Östra Hisings härad
Från Rilpedia
Östra Hisings härad, i Västergötland och f.d. Göteborgs och Bohus län, bestod till 1906 av socknarna Lundby och Tuve på sydöstra Hisingen. Tinget låg i Bärby i Säve socken utanför häradet. Häradets areal uppgick 1889 till 7 804 tunnland.[1]
Östra Hising gränsade till häraderna Västra Hising, Askim och Sävedal samt Göteborgs stad.
Innehåll |
Natur
Gränsen mot öster utgörs av Kvilleån som rinner ut i Göta älv strax öster om Ramberget och Keillers park. Centralt i häradet, nära gränsen mellan dess båda socknar samt Västra Hisings härad (Björlanda socken) finns Bjurslättsberget omgivet av S. A. Hedlunds park (Slätta Damm) och Hisingsparken, Göteborgs till ytan största parkområde.
Naturligt har häradet varit fattigt på skog. Där det nu är bostadskvarter, industriområden och köpcentra, var det förr bördig jorbruksmark. Putsegården i Lundby kyrkby är en av få kvarvarande mangårdsbyggnader. Stadsdelsnämndsområdet Biskopsgården har namn efter ett gammalt hemman, likaså primärområdena Brämaregården, Kvillebäcken, Tolered, Sannegården och Länsmansgården.
Historia
Området erövrades från Norge samtidigt som de s.k. Utlanden söder om älven erövrades från Danmark vid mitten av 1200-talet. Innan dess ingick det i Hisings skeppsreda (norska skipreide) och var en del av Älvsyssel. Under namnet Svenska Hisingen ingick socknarna Lundby och Tuve i Sävedals härad till 1622. Mellan 1623 och 1679 ingick Svenska Hisingen i Askims härad innan Östra Hising blev egen härad 1680.
Efter erövringen blev Svenska Hisingen som del av Sävedals härad en del av Lung bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i under 1200-talet. Säte var Lungs kungsgård i Longs socken (nu införlivad med Levene församling) i Barne härad / Vara kommun.
1612, under Kalmarkriget, blev Sävedals härad besatt av danska trupper. Vid freden i Knäred 1613 blev Sävedal ett av de västgötska härader som pantsattes i krigsskadestånd till Danmark i Älvsborgs andra lösen. 1619 löstes panten.
På 1670-talet bröts Nya Älvsborgs slottsförsamling ut ur Lundby, för att 1872 åter införlivas. 1968 överfördes Aspholmarna, där Nya Älvsborgs fästning hade anlagts 1650 till Älvsborgs församling söder om Göta älv.
När Lundby 1906 införlivades med Göteborgs stad, fortsatte Tuve att ensamt utgöra Östra Hisings härad, tills även Tuve inkorporerades med Göteborg 1967. 1951 delades Lundby i två kyrkobokföringsdistrikt: Lundby och Brämaregården. 1957 bröts även Biskopsgårdens kyrkobokföringsdistrikt ut ur Lundby. 1961 bildade Brämaregården och Biskopsgården separata församlingar.
På 1200-talet anlades Lindholmens borg (tidigast omnämnd 1253) på Slottsberget i det som nu är stadsdelen Lindholmen. Senare anlades Lindholmens säteri där Theodor Wilhelm Tranchell (1815-1889) startade Lindholmens varv 1844. Den herrgårdsbyggnad som står kvar idag (på Ceresgatan) är byggd 1850. 1841 hade Alexander Keiller d.ä. (1804-1874) grundat Alex. Keiller & Co, sedermera Göteborgs Mekaniska Verkstad AB (Götaverken).
I Brämaregården fanns Gillbladska landeriet (på Hallegatan vid Keillers park). En annan omtalad gård i Lundby var Bjurslätts gård (Stora Bjurslätt) som innehades av Sven Adolf Hedlund (1821-1900), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings legendariske chefredaktör. På en bergvägg vid Slätta Damm har Henrik Ibsen, Viktor Rydberg, Fredrika Bremer, Adolf Erik Nordenskiöld, Salomon August Andrée och andra av hans berömda gäster ristat in sina namn. I Tuve finns Stora Holms säteri.
1603-1611 anlades staden som kallats Karl IX:s Göteborg vid Färjestaden / Färjenäs i Sannegården. 1891-1905 utgjorde delar av Lundby ett municipalsamhälle.
Under det yngre indelningsverket hörde Östra Hisings härad till 2:a Bohusläns Båtsmanskompani, Nya Ordinarie Båtsmansroteringen samt Extra båtsmansroteringen till sjöss.
Vid Kvillebäcken fanns en gästgivargård.
Tingslag
- 1680-1823: Askim och Östra Hising.
- 1824-1887: Västra och Östra Hising.
- 1888-1954: Askim, Hising och Sävedal.
- 1954-1966: Hising, Sävedal och Kungälv.
Fögderier
- 1686- omkr. 1740: Askim, Sävedal och Östra Hising.
- omkr. 1740-1905: Göteborg.
- 1905-1917: Göteborg.
- 1918-1946: Inland.
- 1946-1966: Göteborg.
Se även
Källor
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, Stockholm 1904-1926
- Nationalencyklopedin
- Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963
- Riksarkivet: Nationell ArkivDatabas (NAD)
- Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
- Riksantikvarieämbetet: FMIS Fornsök
- Carlotta - en databas med stadsbilder och kortfattade fakta från Göteborgs stadsmuseum
- Göteborgs stad Lundby
- ↑ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 223
|
|||||
|
|||||||
|
||||||||||
