Fornborg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

En fornborg är en kategori av fasta fornlämningar från järnåldern.

Hundhamra fornborg i Botkyrka kommun
SkansbergetAdelsö, södra port
Lackarebäcksfjällets fornborg i Mölndal. År 1655 hette berget Börges fjäll, eventuellt en förvrängning av ordet Borg och fordom kanske kallat för Borgberget.

Innehåll

Som fornlämning

Fornborgarna ligger mestadels i hög terräng och avgränsas i regel med branta stup på en eller flera sidor. De arkeologiska resterna består av vallar av sten som kan ha varit förstärkta med träpalissader. Ibland finns inom fornborgens perimeter lämningar efter husgrunder. Tydliga öppningar i vallen för portar är vanliga. Fornborgar förekommer även i plan terräng, och har då rund form, till exempel på Öland och Gotland. Ofta ligger de intill viktiga farleder, vägar och vattendrag och kan därför ha fungerat som bevakningsplatser eller som försvarsanläggningar. Dessa strategiskt välplacerade fornborgar har oftast kraftiga vallar och bör därför ha varit väl befästa, men många andra fornborgar ligger relativt isolerade och är så pass svagt befästa att deras funktion bör ha varit en annan. Enligt en teori antar man att deras huvudsakliga funktion har varit tillflyktsorter i orostider, och andra menar att de kan ha haft en primärt kultisk funktion.

Datering och spridning

Lämningar av fornborgar finns från tiden kring vår tideräknings början till vikingatid, det vill säga tiden mellan 0 och 1000 e. Kr. Kulmen i borgbyggandet kom under den oroliga folkvandringstiden, 400-550 e. Kr. Totalt finns i landet runt 1100 registrerade fornborgar, merparten i mälarlandskapen (Södermanland c 300, Uppland knappt 150) och Östergötland (drygt 140). Fornborgarna i Sverige har motsvarigheter i Norge, på Åland, i Finland och delar av de baltiska staterna. I Danmark däremot saknas försvarsborgar helt, kanske har försvarverken där byggts i trä istället för som i resten av Norden av sten, och därför gått förlorade.

Några fornborgar har utnyttjats även under tidig medeltid, och det finns även några få källbelagda fall[källa behövs].

Borgens funktioner

Det finns flera teorier om vilken funktion fornborgar har haft. Den kan ha använts som:

  • Tillflykt, det vill säga som en tillfällig hemvist dit den kringboende befolkningen flydde i tider av oro
  • Försvar, med eller utan permanent boende, en fast försvarspunkt som krävde en kontinuerlig arbetsinsats och ett större underhåll
  • Bevakningspostering, utmed en transportled i syfte att skydda eller beskatta handel och resande
  • Härläger, som en truppförläggning efter romersk modell

En speciell variant av forntida försvarsanläggning var försvarsvallen, en befäst vall eller palissad avsedd att hålla inkräktare ute från ett område. I Danmark finns av denna typ Danavirke, i Sverige Götavirke.

Alternativa tolkningar

Nyare forskningsrön ställer sig frågande till att fornborgarna ska tolkas som huvudsakligen militära anläggningar. Fornborgarnas topografi, d.v.s. de omgivningar de ligger i, skiljer sig starkt åt mellan olika fyndplatser, och därför är det tveksamt om det är meningsfullt att sammanföra de olika fyndplatserna under begreppet "fornborg". En alternativ benämning som lanserats av arkeologen Michael Olausson är det mer neutralt klingande "vallanläggningar".

Se även

Källor

Litteratur

  • Ambrosiani, B., 1964 Fornlämningar och bebyggelse. Uppsala
  • Hall, B., 1989 Fornborgar som försvarsanläggningar. I: Andersson, S., Hall, B., Kilberg, S.

m.fl. (red) Fynd 2/89. Göteborg: sid. 24-29

  • Hall, B., 1992 Fornborg vad är det? I: Andersson, S., Hall, B., Öborn, G. (red.) Borgar från

forntid och medeltid i Västsverige. Arkeologi i Västsverige 5. Göteborgs arkeologiska museum. Göteborg: sid. 10-18

  • Lindman, G., 1989 Fornborgar som tecken på orostider I: Andersson, S., Hall, B., Kilberg, S.

m.fl. (red) Fynd 2/89. Göteborg: sid. 18-24

  • Lindman, G.,1992 Datering av fornborgar - problem och möjligheter. I: Andersson, S., Hall, B.,

Öborn, G. (red.) Borgar från forntid och medeltid i Västsverige. Arkeologi i Västsverige 5. Göteborgs arkeologiska museum. Göteborg: sid. 20-26

  • Olausson, M., 1995 Det inneslutna rummet – om kultiska hägnader, fornborgar och befästa

gårdar i Uppland från 1300 f.Kr till Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 9. Stockholm.

  • Schnell, I., 1934 Fornborgarna i Västmanlands län. Uppsala
  • Wall, Å., 2003 De Hägnade Bergens Landskap -Om den äldre järnåldern på södertörn.

Stockholm.

Externa länkar

Personliga verktyg