1833
Från Rilpedia
1833 - MDCCCXXXIII 191 år sedan |
||
År 1830 | 1831 | 1832 1833 1834 | 1835 | 1836 |
||
Årtionde 1810-talet | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet |
||
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
||
Årtusende 1000-talet |
||
Året | ||
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater |
||
Samhällsvetenskap och samhälle Krig |
||
Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
Svenskspråkiga länder | ||
|
||
Epok: |
kung |
|
|
||
Finland 1833 |
||
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
|
|
1833-1847 |
|
|
Andra tideräkningar | ||
Bahá'í- kalendern |
-11 – -10 | |
Buddhistisk kalender |
2377 | |
Nengō (Japan) |
Tenpō 4 | |
Judisk kalender |
5593 – 5594 | |
Muslimsk kalender |
– | |
Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1211 – 1212 | |
Sakakalendern (Indien) |
1755 – 1756 | |
Thailändsk solkalender |
2376 |
Händelser
- 23 januari – England återerövrar Falklandsöarna.
- 4 mars - Andrew Jackson tillträder sin andra mandatperiod som USA:s president.
- En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken är i kraft ända till 1926.
- En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Göteborg.
- Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide.
- Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige.
- Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet.
- Carl Jonas Love Almqvist utger första delen av Törnrosens bok.
- Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidislitteratur i översättning.
- Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen - världens första dator.
- Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut.
- Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår.
Födda
- 28 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
- 7 februari - Ricardo Palma, peruansk författare.
- 28 februari - Alfred von Schlieffen, preussisk generalfältmarskalk.
- 21 mars - Carl Stål, svensk entomolog.
- 11 april - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 18 april - Petter Näsman, svensk hemmansägare och riksdagsman.
- 19 april - Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.
- 7 maj - Johannes Brahms, tysk tonsättare.
- 4 juni - Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
- 24 juni - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, finansminister 1874-1875, utrikesminister 1889, statsminister 1889-1891.
- 20 augusti - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
- 28 augusti - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 19 september - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
- 21 oktober - Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
- 22 oktober - Gustav Brandelius, svensk konstnär och officer.
- Oktober - Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
- 12 november - Alexander Borodin, rysk kompositör.
- 30 november - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
- 2 december - Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
- Benjamin Aird, baronet och engelsk ingenjör.
Avlidna
- 10 januari - Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.
- 11 mars - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
- 22 april - Richard Trevithick, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
- 28 maj - Johann Christian Friedrich Haeffner, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.
- 1 juni - Olof Rudolf Cederström, svensk greve, generalamiral och statsråd.
- 6 juni - Alexander Buckner, amerikansk politiker, senator 1831-1833.
- 22 juli - Jesse Wharton, amerikansk politiker.
- 13 augusti - Elias Vilhelm Ruda, svensk skald och litteraturkritiker.
- 22 september - Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.
- 17 december - Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
- Anders Gamborg, dansk filosof.
- Joseph Nicéphore Niepce, den förste fotografen.
- Rama Mohana Raya, indisk religionsstiftare.
- Abbas Mirsa, persisk tronföljare.