Från Rilpedia

Ulricehamn Siffrorna avser orten
Läge	57°47′30″N 13°24′46″O / 57.79167, 13.41278
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Ulricehamns kommun
Församling	Ulricehamns församling
Folkmängd(2009)	10 209 invånare
Area(2005)	609 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (5 mars 2009)

Ulricehamn (tidigare Bogesund) är en tätort i Västergötland och centralort i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län.

Innehåll 1 Läge 2 Historia 3 Ulricehamn, en av landets tretton spårvägsstäder 4 Näringsliv 5 Utbildningsväsen 6 Litteratur 7 Noter 8 Se även 9 Externa länkar

Läge

Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Staden ligger 32 km öster om Borås och 49 km väster om Jönköping

Historia

Ulricehamn har sina anor ifrån 1000-talet eller tidigt 1100-tal. Hette tidigare Bogesund, men döptes om efter drottning Ulrika Eleonora. 1520 stod Slaget på Åsundens is här då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture den yngre.

Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.

Författarinnan Birgit Th Sparre har gjort Ulricehamnsbygden välkänd genom sin romansvit Gårdarna runt sjön.

Ulricehamn, en av landets tretton spårvägsstäder

Ulricehamn har haft spårväg. Det var direktören för Ulricehamns sanatorium, Per Stenman, som tog initiativet till att bygga en spårväg från järnvägsstationen upp till sanatoriet. Spårvägen byggdes under vintern 1909-10, den var litet drygt tre kilometer lång, enkelspårig och smalspårig (spårvidd 1000 mm), höjdskillnaden mellan järnvägsstationen och sanatoriet var hela 170 meter. Anledningen till att man byggde en spårväg var att det skulle vara lättare för sanatoriets gäster att ta sig den mödosamma vägen från stationen ända upp till sanatoriet.

Dessvärre kom trafiken aldrig igång mest på grund av inre meningsskiljaktigheter inom spårvägsbolaget, men också på grund av att banan var undermåligt byggd av besparingsskäl. Spårvägen hade endast en spårvagn samt en släpvagn, eller snarare en tralla avsedd för gods och personbefordran. Hela spårvägen såldes 1917, spårvagnen och koppartråden från kontaktledningen gick till en annan spårväg, GS i Göteborg medan rälsen hamnade på Spetsbergen nuvarande Svalbard där den användes i en gruvjärnväg.

Affären blev ändå en framgång, då aktieägarna fick ordentlig utdelning efter försäljningen, bland annat hade priset på koppar gått upp och bara inkomsten av den täckte vad hela anläggningen kostade att bygga sex år tidigare.

Man tvistar inom spårvägskretsar (Svenska Spårvägssällskapet) om man verkligen kan räkna Ulricehamn till landets spårvägsstäder, då det aldrig bedrevs någon kommersiell spårvägstrafik där, men där fanns i alla fall en spårväg.

Näringsliv

Större företag i kommunen:

• SKYDDA i Sverige AB
• IRO AB
• SegerEurope AB
• Bogesunds väveri AB
• Kriss
• Welands stål
• Emballator-Ulricehamns Bleck AB
• Lager 157
• Bolon AB
• Glenns Textil

Utbildningsväsen

• Tingsholmsgymnasiet
• Bogesundsskolan
• Ulrikaskolan
• Stenbocksskolan
• Ätradalsskolan

Litteratur

Rickheden, Per, (2005), EJ I TRAFIK: Ulricehamns Elektriska Spårvägsaktiebolag 1909-1920, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

• Ulricehamns Skicenter
• Ulricehamns Tidning
• Sjuhäradsfestivalen

Externa länkar

• Sjuhäradsportalen

Denna artikel om en plats i Västra Götalands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.