Björlanda
Från Rilpedia
Björlanda | |
---|---|
Stadsdelar i Göteborg | |
Nummer | 706 |
Del av | SDN Torslanda |
Del av | Bohuslän |
Areal | 41,1 km² |
Antal invånare(2007) | 6310 |
Närliggande områden | Säve Arendal Nolered Kärrdalen Norra Biskopsgården |
Källa: [1] |
Björlanda är ett primärområde, en församling och en förort på Hisingen i sydligaste Bohuslän, ingående i Göteborgs kommun.
Björlanda primärområde har 6 310 invånare (2007), och är en del av Torslanda stadsdelsnämndsområde.
Björlanda församling omfattar huvudsakligen primärområdet med samma namn, men även bostadsområdet Helgered (603 invånare) samt Sörreds industriområde (72 invånare) där Volvo Torslandaverken ligger. Björlanda kyrka är från 1100-talet.
Björlanda tätort ligger invid kyrkan, och har byggts ut främst under 1990-talet.
Bygden ligger på västra delen av Hisingen, vid Nordre älvs fjord, en mil från Göteborg och två mil från Kungälv. Bebyggelsen präglades förr av lantbruksbygd och fritidshusområden, men sedan mitten av 1980-talet har en omfattande villabebyggelse vuxit fram, som är spridd på ett flertal orter: Hovgården Bergegården, Kippholmen, Låssby, Nolvik, Nolviks kile, Prästegården, Trulsegården och Västra Låssby. Björlanda kommun gick upp i Torslanda kommun 1 januari 1952, som i sin tur införlivades med Göteborgs stad 1 januari 1967.[1]
Namnet Björlanda är känt sedan 1381, då det skrevs Biorlanda, Byorlanda i slutet av 1300-talet, Biærlandsogen 1499, Bureland i mitten av 1600-talet och slutligen Björlanda under 1800-talet. Betydelsen anses vara av ordet bjur med betydelsen kilformigt markstycke, av den å som rinner genom kyrkbyn och bildar flera kilformiga uddar. Även betydelsen bjur som i bäver förekommer.[2]
Småbåtshamnen Björlanda kile är en av de största i norra Europa med cirka 2 600 båtplatser.
- Fotbollsklubben IK Zenith hör hemma i Björlanda.
Källor
- ↑ Göteborgs förorter : Från landsbygd till stadsbygd - Från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion, red. Christer Wigerfelt, utgiven av Konsultföretaget GF, Göteborg 1987 ISBN 91-7810-960-4 s. 24
- ↑ Gårdar i gränsmark, Lars Nyström, Wezäta, Göteborg 1964 s.18