Hisingen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (efter Gotland, Öland och Orust), samt den mest befolkade (före Södermalm i Stockholm och Gotland). Den är omgärdad av Göta älv i söder och öster, Nordre älv i norr samt Kattegatt i väster. Ön tillhör Göteborgs kommun och Västra Götalands län. Cirka 75% av ön räknas till Bohuslän: församlingarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa, Brunnsbo, Bäckebol och Rödbo. Den återstående fjärdedelen räknas till Västergötland: församlingarna Lundby, Brämaregården, Biskopsgården och Tuve. Med en yta av 199 kvadratkilometer,[1] står Hisingen för cirka hälften av Göteborgs yta och har cirka en fjärdedel av stadens invånare (2008).[2]

Kustlandskap på Hisingen. Kvilletorget på Hisingen. Äldre husfasad vid Kvillebäcken. Landshövdingehus i Kvillestaden.

Innehåll

Etymologi

Namnets betydelse är omtvistad. De äldsta beläggen för Hísing återfinns i den isländska litteraturen från 1200-talet. Formen Hísingen är belagd först från 1399.

Grundbetydelsen av förleden Hís- är klyva, skära av, skilja och finns i till exempel Hisøy i Norge och Hisön på gränsen mellan Bohuslän, Dalsland och Norge. Tolkningen av namnet skulle då bli den från fastlandet (genom de två älvarmarna) avskurna ön. Namnformen anses kunna härröra från tiden före Kristi födelse. [3][4][5][6]

Historia

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. Östra Hisings härad (som omfattade Lundby och Tuve socknar) tillföll Sverige redan under den senare delen av 1200-talet. Tidigare utgjorde hela ön Hisings skeppsreda och var en del av Älvsyssel. Det finns även hällmålningar på Hisingen. På Skändlaberget finns stenåldersboplatser från 9000 f.Kr..[7]

Det första staden med namnet Göteborg låg på Hisingen (vid Färjenäs). Man kan än i dag beskåda grunden av den kyrka som stod här. Staden fanns från 1603 fram till 1611 då den brändes av danskarna.

På Hisingen låg några av världens största skeppsvarv fram tills 1970-talets varvskris. Dessa var Götaverken, Arendalsvarvet, Eriksbergs mekaniska verkstad AB och Lindholmens varv. De gamla varvsområdena längs Hisingskajerna har sedan 1990-talet byggts om till mestadels bostadsområden och utbildningscentran.

Händelser i Hisingens historia - en kronologi

  • 1020 spelade kungarna Olof skötkonung från Sverige och Olav Haraldsson från Norge tärning om Hisingen.
  • 1603 byggdes Karl IX:s Göteborg, som var den första staden med namnet Göteborg.
  • 1611 brändes i stort sett samtliga Hisingens gårdar ner av danskarna i kriget.
  • 1905 förstördes nio hus i ett kilometerlångt, kraftigt jordskred vid Ramberget.
  • 1927 rullade den första Volvobilen ut från fabriken på Hisingen.
  • 1972 utbröt strejken på Arendal.
  • 1977 inträffade Tuveraset där nio människor omkom. Raset var ett kraftigt jordskred som drog med sig 67 hus i leran. 463 personer blev hemlösa till följd av katastrofen som är en av de värsta naturkatastroferna i modern tid i landet.
  • 1993 totalförstördes Lundby nya kyrka i en mordbrand. År 1996 invigdes en ny kyrka på samma plats och med samma namn.
  • 1998 omkom 63 ungdomar i den så kallade diskoteksbranden i en lokal vid Backaplan. Det är den värsta brandkatastrofen i Sveriges historia. Till 10-årsminnet 2008 invigdes det permanenta minnesmonumentet med alla omkomnas namn inristade i sten.

Stadsdelar och Primärområden

Hisingen är uppdelat i sex stycken stadsdelsnämndsområden och 22 primärområden.

Backa

Biskopsgården

Kärra-Rödbo

Lundby

Torslanda

Tuve-Säve

Befolkning och area

Invånarantal 20071 Area2004 (km²) Befolkningstäthet (inv/km²)
Lundby 36 128 18,39 1 869
Biskopsgården 25 395 9,10 2 823
Backa 23 739 18.54 1 251
Torslanda2 22 588 77,5 / 63,5 / 119,19 170
Tuve-Säve 10 982 48,04 226
Kärra-Rödbo 11 201 34,81 311
Totalt Hisingen2 130 033 192 652

1 Källa: Statistisk årsbok Göteborg

2 Torslanda stadsdel består av en del av Hisingen, några mindre öar samt en stor del hav. Siffrorna för Torslandas area visar: Totala landarean / del av landarean som ligger på Hisingen / Totala Arean för stadsdelen inklusive havsarean. I summeringen för "Totalt Hisingen" används "Hisingsarean". Folkmängden kan vara lite fel då hela Torslandas befolkning tagits med, och ingen hänsyn tagits till de mindre öar som ingår i stadsdelen.

Tätorter

Hisingens tätorter:

Industriområden

Ringöns industriområde begränsas av Göta Älvbron i väster, Tingstadstunneln i öster, Göta älv i söder och Lundbyleden i norr. Namnet Ringön kommer av den cirka 100 meter breda kanal, Ringkanalen, som grävdes ut i samband med muddringsarbeten i Tingstadsvassen. Arbetet pågick 1878-1898, och kanalen sträckte sig då från nedre delen av Kvillebäckskanalen i en båge österut till Göta älv. Ringön blev förbunden med Hisingen genom två broar, Klaffbron i väster, mellan Frihamnen och Lundbyvassen samt järnvägsbron Frihamnsbanebron i öster mellan Ringön och Tingstadsvassen. Ringökanalens sista del lades igen 1958.[8][9] I öster växer området ihop med Backa industriområde, och i väster (efter Göta Älv-bron) med Frihamnen. Området består av både ny och gammal bebyggelse, och har tidigare bestått av verkstadsbaserad industri, därav varför det fortfarande finns järnvägsspår mitt i området, men numera växer fler och fler butiker och kontor fram. Längs med Ringöns älvstrand finns många förfallna byggnader, båtar, med mera och det har länge förts diskussioner om att rusta upp området.

Backa industriområde är lokaliserat mellan E6an och Göta Älv i stadsdelen Backa. Det är ett industriområde för mindre företag som kräver mycket utrymme för sin verksamhet, till exempel lagerlokaler och liknande. Mitt i området finns Stigs center, ett slags "centrum" i området med bensinstation, restauranger med mera.

Utveckling

På Norra älvstranden (Hisingens södra älvstrand) pågår ett omfattande planarbete med renovering och nybyggnation på flera ställen, bland annat i Sannegården. Hela industri- och handelsområdet kring Kvillebäcken ska genomgå stora förändringar med omfattande upprustning och nybyggnation av bostäder. Göteborgs centrum ska växa över till Hisingssidan.

Kommunikationer

Med bil når man Hisingen via Älvsborgsbron, Göta älvbron, Angeredsbron och Jordfallsbron samt Tingstadstunneln. Vid Kungälv finns E6:ans Nordre älv-bro samt broar via Fästningsholmen. Förutom färjan Älvsnabben i Göteborgs hamn finns färjor vid Brunstorpsnäs från Kornhall och vid Hjuvik från Hönö, Björkö och Öckerö. Bohusbanan använder sig av Marieholmsbron och järnvägsbron över Nordre Älv. Mitt på ön finns Göteborg City Airport, före detta Säve flygfält.

Med kollektivtrafiken nås Hisingen med spårvagnslinjerna 5, 6 och 10 samt åtskilliga busslinjer, varav fyra stombusslinjer (16, 17, 18 och 19). Knutpunkter i kollektivtrafiken på Hisingen finns bland annat vid Hjalmar Brantingsplatsen och Eketrägatan.

Hamnar

Skandiahamnen, Oljehamnen, Frihamnen med flera. Cirka 18 000 lådor bananer ankommer Skandiahamnen varje vecka.

Utbildning

2001 startades IT-universitetet i Göteborg, som är ett samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet i Lindholmen Science Park.

På Hisingen finns ett flertal gymnasieskolor, däribland Yrkestekniskt centrum i Lindholmen, Polhemsgymnasiet och Bräckegymnasiet. Bland de många grundskolorna kan nämnas Bjurslättsskolan, Rambergsskolan (stod klar 17 juni 1915),[10] Bräckeskolan, Ryaskolan, Jättestensskolan, Kärraskolan, Klarebergskolan, Trulsegårdsskolan, Björlandagården, Lillebyskolan, Noleredsskolan, Torslandaskolan och Bulyckeskolan.

Sjukvård, polis och räddningstjänst

Näringsliv

Hisingen hyser många kända företag, däribland Götaverken Cityvarvet, AB Volvo, Volvo Personvagnar, Skandiahamnen, Preems och Shells raffinaderier, Sveriges television samt Hasselblad AB.

På Hisingen finns större köpcentra vid Eriksberg, Backaplan, Amhult och Bäckebol.

Natur och geografi

Hisingen har en skiftande natur med kustlandskap, jordbrukslandskap och skog.

Hisingsparken är Göteborgs största parkområde och här ligger bland annat S A Hedlunds park med den anlagda Slätta Damm.

På Ramberget ligger Keillers park. Berget, som är 87 meter högt, är ett välkänt landmärke och utsikten från toppen kan räknas till Göteborgs främsta. Det finns möjlighet att köra bil ända upp till toppen vår, sommar och höst. I oktober 2008 fyllde Keillers Park 100 år.

Rya skog är ett litet urskogsparti mittemellan Ryaverken och raffinaderierna väster om Älvsborgsbron.

I Björlanda och Lilleby ligger Bronsålderssundet med boplatser som är över 5 000 år gamla.

På Hisingen finns det gott om vildkaniner, speciellt kring Ringön och de gamla hamnområdena i Frihamnen.

Museer

  • Aeroseum, stort flygmuseum inrymt i atombombssäkra bergshangarer i Säve.
  • Volvo museum i Arendal. Här kan man botanisera i Volvos historia bland bilar, lastbilar, motorer och annat.
  • Radiomuseet. Radiohistoria.

Kultur

  • Backa teater på Lindholmen är en av Sveriges ledande barn- och ungdomsteatrar.
  • Aftonstjärnan. Göteborgs äldsta biograf är även teater på gamla Lindholmen.
  • Flunsåsparken. Sveriges enda folkpark med fri entré

Sevärdheter

  • Ostindiefararen Götheborg ligger förtöjd vid Eriksberg, om hon inte är ute till havs förstås.
  • Ragnhildsholmens borgsruin från 1200-talet ligger vackert beläget vid Nordre älv och har en spännande historia att berätta.
  • Slottsberget och gamla Lindholmen. Äldre liten arbetarstadsdel med landshövdingehus och villor.
  • Eriksbergs bockkran är bevarad och genomgår en renovering. Från toppen av kranen har man en hänförande utsikt över hamn och stad.
  • Ramberget. Från toppen av berget i Keillers park har man Göteborgs absolut bästa utsiktsplatser.
  • Tumlehed är ett naturområde i Torslanda med gott om fornlämningar. Här finns Nordens sydligaste hällmålning, upptäckt 1974.
  • Hällristningarna i Vikan är de största i Göteborgsområdet. De upptäcktes så sent som 1955.
  • Drottning Hackas grav är Göteborgsområdets äldsta kända byggnadsverk, från 4000-3200 f. Kr.
  • Hedlunds gästbok. Chefredaktören Sven Adolf Hedlund lät hugga in sina gästers namn på en bergvägg. Bland de kända gästerna kan nämnas Ibsen, Viktor Rydberg, Fredrika Bremer, Nordenskiöld, Andrée med flera.
  • Färjenäs Vid Älvsborgsbrons norra fäste ligger Färjestaden med några hus, ett genuint kafé och med resterna av den första staden med namnet Göteborg, grundat 1603. Här finns i dag också en driving range, beach volley-plan och restaurang.

Kyrkor

  • Tuve kyrka byggd på 1100-talet
  • Lundby gamla kyrka byggd på 1300-talet
  • Lundby nya kyrka byggd 1996
  • Brämaregårdens kyrka byggd 1925
  • Backa kyrka byggd 1864
  • Brunnsbokyrkan byggd 1972
  • Säve kyrka byggd på 1200-talet
  • S:t Matteus metodistkyrka byggd 1923
  • Kärra kyrka byggd 1921

Kyrkogårdar

På Hisingen finns tio kyrkogårdar, varav åtta omger en kyrka. De flesta av dem införlivades med Svenska kyrkan i Göteborg (då Göteborgs kyrkliga samfällighet) under 1960- och 70-talen. Flera kyrkogårdar har bevarat gravstenar från 1600- och 1700-talen som museivårdar utmed kyrkogårdsmuren. Fridhems kyrkogård, intill Bäckebol, är Hisingens senast anlagda kyrkogård.

[11]

Idrott

Hisingens mest kända idrottsförening är fotbollsklubben BK Häcken, som spelar i Allsvenskan år 2009. Häckens hemmaarena är Rambergsvallen. En annan anrik förening är Lundby IF bildad 1919. Här fostrades bland annat forne landslagsmannen Teddy Lucic. IBF Älvstranden har under 2000-talet spelat tre säsonger i innebandyns Superliga med Lundbystrand Sporthall som sin hemmaplan. IBF Backadalen är en annan framgångsrik innebandyförening. Mindre klubbar som utmärkt sig är Hisingen hockey och Hisingens AIK (HAIK) som sysslar med brottning. Årligen arrangeras cykelmotionsloppet Hisingen runt. Information om ungdomsfotboll på Hisingen samlas på Hisingsfotbollens Nätverk - HFN.

I Kärra återfinns flera av de största sporterna. På sommaren spelar ungdomarna fotboll i Kärra/Klareberg och på vintern handlar det om innebandy i Kärra IBK eller handboll i Kärra HK. Värt att nämna är också handbollsklubben HP Warta.

På Frihamnen ligger sedan 2008 motorstadion Eco Drive Arena. En stadsracebana där man i juni 2008 körde Göteborg City Race, historiens första STCC-stadslopp. På Göteborgs gokartcenter i Torslanda ligger Göteborg Karting Ring, den enda gokartbanan i Sverige som är godkänd för internationella tävlingar. Här har motorlegender som Michael Schumacher och Mika Häkkinen tävlat i sin ungdom.

Bland Hisingens många golfbanor finns bland annat Albatross, St Jörgens och Torslanda golfklubb.

Sveriges näst största cykelklubb, Hisingens CK, finns också på Hisingen.

Berömda personer från Hisingen

Kuriosa

Klassikern halv special uppfanns på Vågmästareplatsen av korvlegenden Morgan.[källa behövs]

Referenser

Noter

  1. ↑ scb.se
  2. ↑ Upptäck Hisingen!, ur serien "Det moderna Göteborg", red. Claes Caldenby, Einar Hansson, Sanja Peter, utgiven av Göteborgs Stadsmuseum 2008 ISBN 978-91-85488-97-1 s. 1
  3. ↑ Göteborg, red. Jan Jonasson, "Ortnamn", fil dr Hugo Karlsson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.303
  4. ↑ Älvsborgs län - historia i gränsbygd, red. Mimi Håkansson, "Häradsnamnen", fil dr Hugo Karlsson, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Risbergs Tryckeri, Uddevalla 1997 ISBN 91-86832-09-3 s.82-83
  5. ↑ Bohusläns forntid, Carl-Axel Moberg, Göteborg 1963 s.13
  6. ↑ Mal og Minne, Oddvar Nes, Oslo 1974 s.53
  7. ↑ Upptäck Hisingen!, ur serien "Det moderna Göteborg", red. Claes Caldenby, Einar Hansson, Sanja Peter, utgiven av Göteborgs Stadsmuseum 2008 ISBN 978-91-85488-97-1 s. 2 + 118
  8. ↑ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Olskroken - Gamlestaden - Backa : Blad N:o 56, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  9. ↑ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 240
  10. ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952 s. 432
  11. ↑ Kyrkogårdarna i Göteborg, red. Karl-Olof Berg, Ann-Christin Johansson, Lena Emanuelson, Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen, Göteborg 2008 s. 16-19

Källor

  • Sven Bernhardsson: "Hisingsbygd i förändring under 1800-1900 talet", Göteborg 2005
  • "Björlanda socken genom tiderna. En bygdeskildring från Hisingen", Uppsala 1955
  • Ulla Wellin (red): "En bok om Tuve", Göteborg 1966
  • Folke Eriksson: "Lundby på Hisingen. Från istid till nutid", Göteborg 1994, ISBN 91-7029-161-6
  • Folke Eriksson: "Tuve. En promenad i dess historia", Kungälv 1983
  • Göte Kildén: "Hisingens historiska marker", Göteborg 2002, ISBN 91-971440-0-2
  • Stina Andersson m.fl: "Lundby. Från bondby till industristadsdel", Göteborg 1982, ISBN 91-85488-38-0
  • Kerstin Lychou: "Backa socken. Återblickar", Göteborg 1998, ISBN 91-7029-368-6
  • Peter Magnus Rydholm: "Anteckningar ur Lundby historia", Göteborg 1926
  • Ralph Scander: "Karl IX:s Göteborg på Hisingen. En holländsk koloni med svenskt medborgarskap", i Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie nr 10, Göteborg 1975
  • "Torslanda. En sockenskildring", Torslanda 1956
  • "Natur och folk i Backa på Hisingen", Backa hembygdsförening, Hisings-Backa 1998
  • Werner Wessberg "Västra Hisingen. En bygd i förvandling", Torslanda 1995

Externa länkar


v • d • r
Sveriges största öar
Gotland 2 994 km² · Öland 1 347 km² · Orust 346 km² · Hisingen 199 km² · Värmdö 181 km² · Tjörn 148 km² · Väddö och Björkö 128 km² · Fårö 113 km² · Selaön 95 km² · Gräsö 93 km²
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Hisingen"
Personliga verktyg