Ale härad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ale härad i Västergötland med Dalsland

Ale härad låg i Älvsborgs län, Västergötland, nordost om Göteborg, mellan Göta älv i väster och sjön Mjörn i öster. I älvdalen och längs älvens biflöden präglas landskapet av jordbuksmark. I öster dominerar vildmarksområdena Risveden i norr, samt Alefjäll och Vättlefjäll söderut.

Ale är tidigast omnämnt 1262 (Alyr). Namnet anses vara plural av ett ord som antingen syftar på trädslaget al eller på ett fornsvenskt ord för helgedom.

Häradet omfattade socknarna Hålanda, Kilanda, Nödinge (innan 1888 utom Skårdals skate, som hörde till Västra Hisings härad), Skepplanda och Starrkärr i nuvarande Ale kommun; Ale-Skövde, Sankt Peder och Tunge i nuvarande Lilla Edets kommun; samt Östad i Lerums kommun (som 1887-1975 hade en större omfattning än idag).

Ale härad gränsade på den svenska sidan till häraderna Vättle, Kulling, Bjärke och Flundre, samt på den norska sidan till skeppsredorna Torpe, Faxehärad och Hising - sedermera Inlands Torpe, Inlands Södre och Västra Hisings härader.

Innehåll

Historia

(Mer om Ales historia finns under Lödöse och respektive socken.)

  • Från 1371 ingick Ale, tillsammans med resten av sonen Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons underhållsländer. När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna områdena till Sverige.
  • När Lödöse förlorade sina stadsrättigheter tillfälligt mellan 1526 och 1586 samt varaktigt från 1646, så införlivades Sankt Peders församling i Ale härad.
  • 1888 införlivades Skårdals skate, som redan ingick i Nödinge socken, från Västra Hisings härad.

Krigsskådeplats

Som gränsbygd har Ale åtskilliga gånger drabbats av de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark. Belägenheten som uppland till Lödöse och närheten till Kungahälla och Bohus fästning har haft stor betydelse. Under belägringar, läger och förflyttningar har trupperna våldgästat, skövlat, plundrat, brandskattat och bränt i bygderna. Detta pågick genom århundradena till slutet av 1600-talet. Ofrederna återspeglas i namnbruk som Danskestallet och Jutamossen. Lämningarna är flertaliga, bl.a. gravfält vid Verle, Järnklev och Slerebo i Hålanda. Berättelserna och sägnerna är ännu fler. Så sent som på 1940-talet berättade danska anläggningsarbetare i Trollhättan att man i danska kyrkor brukat läsa en bön över soldaterna:

Cquote1.pngFör Risvedens mörka skogar och vilda folk
bevare oss, o, milde Herre Gud
Cquote2.png
  • När den avsatte Kristian II (da. Christiern II, 1481-1559) ville återta den danska tronen 1531 försökte han inta Bohus fästning. Under de följande striderna, där svenskarna blandade sig i, stod ett slag utanför Lödöse och Kristian slog läger vid Skepplanda kyrka.
  • Även Gräfsnäs slott, i Erska socken, Bjärke härad (i nuvarande Alingsås kommun) på andra sidan Risveden från Lödöse, var ett mål för danska krigsföretag. Gräfsnäs yttre befästningsverk gick genom Hålanda, där lämningar finns vid Gamla Krogen och Skansen. 1612, medan Kristian IV (da. Christiern IV, 1577-1614) belägrade Lödöse under Kalmarkriget (1611-1613), lyckades danskarna inta slottet, som plundrades liksom dess omgivningar. På Skansasjöns botten skall det ligga en kanon från när hären gick genom isen.
  • Krabbefejden 1657-1658 har fått namn efter en annan befälhavare på Bohus fästning, Iver Krabbe (1606-1666), länsherre över Bohus län och tidigare även Halland. Under Krabbes befäl företogs under de båda åren flera operationer bl.a. i Ale. Detta krig slutade med freden i Roskilde, då Sverige tillerkändes Bohuslän.

Samfärdsel

  • Tullstationer fanns vid Viken norr om nuvarande Bohus i Nödinge socken och vid Hamnen vid Grönåns mynning i Skepplanda socken. Grönån var segelbar upp till Tors bro och Grönköp nära Vadbacka ända till 1922.
  • Gästgivaregårdar fanns vid Lahall (Nödinge), Viken (Nödinge), Nol (Starrkärr), Krokstorp (Kilanda), Östad (Östad), Kattleberg (Skepplanda), Grönnäs (Skepplanda, tillfälligt 1652-1674, ersatt av Kattleberg), Vadbacka (Skepplanda), Verle (Hålanda) och Kärra (Tunge). Efter många år som bl.a. småskola och klubbstuga för Skepplanda BTK är Vadbacka gästgiveri åter krog.

Tingslag

  • - 1933: Ale härad.
  • 1934-1966: Vättle, Ale och Kullings härader.
  • 1967-1970: Vättle, Kullings och Ale härader samt Alingsås stad.

Tingsställen

  • Grönnäs, Skepplanda socken, 1666-1674.
  • Kattleberg, Skepplanda socken, 1675-1885.
  • Älvängen, Starrkärrs socken, 1886-1947.
  • Alingsås, 1948-1970.

Fögderier

  • Väne -1887: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
  • Väne 1888-1915: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
  • Väne 1916-1917: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader samt Trollhättans stad.
  • Kullings 1918-1945: Kullings, Vättle och Ale härader.
  • Ale-Vättle 1946-1951: Vättle och Ale härader, inkl. Fuxerna socken i Flundre härad.
  • Ale-Vättle 1952-1966: Vättle och Ale härader.

Se även

Källor

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk