1888
Från Rilpedia
1888 - MDCCCLXXXVIII 136 år sedan |
||
År 1885 | 1886 | 1887 1888 1889 | 1890 | 1891 |
||
Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet |
||
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
||
Årtusende 1000-talet |
||
Året | ||
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
||
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
||
Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
Svenskspråkiga länder | ||
|
||
Epok: |
kung |
|
|
1884-1888 1888-1889 |
|
Finland 1888 |
||
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
|
|
|
|
|
Andra tideräkningar | ||
Bahá'í- kalendern |
44 – 45 | |
Buddhistisk kalender |
2432 | |
Nengō (Japan) |
Meiji 21 | |
Judisk kalender |
5648 – 5649 | |
Muslimsk kalender |
– | |
Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1266 – 1267 | |
Sakakalendern (Indien) |
1810 – 1811 | |
Thailändsk solkalender |
2431 |
Händelser
- 6 februari - Robert Themptander avgår som svensk statsminister och efterträds av Gillis Bildt.
- 7 mars - Yllefabriken "Doffeln" i Malmö totalförstörs i en brand.
- 13 maj - Brasilien avskaffar slaveriet.
- 26 maj - Karolina Widerström blir Sveriges första legitimerade kvinnliga läkare.
- 25 juni - Storbränder utbryter i Sundsvall och Umeå, på grund av den svåra torka som råder i Norrland denna sommar. Ett flertal skogsbränder utbryter också. På grund av detta införs förbud i Sverige mot att bygga trähus högre än två våningar, vilket kommer att kvarstå fram till 1994. Även Lilla Edet brinner ner denna dag.
- Juni - Den spanska regeringen inför en spritskatt, vilket leder till slutet för den svenske Brännvinskungen L.O. Smiths spritaffärer.
- 17 augusti - Johan Petter Johansson får patent på rörtången.
- 31 augusti-9 november - Den okände Jack Uppskäraren mördar brutalt fem prostituerade i Whitechapel i London. En av dem är den svenskfödda Elizabeth Stride (född Gustavsdotter), som mördas den 30 september.
- 1 oktober - I Stockholm i Sverige står lokalerna för Katarina södra folkskola inflyttningsklara.
- 26 december - Ett julmöte hålls på Färöarna.
Okänt datum
- I Sverige invigs de moderna lokalerna för specialskolan Tomtebodaskolan för synskadade barn.
- De svenska tullvännerna segrar och inför spannmålstullar varvid Sverige, liksom många andra länder i Europa, överger frihandeln. Frågan splittrar landet: I städerna är en majoritet för frihandel, eftersom både arbetare och industriägare vill ha billiga livsmedel. Tullvännerna finns naturligtvis bland spannmålsproducenterna. Tullstriden leder till att Lantmannapartiet splittras i det tullvänliga Nya Lantmannapartiet och det frihandelsvänliga Gamla Lantmannapartiet.
- Verner von Heidenstam debuterar med Vallfart och vandringsår.
- Det första spadtaget tas till Nordiska museets nya byggnad. Museibyggnaden öppnas inte förrän 1907 och är då en fjärdedel så stor som man tänkt från början.
- Slitningar uppstår inom svenska IOGT och Nationalgodtemplarorden (NGTO) bildas. Den svenska nykterhetsrörelsen växer sig dock allt starkare.
- August Strindberg utger Fröken Julie.
- En telefonlinje mellan Stockholm och Göteborg anläggs.
- Frans Lindqvist konstruerar fotogenköket Primus.
- Stockholms Bell Telefonaktiebolag köps upp av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT). I Stockholm finns därmed nu två telefonoperatörer: SAT och Kongliga Telegrafverket. Därför måste alla kontor ha två telefonlinjer ("Allmänna" och "Riks"). Detta kommer att fortsätta till 1918. Samma år ansöker SAT om att få bygga telefonledningar med den nya dubbeltrådiga kabeln från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall. Istället tas uppgiften över av Telegrafverket, som får i uppdrag att svara för telefonnätets "stambanor" i Sverige. Då fler och fler lokala nät så småningom vill ansluta sig till Telegrafverkets kan verket köpa upp dem, genom att kräva, att de bygger om dem till dubbeltrådiga nät och då erbjuda finansiering av detta.
- Chokladfabriken Mazetti grundas i Malmö.
- Jerusalem i Malmö rivs.
Födda
- 3 januari - Herbert Morrison, brittisk politiker.
- 17 januari - Edvard Persson, svensk skådespelare.
- 18 januari - Karl-Ewert Christenson, svensk skådespelare och sångtextförfattare.
- 27 januari - Frank Nitti, amerikansk gangster.
- 2 februari - John Foster Dulles, amerikansk politiker, utrikesminister 1953-1959.
- 8 februari - Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
- 12 februari - Károly Beregfy, ungersk militär och politiker.
- 19 februari - Franz Pfeffer von Salomon, tysk militär.
- 20 februari - Marie Rambert, polsk-brittisk ballerina.
- 27 februari - Roberto Assagioli, italiensk psykiater.
- 4 mars - Knute Rockne, norsk-amerikansk fotbollstränare.
- 6 mars - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
- 18 mars - Otto von Schrader, tysk sjömilitär, amiral 1942.
- 26 mars - Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
- 27 mars - Sven Ohlon, svensk rektor och politiker (folkpartist).
- 29 mars - James E. Casey, amerikansk affärsman.
- 30 mars - Anna Q. Nilsson, svensk-amerikansk skådespelare.
- 6 april - Dan Andersson, svensk författare och poet.
- 15 april - Greta Almroth, svensk skådespelare.
- 16 april - Minna Larsson, svensk skådespelare.
- 19 april - Oswald Menghin, österrikisk arkeolog och professor.
- 20 april - Wictor Hagman, svensk skådespelare.
- 24 april - Martha Colliander, svensk skådespelare.
- 28 april - Vilhelm Bryde, svensk skådespelare, filmproducent och regissör.
- 29 april - Stina Bergman, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
- 30 april - Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
- 11 maj - Irving Berlin, amerikansk kompositör.
- 14 maj - Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
- 25 maj - Elin Linnander, svensk operasångerska (sopran).
- 16 juni - Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
- 17 juni - Heinz Guderian, tysk militär, generalöverste (1940).
- 18 juni - Carl Ström, svensk skådespelare.
- 23 juni - Bronson M. Cutting, amerikansk republikansk politiker, senator 1927-1928 och 1929-1935.
- 24 juni - Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbeldesigner.
- 23 juli - Raymond Chandler, amerikansk deckarförfattare.
- 29 juli - Gustaf Malmgren, svensk skådespelare.
- 5 augusti - Johan-Olof Gavelin, svensk gruvarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 16 augusti - Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
- 27 augusti - Eric Ericson, svensk kommunalborgmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
- 2 september - Charles C. Gossett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945-1946.
- 3 september - Eric Malmlöf, svensk skådespelare.
- 12 september - Maurice Chevalier, fransk sångare och skådespelare.
- 16 september - Nils Mesterton, svensk militär, befälhavare vid ådalshändelserna 1931.
- 17 september - Wilma Malmlöf, svensk skådespelare.
- 20 september - Karl Jäger, tysk SS-officer; SS-Standartenführer.
- 22 september - Lars Andersson, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet).
- 23 september - Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
- 4 oktober - Friedrich Olbricht, tysk general.
- 6 oktober - Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 7 oktober - Henry A. Wallace, amerikansk politiker, vicepresident 1941-1945.
- 9 oktober - Erik Asplund, svensk botanist.
- 24 oktober - Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
- 25 oktober - Nils Dardel, svensk konstnär.
- 30 oktober - Carl-Ivar Ytterman, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 18 november - Gustaf Molander, svensk regissör, skådespelare, manusförfattare.
- 19 november - José Raoul Capablanca, kubansk schackspelare, världsmästare 1921-1927.
- 23 november - Harpo Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
- 24 november - Fritz Klein, tysk SS-läkare och dömd krigsförbrytare.
- 27 november
- Ganesh V. Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952-1956.
- Paul Merzbach, österrikisk-tysk regissör, klippare och manusförfattare.
- 29 november - Anna Hammarén, svensk skådespelare.
- 5 december - John Precht, finlandssvensk skådespelare.
- 7 december
- Joyce Cary, författare.
- Carl Malmsten, svensk inredningsarkitekt och möbelarkitekt.
- 15 december - Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
- 16 december - Alexander I, kung av Jugoslavien 1921-1934.
- 26 december - Nils Whiten, svensk inspicient, regiassistent, skådespelare.
- Eugene O'Neill, amerikansk dramatiker.
Avlidna
- 8 januari - Bonamy Price, brittisk nationalekonom.
- 21 januari - George Robert Waterhouse, brittisk zoolog.
- 31 januari - Giovanni Bosco, italienskt helgon.
- 10 februari - Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist.
- 14 februari - Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
- 13 april - Sigurd Lovén, svensk läkare.
- 15 juni
- Fredrik III, tysk kejsare och kung av Preussen.
- Ole Jørgensen Richter, norsk statsminister (självmord).
- 2 juli - Matthias Joseph Scheeben, tysk katolsk teolog.
- 14 juli - Wladimir Swertschkoff, rysk-finsk målare.
- 23 juli - Victoria Benedictsson, svensk författare.
- 6 augusti - Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare.
- 14 augusti - Carl Christian Hall, dansk politiker, statsminister 1857-1859 samt 1860-1863.
- 16 augusti - John Pemberton, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
- 19 augusti - Erik Edlund, svensk professor och riksdagsman.
- 24 augusti - Rudolf Clausius, tysk fysiker och matematiker.
- 28 augusti
- Fredrik Brusewitz, svensk disponent och politiker.
- Julius Krohn, finländsk folklorist och författare.
- 12 september - Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
- 30 september - Elizabeth Stride, svenskfödd prostituerad i London (mördad av Jack Uppskäraren).
- 1 november - Nikolaj Przjevalskij, rysk upptäcktsresande.
- 3 december - Carl Zeiss, tysk finmekaniker och optiker.
- Édouard Allou, fransk advokat.