Vättle härad
Från Rilpedia
Vättle härad (eller Vätle härad och tidigare Vettle härad, liksom Wädtle härad), var ett härad i västligaste Västergötland och f.d. Älvsborgs län. Det bestod av socknarna Angered (som tidigare även innefattade Gunnareds församling), Bergum, Lerum, Skallsjö och Stora Lundby. Tinget låg i Lerum.
Vättle är omnämnt från 1200-talets slut (Vætluhæraði). Det tros kunna vara ett gammalt ånamn, det fornsvenska Vætla (vattendrag), som kan ha använts om Lärjeån.
Vättle gränsade till häraderna Ale, Kulling, Bollebygd, Sävedal och Västra Hising (tidigare Hisings skeppsreda).
Häradet genomkorsas av de båda åarna Säveån och Lärjeån. I nordost finns en flik av Mjörn, den näst största sjön är Aspen. Dalgångarna med odlingsmark vid åarna och sjöarna omgärdas av kuperade skogstrakter. I nordväst utgörs gränstrakterna av vildmarksområdena Alefjäll och Vättlefjäll, i väster utgör Göta älv gräns.
I sigillet från 1500-talet avbildades ett oxhuvud som nu går igen i Lerums kommunvapen.
Innehåll |
Historia
Vättle härad räknades till de s.k. Utlanden som var danskt territorium till mitten av 1200-talet. Därefter blev Vättle ett av tio härader i Lungs bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i. Säte var Lungs kungsgård i Longs socken (nu införlivad med Levene församling) i Barne härad / Vara kommun.
Vid freden i Helsingborg 1310 tillföll Vättle härad, tillsammans med vad som då motsvarade Skara stift, hertig Erik (1282-1318). Vättle var en del av hertigdömet till Nyköpings gästabud 1317. Från 1371 ingick Vättle, tillsammans med resten av Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons (1316-1374) underhållsländer. När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna faderns underhållsländer till Sverige.
1569-1598 och 1600-1612 ingick Vättle härad i Visingsborgs grevskap under riksrådet Per Brahe d.ä.(1520-1590), följd av sönerna Erik (1522-1614) och Magnus (1564-1633).
1612, under Kalmarkriget, blev Vättle besatt av danska trupper. Vid freden i Knäred året efter blev det ett av sex västgötska härader som pantsattes i krigsskadestånd till Danmark i Älvsborgs andra lösen. 1619 löstes panten.
Sedan Jonsereds församling brutits ut ur Partille församling 1864, räknades även denna nya församling till Vättle. En del av Angered inkorporerades med Göteborgs stad 1930, liksom resten av Angered tillsammans med Bergum 1967. Övriga delar utgör sedan 1969 huvuddelen av Lerums kommun.
Samfärdsel
I Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna finns borgruinen Sjöborg avbildad, nära byn Hjällsnäs i Stora Lundby. Senare sätesgårdar är Jonsereds säteri, Floda säteri, Öijareds säteri, Nääs slott och Aspenäs säteri.
Under det yngre indelningsverket hörde Vättle härad huvudsakligen till Västgöta regemente, Barne kompani, samt alternativt till Västergötlands båtsmanskompani och Extra båtsmansroteringen till sjöss.
Gästgivargårdar fanns i Agnesberg, då Angereds socken, i Tollered i Skallsjö socken samt i Lerum.
Sedan 1857 genomkorsas sydöstra delen av häradet av Västra stambanan med stationer och hållplatser vid Jonsered samt Aspen, Aspedalen, Lerum, Hedefors och Stenkullen, alla i Lerum, samt Floda och Norsesund i Skallsjö.
Från 1900 till 1967 fanns Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) mellan Göteborg och Skara i häradets västra del. Trafiken mellan Göteborg och Sjövik i Östads församling i Ale härad lades ned 1967, då bansträckningen fram till Hjällbo i Göteborgs kommun började byggas om för Göteborgs spårvägar. Stationer och hållplatser i Vättle härad var Gunnilse i Angered; Björsared och Olofstorp i Bergum, samt Stannum, Gråbo och Björboholm i Stora Lundby.
Tingslag
- -1927: Vättle, utom Stora Lundby.
- 1928-1933: Vättle och Kullings, utom Stora Lundby.
- 1934-1966: Vättle, Ale och Kullings.
- 1967-1970: Vättle, Ale och Kullings samt Alingsås stad.
Fögderier
- Väne -1886: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader, utom norra Östads socken och Skårdals skate i Nödinge socken, båda i Ale härad.
- Väne 1886-1915: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
- Väne 1916-1917: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader samt Trollhättans stad.
- Kulling 1918-1945: Kullings, Vättle och Ale härader.
- Ale-Vättle 1946-1951: Ale och Vättle härader samt Fuxerna socken i Flundre härad.
- Ale-Vättle 1951-1966: Ale och Vättle härader.
Källor
- Nordisk Familjebok
- Nationalencyklopedin
- Riksarkivet: Nationell ArkivDatabas (NAD)
- Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
- Riksantikvarieämbetet: FMIS Fornsök
- Anten-Gräfsnäs Järnväg
- Järnväg.net, en privat webbplats om de svenska järnvägsnäten
- Historisk information om järnvägar, en privat webbplats om järnvägshistoria
|
|||||
|
||||||||||
