Från Rilpedia

Tingslag utgjorde beteckningen för häradsrättens domkrets (territorium), området som bildade en häradsrätts rättskipningsdistrikt.

Domsaga betecknade territoriet för domaren (häradshövdingen), vilket inte alltid överensstämde med rättens distrikt. Historiskt sett kunde t.ex. en domsaga innehålla ett flertal häradsrätter.

Till grund för indelningen i tingslag låg häradsindelningen och i Norrland och större delen av Dalarna socken- och landskapsindelningen. Ett tingslag kunde bestå av ett eller flera härad. Ett stort härad kunde också delas in i mindre tingslag.

I varje tingslag skulle finnas ett tingsställe med tingshus. Under medeltiden sammanträdde man under bar himmel (se artikeln om härad)

1971 ersätter tingsrätten de tidigare häradsrätterna (och rådhusrätterna) och det judiciella området för tingsrätten och domaren blir entydigt; domsaga utgör därmed idag domkrets för dem båda.

Referens

Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, band 4, spalt 1015 (om häradsrätt); och band 9, spalt 973 (om tingsställe). J.E. Almquist: Lagsagor och domsagor i Sverige, 1954.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).