Skepplanda församling
Från Rilpedia
| Skepplanda församling | |
| Län: | Västra Götaland |
| Landskap: | Västergötland |
| Kommun: | Ale |
| Stift: | Göteborgs |
| Kontrakt: | Göta Älvdalens |
| Pastorat: | Skepplanda |
| Areal: Tätort: |
km² % |
| Folkmängd: I tätort: Folktäthet: |
4 231 inv ca 50 % inv/km² |
| Församlingskod: | 144003 |
|
Källa: SCB 2003 (2008 om invånarantal)
|
|
Skepplanda är en församling i Ale kommun och Göteborgs stift. Kyrkbyn Skepplanda, med församlingskyrkan Skepplanda kyrka, ligger drygt 3,5 mil nordost om Göteborgs centralstation. I församlingen finns tätorterna Skepplanda och Alvhem. Byar som bildat småorter är Blinneberg, Högstorp, Ryk, Skår, Slittorp, Sålanda, Gunntorp, Kattleberg, och Skönningared.
Ortnamnet är belagt sedan 1400-talet (Skipplanda). Det innehåller fornsvenskans skip för skepp och plural av land. Namnet kan ha samband med att Grönån varit segelbar i historisk tid. Så sent som 1922 kunde man gå med mindre fraktbåtar ända till Tors bro och Grönköp nära Vadbacka. Ett förhållande som vållade problem för Bergslagsbanan under dess första decennier från 1877.
Enligt traditionen ska Grönköp ha varit en handelsplats som var föregångare till det medeltida Lödöse. Uppgifterna är obelagda och platsen har ännu inte grävts ut.
Förutom Alvhems station vid Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbanan) fanns före andra världskriget hållplatsen Örnäsberget intill byn Båstorp mellan Älvängen och Alvhem. Parallellt med järnvägen och Göta älv löper E45.
Församlingens befolkning ökade stadigt från 1750-talet fram till 1860-talet. År 1866 hade församlingen 3 216 invånare. Därefter minskar befolkningen stadigt i drygt hundra år för att år 1962 vara som lägst, 1 449 invånare. Kommunpolitikerna i dåvarande Skepplanda kommun hade i många år med oro sett på befolkningsminskningen, som till stor del berodde på omställningen inom jordbruket, och bestämde i början av 1960-talet att lägga ut byggnadsplaner i Skepplanda och Alvhem. Byggnationen i Skepplanda Kyrkby av villor och radhus började ta fart från mitten av 1960-talet vilket innebar att invånarantalet för första gången på hundra år ökade. År 1970 uppgick befolkningen till 2 142 invånare. Från 1970 till 1974 skedde en nybyggnation av 460 bostäder vilket ledde till att Skepplanda församling årsskiftet 1974/1975 hade 3 515 invånare. Befolkningen hade därmed ökat med 64% på fem år och med 143% på 13 år! Befolkningsökningen har därefter varit måttlig. År 2006 uppgick befolkningen till ca 4 200 invånare.
Församlingen består av bördiga dalgångar vid Göta älv och Grönån med biflödet Forsån. I Skepplandadalens fond vilar de båda västgötahorstarna Angertuvan och Rapunaberget i norr. I öster finns det glesbefolkade vildmarksområdet Risvedens södra del, med hela fem naturreservat inom församlingen:
Trehörningen, som delas med Östads församling i Lerums kommun, ingår i EU-nätverket Natura 2000. Till samma kategori hör Kroksjön och Slereboåns dalgång, medan Ekliden och Kvarnsjöarna är vanliga naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen, som även har hand om Natura 2000-området Rapenskårs lövskogar i Grönåns dalgång utanför Risveden.
Omkring 260 fornlämningar är kända. På topplatåerna av de båda horstarna samt på Örnäsberget vid älven finns fornborgar från järnåldern. Nära kyrkbyn finns tre hällristningar från bronsåldern med sammanlagt tiotalet skepp samt mängder av älvkvarnar. Dessutom bl.a. hela sju hällkistor från stenåldern. På Lödöse museum finns silverskatten från Lid. Den hittades 1853 och är daterad till järnåldern.
Innehåll |
Skepplanda kommun
Åren 1952-1973 utgjorde Skepplanda tillsammans med Hålanda en kommun med namnet Skepplanda kommun, med Skepplanda som centralort.
Kända sportprofiler
- Peter Eriksson (fotbollsspelare)
- Stefan Lövgren (handbolsspelare)
Skepplanda pastorat
Skepplanda pastorat har en historia av sammanslagningar och splittringar i olika konstellationer av de fem församlingar som idag ingår. De tillhör idag dels Ale kommun, dels Lilla Edets kommun och är följande:
- Skepplanda församling (Ale kommun),
- Hålanda församling (Ale kommun),
- Tunge församling (Lilla Edets kommun),
- Ale-Skövde församling (Lilla Edets kommun) och
- S:t Peders församling (Lilla Edets kommun).
Denna sammansättning har pastoratet haft sedan 1962. Likadant var det från 1661 till 1863, samt från 1545 till 1575. Till och med 1544 ingick endast Skepplanda och Hålanda. Mellan 1576 och 1660 ingick förutom dessa två församlingar även Ale-Skövde. 1864 – 1962 var det istället S:t Peders och Tunge församlingar som gjorde Skepplanda sällskap.[1]
Källor
- Bror A. Andersson: ”Skepplanda socken”, Säffle 1972
- Lars G. Strömberg: "Skepplanda", Göteborg 1999
- Ale kommun: "Ale Kommun 20 år"
- Karl-Josef Karlsson: "Det hände igår ... ... i älvdal och Ale.
- ↑ Uppgifterna om olika pastoratsbildningar finns också på förteckningen "Sveriges församlingar genom tiderna" (under rubriken Skepplanda) på Skatteverkets hemsida.
Externa länkar
|
||||||||||
|
|||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
