Starrkärr-Kilanda församling
Från Rilpedia
| Starrkärr-Kilanda församling | |
| Län: | Västra Götaland |
| Landskap: | Västergötland |
| Kommun: | Ale |
| Stift: | Göteborgs |
| Kontrakt: | Göta Älvdalens |
| Areal: Tätort: |
km² % |
| Folkmängd: I tätort: Folktäthet: |
11 429 inv % inv/km² |
| Församlingskod: | 144005 |
|
Källa: SCB 2003 (2008 om invånarantal)
|
|
Starrkärr-Kilanda, f.d. Sterrkärr och Stärkered, är en nybildad församling från och med 1 januari 2008 i Ale kommun i Västergötland (i före detta Älvsborgs län), Västra Götalands län. Församlingen tillhör Göta Älvdalens kontrakt (före 1 april 2007 Ale och Vättle kontrakt) i Göteborgs stift. Huvudkyrkan, Starrkärrs kyrka, ligger knappt 3,5 mil nordost om Göteborgs centralstation. I Starrkärr-Kilanda ingår den tidigare egna församlingen Kilanda, med Kilanda kyrka, tätorten Älvängen, med den egna kyrkan Älvängens kyrka, samt samhällena Alafors och Nol, också med egen kyrka Nols kyrka, i den sammanvuxna tätorten Nödinge-Nol. En by i Starrkärr, som betecknas som en småort, är Sannum.
Församlingens västra del utgörs av tätbefolkade områden längs Göta älv med E45 och Bergslagsbanan (numer Norge-/Vänernbanan). I öster höjer sig Göta-älvdalsryggen med naturområdet Alefjäll. Längs älvens biflöden, främst Hältorpsån med sitt sjösystem, finns bördiga jordbruksmarker.
Äldsta samhället är bruksorten Alafors med spinneriet från 1855. Älvängen och Nol växte fram som stationssamhällen under 1800-talets andra hälft. Med etableringar av industrier under 1900-talet utvecklades även dessa båda orter till brukssamhällen.
Befolkningen har ökat i förhållandevis jämn takt sedan början på 1800-talet, med ett par undantag på 1860-talet och på 1950-talet då antalet invånare sjönk något. Som mest ökade befolkningen på 1970-talet med nära 2.000 personer.
Från 1956 till 1983 var "gamla" Starrkärrs församling delad i Starrkärrs respektive Nol-Alafors kyrkobokföringsdistrikt.
Ortnamnet Starrkärr är omnämnt första gången 1415 (Starker). Det syftar precis som det låter på halvgräsen starrar samt på kärr.
Omkring 135 fornlämningar är kända. Däribland hela 12 hällkistor från stenåldern samt gravhögar och domarringar från järnåldern. På Ranneberget finns en fornborg från samma tid.
Innehåll |
Äskekärrsskeppen
Under arbete med täckdikning i Äskekärr norr om Alafors 1933, hittades ett vikingatida skepp. Det visade sig vara en knarr i ek. Stävarna hade gått förlorade, i helt skick skulle den ha varit 16 m lång. Segelskeppet för fraktfart är daterat till 930-talet. På masten har hittats runor från den äldre runraden som slutade att användas på 700-talet. Vikingaskeppet som är ett av få bevarade finns utställt på Göteborgs stadsmuseum. Sällskapet Vikingatida Skepp i Göteborg byggde 1994 en rekonstruktion, döpt till Vidfamne.
1994 hittades ännu ett fartyg som var nio meter långt och bedömdes vara omkring hundra år yngre.
Ale vikingagård
I Häljered söder om Älvängen har man sedan 2001 byggt en rekonstruktion av en stormannagård från vikingatiden med tidsenlig teknik.
Starrkärrs kommun
1952-73 utgjorde Starrkärr tillsammans med Kilanda församling Starrkärrs kommun. Centralort var Alafors.
Starrkärrs pastorat
Sedan 1938 bildar Starrkärrs och Kilanda församlingar tillsammans ett pastorat, Starrkärrs pastorat Till 1937 ingick även Nödinge församling och före 1664 dessutom Östad i nuvarande Lerums kommun.
F.d. Kilanda församling
Kilanda är från och med 2008-01-01 en del av Starrkärr-Kilanda församling i Ale kommun och Göteborgs stift. Kilanda kyrka, som har anor från tidig medeltid, ligger ca 3,5 mil nordost om Göteborgs centralstation.
Byar i Kilanda som bildat småorter är Hult och Kollanda.
Längs biflöden till Forsån finns öppna dalgångar med jordbruksbygd, omgivna av uppbrutna skogsbygder. (Forsån är i sin tur ett biflöde till Grönån som rinner ut i Göta älv genom Skepplanda socken). Södra delen av vildmarksområdet Risveden möter norra delen av naturområdet Alefjäll, båda med omfattande mossmarker inom socknen. I Alefjäll finns Anfastebo naturreservat som förvaltas av Västkuststiftelsen.
1975 var kyrkbyn en av inspelningsplatserna för TV-serien Raskens på Vilhelm Mobergs roman.
Socknen omnämns första gången 1425 (Kilande). Betydelsen är oklar, men förleden tros syfta på ett kilformat landområde och efterleden har tolkats som antingen åker eller strandmark.
Omkring 15 fornlämningar är kända, däribland en boplats från stenåldern och en fornborg från järnåldern.
Invånartalet har hållit sig relativt jämnt runt 400 – 500 sedan början av 1800-talet. Från 1860-talet till 1880-talet var befolkningen större än 600 och på 1970-talet var den under 300.
1952-73 ingick Kilanda församling tillsammans med Starrkärrs församling i Starrkärrs kommun.
Under alla år Kilanda var egen församling ingick den i Starrkärrs pastorat/kyrkliga samfällighet. Men från och med 2008-01-01 ingår den som en del i Starrkärr-Kilanda församling och därmed upphörde också Starrkärrs kyrkliga samfällighet som juridisk person. En månghundraårig församling har upphört att finnas.
Kilanda säteri
Kilanda säteri är omnämnt som sätesgård från 1400-talet. 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer (1681 - 1761). Godset stannade i familjen Alströmers ägo till 1791. Mellan 1797 och 1958 ägdes godset av familjen Ekman. Grosshandlaren Petter P. Ekman (död 1807), som köpte godset 1797, grundade det Ekmanska handelshuset i Göteborg. Som mest ägde han 12 sillsalterier i Bohuslän. Från 1870 till 1912 fanns en statlig lantbruksskola på godset. I dag drivs gården som ett mordent mjölkföretag och ägs av bröderna Bengt och Palle Borgström.
Kyrkor i församlingen
Externa länkar
|
||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||
Skriv in icke-wiki-formaterad text här
