Edvard Persson
Från Rilpedia
| Edvard Persson | |
|---|---|
 Edvard Persson (v) och stuntmannen Allan Waldner (h) under en paus vid inspelningen av Baldevins bröllop 1938. |
|
| Födelsenamn | Carl Edvard Persson |
| Född | 17 januari 1888 Malmö, Sverige |
| Död | 19 september 1957 (69 år) Jonstorp, Sverige |
| År aktiv | 1924–1956 |
| Maka | Mim Persson (1933–1957) Ellen Rosengren (1916–1933) |
| IMDb | |
Carl Edvard Persson, född 17 januari 1888 i S:t Pauli församling Malmö, död 19 september 1957 i Jonstorp Höganäs kommun och gravsatt på Jonstorps kyrkogård, var en svensk skådespelare och sångare. Han var en av Sveriges mest folkkära filmskådespelare, som i film efter film spelade munter och godmodig skåning.
Innehåll |
Mannen och gärningen
Han medverkade i den första färgfilmen i Sverige Klockorna i Gamla sta'n 1946. Året därpå gjorde han sin bejublade Edvard Persson-turné i Amerikas svenskbygder. Edvard Persson spelade in 45 långfilmer, varav sju stumfilmer, samt gjorde 226 insjungningar på 78-varvsskivor. En del av de melodier han gjorde kända har senare spelats in även av Peps Persson med skivan Persson sjonger Persson.
Som tonåring deltog Edvard Persson i teaterföreställningar på Folkets Hus i Malmö. År 1909 mötte han sin blivande första fru Ellen Rosengren. De flyttade till Helsingfors tillsammans och bodde där under sju år. Tillbaka i Malmö igen på Folkets Hus började Persson bli alltmer populär inte bara som sångare utan även som skådespelare.
Det är emellertid som filmskådespelare som Edvard Persson gjort sin betydelsefullaste insats. Redan under tiden på Hippodromteatern i Malmö på 1920-talet, under ledning av Oscar Winge, spelade han tillsammans med Adolf Jahr in ett par enkla och anspråkslösa stumfilmer.
Den första filmrollen fick Persson 1923 i stumfilmen Studenterna på Tröstehult, där handlingen var hämtad från en av de pjäser han hade agerat i på Folkets Hus teater. Sedan följde bland annat På kryss med Blixten från 1927.
År 1932 skrev han kontrakt med Europafilm och blev bolagets vinstmaskin och främsta ansikte utåt genom att lanseras hårt på filmaffischer under 1940-talet. Han var populär inte bara i Sverige utan även i det tyskockuperade Danmark på grund av sitt lantliga lugn och spridande av gemenskap i orostider. Hans filmer Söder om landsvägen och Kalle på Spången kunde gå på biografer fyra gånger om dagen i mer än ett år.
Med stor skicklighet blandade han komiska och sentimentala effekter och sjöng då och då en liten visa med sin förträffliga röst.
År 1950 flyttade Persson med sin andra fru Mim till Jonstorp i nordvästra Skåne. Hans hälsa blev nu allt sämre och han fick problem med hjärtat. Hans popularitet avtog också kraftigt mot slutet av 1940-talet. År 1957 dog han av en hjärnblödning, 69 år gammal, verksam in i det sista.
Edvard Persson var född och uppvuxen på Mjölnaregatan 5 i Malmö. Han har hedrats med att fastigheten försetts med en plakett. Plaketten är dock försvunnen från husets fasad. Insamlingar har skett för att hedra honom med en staty i Malmö. Dessa har dock inte inbringat tillräckligt med pengar och Malmö stad har hittills inte velat ge tillskott.
Hans gravsten återfinns på Jonstorps kyrkogård.[1]
Filmografi, i urval
- 1927 – På kryss med Blixten (roll, manus, regi)
- 1933 – Den farliga leken (roll, manus)
- 1945 – Den glade skräddaren (manus, roll)
- 1946 – Klockorna i Gamla sta'n (Sveriges första färgfilm)
- 1951 – Greve Svensson (roll)
Melodier
- Kalle på Spången
- Abbekåsagåsen Joakim
- Livet på landet
- Jag har bott vid en landsväg
- Jag är en liten gåsapåg från Skåne
- Vi klarar oss nog ändå
- En liten vit kanin
- Alla är vi sjömän
- Klockorna i Gamla stan
Källor
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar, 1999, s. 102
