Från Rilpedia

Inland är ett namn på ett historisk region eller distrikt, som omfattade nästan hela södra Bohuslän från Uddevalla församlings sydgräns ner mot Kungälv och Nordre älv, där Hisingen istället vidtog (och där Östra Hisings härad överfördes från Norge till Västergötland i Sverige på 1200-talet, medan Västra Hisings härad fortsatt tillhörde Norge, läs mer i artiklarna Norges gränsförändringar och Birger jarl).

Ortnamnet Inland dök inte upp förrän under sent 1400-tal (se nedan) och innan dess kallades ett större område, där Inland ingick som en stor del, för Älvsyssel (Inland plus Tjörn, Orust, Lane härad och Hisingen). Namnet Älvsyssel användes ända fram till 1 april 2007 för att namnge två kontrakt i Svenska kyrkan, Älvsyssels norra och Älvsyssels södra kontrakt.

Namnet Inland gav namn åt domsagor och härader i området under historien, bland annat åt domsagan Inlands domsaga.

Innehåll 1 Ortnamnet 2 De fyra häraderna samt de nitton församlingarna i Inland 3 Femton bilder på de nitton församlingskyrkorna och på andra kyrkor i Inland 4 Domsagor och häradsrätter i Inland 4.1 Tingsställen, tingslag och kansliorter 5 Referenser 5.1 Noter 5.2 Litteratur 5.3 Webbkällor

Ortnamnet

Enligt Svensk etymologisk ordbok^[1] tryckt 1922 finns det två tolkningar till ortnamnet Inland, vars grundbetydelse är lätt att fatta, "inlandet". Det skrevs (1485 Indland, Jnland, aff alt Inlandit. Det kan dels vara bildat med utgångspunkt från öarna utanför som kunde ses som ett "utland". Det kan dels också vara ett motsatsnamn mot det svenska området Utlanden, till skillnad från Inland i plural, all Vtlandin 1200-talets slut, i Vtlandum 1346. Utlanden omfattade den västgötska, svenska korridoren till Västerhavet mellan det danska Halland och det norska Bohuslän. Det singulära Inland och det plurala Utland kan rimligtvis sägas höra ihop (eftersom öarna inte har belagts kallas ”Utland”). Det avser antagligen den yttre och den inre delen av Göta älvs lopp, sett från mynningen.^[2]

De fyra häraderna samt de nitton församlingarna i Inland

Inland omfattade följande härader och församlingar:

1. Inlands Södre härad
   1. Romelanda församling
   2. Kareby församling
   3. Ytterby församling
   4. Torsby församling
   5. Harestads församling
   6. Lycke församling
2. Inlands Nordre härad
   1. Hålta församling
   2. Solberga församling
   3. Jörlanda församling
   4. Spekeröds församling
   5. Ucklums församling
   6. Norums församling
   7. Ödsmåls församling
3. Inlands Torpe härad
   1. Hjärtums församling
   2. Västerlanda församling
4. Inlands Fräkne härad
   1. Ljungs församling
   2. Grinneröds församling
   3. Resteröds församling
   4. Forshälla församling

Alla dessa härader saknade ursprungligen namnet Inland i sina ortnamn. De två sistnämnda häraderna hade samma namn, men saknade komponenten ”Inland”, de två övriga hade helt andra namn (se mer om det under respektive härads artikel).

Femton bilder på de nitton församlingskyrkorna och på andra kyrkor i Inland

Grinneröds kyrka i Inlands Fräkne härad	Hjärtums kyrka i Inlands Torpe härad	Kareby kyrka i Inlands Södre härad	Ytterby kyrka i Inlands Södre härad	Ytterby gamla kyrka, en kyrkoruin utanför Ytterby i Inlands Södre härad
Torsby kyrka i Inlands Södre härad	Harestads kyrka i Inlands Södre härad	Lycke kyrka i Inlands Södre härad	Hålta kyrka i Inlands Nordre härad	Jörlanda kyrka i Inlands Nordre härad
Spekeröds kyrka i Inlands Nordre härad	Norums kyrka i Inlands Nordre härad	Ödsmåls kyrka i Inlands Nordre härad	Ucklums kyrka i Inlands Nordre härad	Stenungsunds kapell i Stenungsund, Inlands Nordre härad

Domsagor och häradsrätter i Inland

Området Inland utgjorde ofta en domsaga ibland tillsammans med Orust och Tjörn. Ibland har också en del av Inland tillhört en annan domsaga med kansliort utanför Inland. I domsagan utgjorde oftast häraderna varsina egna tingslag med var sin häradsrätt. Domsagan hade dock en gemensam domare, häradshövdingen, som arbetade i alla domsagans häradsrätter (ibland biträdd av en så kallad tingsdomare).

Inland var inblandat i följande olika domsagor och tingslag:

• 1698-1856 var Inlands Nordre och Fräkne härad samt Orusts och Tjörns härad förenade till en domsaga, Västra jurisdiktionen. Till och med 1697 hade Orusts båda härader och Tjörn bildat en egen domsaga.
• Under tiden 1857-1954 utgjorde Orust och Tjörn en egen domsaga igen. Och alla härader i Inland bildade Inlands domsaga, också kallat Inlands härads domsaga i bland annat äldre upplagor av Sveriges Rikes Lag.^[3][4]
• Genom beslut av Kungl. Maj:t den 16 november 1951, SFS 1951:720, "om ändrad domsagoindelning i den del av Göteborgs och Bohus län som omfattades av Askims, Hisings och Sävedals domsaga, Inlands domsaga, samt Orusts och Tjörns domsaga" förordnades att
  • Landvetters, Råda, Kållereds och Askims landskommuner samt Mölndals stad skulle utgöra en domsaga benämnd Askims och Mölndals domsaga. Kansli och tingsställe skulle vara beläget i Göteborg.
  • Återstående landskommuner, Partille, Styrsö, Tuve, Öckerö, Torslanda och Säve inom Askims, Hisings och Sävedals domsaga skulle jämte Romelanda, Ytterby och Hermansby landskommuner (detsamma som Inlands Södre härad) samt Kungälvs stad i Inlands domsaga utgöra en domsaga benämnd Hisings, Sävedals och Kungälvs domsaga. Kansli och tingsställe skulle vara i Göteborg.
  • Övriga härader förutom Inlands Södre härad i Inlands domsaga skulle, jämte Orusts och Tjörns domsaga utgöra en domsaga benämnd Orusts, Tjörns och Inlands domsaga (se vidare under Stenungsunds tingsrätt). Kansliet skulle vara beläget i Stenungsund samt tingsställen finnas där och i Varekil. Detta beslut om ändrad domsagoindelning kom att gälla först från den 1 januari 1955. Se SFS 1954:648. – Orust och Tjörns domsaga utgjorde eget tingslag till och med 1954. Tingsställe var intill 1912 Svanesund, då det flyttades till Varekil. Orusts, Tjörns och Inlands domsagas tingslag 1955-1970.
• Denna Orusts, Tjörns och Inlands häradsrätt upphörde 1970 då en ny tingsrättsorganisation infördes i hela landet. Häradsrätten ersattes av nämnda Stenungsunds tingsrätt, som kom att omfatta Inlands Nordre och Inlands Södre härader samt Orust och Tjörn; det vill säga Stenungsunds kommun, Kungälvs kommun, Tjörns kommun och Orusts kommun. Den upphörde 2006 då Kungälvs kommun överflyttades till Mölndals tingsrätt och övriga kommuner hamnade under Uddevalla tingsrätts jurisdiktion.^[4]

Tingsställen, tingslag och kansliorter

Som framgår av sammanställningen ovan fanns olika häradsrätter inom domsagorna som också hade olika utsträckning. Fram till 1938 och delvis fram till 1954 fanns det ett tingsställe och tingshus i varje tingslag i Inlands domsaga. Varje härad i domsagan omfattade då ett tingslag. Tingsställena var i princip gamla medeltida tingsplatser och dessa var:

1. Smedseröd i Inlands Nordre härad, centraliserat till Stenungsund 1938,
2. Groröd i Inlands Fräkne härad, centraliserat till Stenungsund 1938,
3. I staden Kungälv (formellt utanför häradet) för Inlands Södre härad (inte den ursprungliga tingsplatsen, se vidare i artikeln om häradet). Kungälv fungerade som tingsställe till 1954, då Inlands Södre härad kom att ingå i Hisings, Sävedals och Kungälvs domsaga med kansliort i Göteborg.
4. Ström i Inlands Torpe härad, numera är Ström en del av tätorten Lilla Edet, på västra sidan om Göta älv. Ström var inte häradets ursprungliga samlingsplats (se vidare i artikeln om häradet).^[5]

Referenser

Noter

1. ↑ Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 1922, s. 274. Se vidare på sidan 274 i ordbokens webbupplaga på adressen http://runeberg.org/svetym/.
2. ↑ Nationalencyklopedin 1997-1998, i dess artikel om Inlands Fräkne härad; samt Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 151-152.
3. ↑ Namnet Inlands härads domsaga finns till exempel på s. XV i kapitlet "Domsagor och tingssammanträden" i Sveriges Rikes Lag - 1921, (sidorna innanför bakre pärmens insida). Samma avsnitt med samma uppgifter (utan sidnummer) finns även i Sveriges Rikes Lag - 1913 och i fler lageditioner.
4. ↑ ^{4,0 4,1} Uppgifter om Orusts, Tjörns och Inlands häradsrätts domsagas historia och föregångare (tryck på fliken ”Detaljer”) på Riksarkivets webbplats. Inlands Södre häradsrätts administrativa historia (tryck på fliken ”Detaljer”) på samma sajt. — En förteckning med länkar till dessa delar av Riksarkivets webbplats finns också på denna del av en webbplats med adressen http://www.arkivguiden.net.
5. ↑ Mer om tingsställen och källuppgifter om det finns i respektive häradsartikel här på Wikipedia, liksom i en eventuell artikel om respktive tingsplats. I Sveriges Rikes Lag - 1921, i kapitlet "Domsagor och tingssammanträden" (sidorna innanför bakre pärmens insida) s. XV, finns tingsplatserna i Inlands domsaga uppradade. Samma avsnitt med samma uppgifter (utan sidnummer) finns även i Sveriges Rikes Lag - 1913 och i fler lageditioner. Uppgifterna om tingsställen och gamla tingsplatser finns också i Nationalencyklopedin i respektive häradsartikel.

Litteratur

• Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922.
• Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra böcker AB, 1997, 1998.
• Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003.
• Sveriges Rikes Lag - 1913, utgiven av H. Westring, P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1912.
• Sveriges Rikes Lag - 1921, H. Westring, P.A. Norstedt & Söner Förlag, Stockholm 1921.

Webbkällor

• En del av Riksarkivets webbplats.
• Webbupplagan av Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist, på Internetadressen http://runeberg.org/svetym/.