Tunge församling
Från Rilpedia
| Tunge församling | |
| Län: | Västra Götaland |
| Landskap: | Västergötland |
| Kommun: | Lilla Edet |
| Stift: | Göteborg |
| Kontrakt: | Göta Älvdalens |
| Pastorat: | Skepplanda |
| Areal: Tätort: |
km² 0 % |
| Folkmängd: I tätort: Folktäthet: |
403 inv 0 % inv/km² |
| Församlingskod: | 146203 |
|
Källa: SCB 2003 (2006 om invånarantal)
|
|
Tunge är en församling (socken) i Lilla Edets kommun, mellan Lödöse och Göta, längs Lödöse-Lilla Edets Järnväg och E45. Den ligger på östra sidan av Göta älv, den del av Lilla Edets kommun som tillhör Västergötland och Ale härad.
Tunge församling tillhör Skepplanda pastorat och alla pastoratets fem församlingar ingår i Göta Älvdalens kontrakt (före 1 april 2007 Ale och Vättle kontrakt) i Göteborgs stift. Pastoratets moderförsamling Skepplanda församling ligger i grannkommunen Ale kommun.
Församlingskyrka är Tunge kyrka, som ligger ca 4,5 mil nordost om Göteborgs centralstation.
Innehåll |
Ortnamn
Socknen är omnämnd 1426. Namnet Tungo syftar på landtunga. Församlingen utgörs av smala dalbygder mellan älven och branta bergryggar.
Ekonomisk historia
Järnvägen invigdes 1904, men persontrafiken lades ner 1953. Däremellan fanns en station vid Garn och hållplatser vid Eckerna och Tunge-Torp.
Efter 1850 har det funnits minst sex varv längs älven. Som mest har de sammanlagt haft mer än 100 anställda. Det sista, Garns Varv Bröderna Andersson, lades ner 1955. Det varv som var i gång under längst period (1863 – 1935), var Eckerna Varv, där det tillverkades ett 40-tal skonare och galeaser. 1864 – 1917 tillverkade Södra Garns Varv 80-talet segel- och ångfartyg i trä.
Befolkningshistoria
På 1920-talet bodde över 800 personer i Tunge. Som minst var befolkningen på 1970-talet då den var något mindre än idag.
Tillhörighet till Lödöse kommun 1952-1970
1952-70 ingick Tunge i Lödöse kommun.
Kyrkoadministrativ historia
Församlingen ingick i S:t Peders pastorat till 1544 samt mellan 1576 och 1600. Sedan 1601 (liksom 1545-75) har församlingen hört till Skepplanda pastorat (i denna artikel finns även en referens till den externa webbkällan Skatteverket om pastoratens historia).
Omkring 15 fornlämningar är kända, däribland boplatser från stenåldern och gravrösen från bronsåldern.
|
Församlingar och tätorter i Lilla Edets kommun i Västra Götalands län |
||
|
Församlingar: Ale-Skövde | Fuxerna-Åsbräcka | Hjärtum | S:t Peder | Tunge | Västerlanda |
||
|
Tätorter (i storleksordning): Lilla Edet | Lödöse | Göta | Nygård | Hjärtum |
|
|||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
