Spekeröds kyrka
Från Rilpedia
Spekeröds kyrka är församlingskyrka i Spekeröds församling i Göteborgs stift. Den ligger i Spekeröd öster om Stora Höga och söder om Stenungsund och Ucklum i Stenungsunds kommun, södra Bohuslän, i Västra Götalands län. Den beräknas vara byggd omkring åren 1180-1219, beroende på bland annat källmaterial och på datering av dopfunten, som är gjord i trä.[2]
Innehåll |
Kyrkogård och kyrkans läge
Kyrkan ligger närmare bestämt uppe på en liten bergssluttning i en liten dal eller bergsklyfta med ängar mellan två bergshöjder. Den ligger cirka 50-100 meter nordväst om gamla E6 skymd bakom träd, gårdsbyggnader (prästgården med ladugård) och omgivande bergknallar. Vägen från gamla E6 upp till kyrkan och kyrkogården går förbi ladugården (till höger vid infart) och den vita prästgårdsbyggnaden (till vänster).[3]
Gamla E6 nedanför kyrkan och prästgården går rätt igenom Spekeröds huvudbygd, en ganska stor slätt i en rätt vid dal med åkrar och ängar, som ligger strax öster om Stora Höga söder om Stenungsund i södra Bohuslän.
Kyrkogården är byggd i flera plan med trappor emellan och längst upp på kullen mellan höjderna längst in på den äldsta delen av kyrkogården ligger kyrkan.[4][3] Därbakom strax väster om tornet, på en aning neråt lutande sluttning, finns en betesäng.[3]
Beskrivning av exteriören
Långhusets exteriör
Spekeröds kyrka är en salkyrka med långhus i korsform (det vill säga med tvärskepp), byggd i öst-västlig riktning, med tresidigt (polygonalt) kor i öster. I vinkeln mellan norra korsarmen och koret i öster finns en lägre tillbyggd sakristia.[5]
Större delen av kyrkans väggar, utom tornet som är byggt i trä, består av ett murverk, som dels består av natursten (långhuset i väster samt koret) och dels tegel (korsarmar och sakristia). Medeltida murverk finns i långhusets västra del, 1700-talsmurverk i koret, medan korsarmarna och sakristian är från 1905. I nordvästra hörnet, mellan korsarm och långhus, finns en låg kopparklädd utbyggnad (lägre än fönsterbänkarna) som innehåller nedgången till pannrummet.[5]
Fasaderna, om alltså består både av natursten och tegel, är spritputsade i vit färg och byggnadsmaterialet döljs alltså bakom denna puts. Nederst har fasaderna en putsad sockel, målad i grått. Fönster- och dörromfattningar är liksom hörnpartier markerade med slätare puts till skillnad från den något skrovligare putsen på väggytorna.[5] Grå färg finns generellt som färg på dörrar, lister och karmar för att avskilja dessa från övriga väggytor.
Kyrkans tak är ett sadeltak, valmat över koret, helt och hållet täckt med röda tegelpannor. Under takfoten finns en profilerad gråmålad taklist av trä. Vindskivornaär också gråmålade. Sakristians tak är kopparklätt, och dess taklist är putsad.[5]
Tornet
Tornet är en stolpverkskonstruktion av trä, med fasader av vitmålad locklistpanel framför. I norr och söder i nedre delen finns smala höga spröjsade fönster med trekantig avslutning överst. Ett mindre sådant fönster finns också över västra torndörren. Däröver finns rombformade fönster halvvägs upp och överst fyrkantiga ljudluckor i alla väderstreck, gråmålade av trä. Tornet avslutas högst upp av en kopparklädd tornhuv med utsvängt brätte (den bredare delen), krönt av en smal spira. På spiran finns ett förgyllt klot och däröver en förgylld vindflöjel med årtalet 1864.[5]
Dörrar och fönster
Huvudingången är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Ytterdörr där är en dubbel gråmålad trädörr, klädd med diagonalställd panel. Den är modern och påminner om en villadörr med enkelt dörrhandtag. Tidigare under första hälften av 1990-talet fanns där en modern träfärgad dörr. Dörren sitter under ett litet skärmtak. Ingångar finns också i de båda korsarmarna i norr och i söder, under utskjutande vindfång med kopparklädda sadeltak. Portarna där är rundbågiga med rektangulära pärlspontklädda gråmålade trädörrar och har halvrunda överljusfönster ovanför dörrarna. Trapporna där är gjorda av huggen sten.[5]
Fönstren är alla från 1905 utom i princip tornet. I långhuset finns höga, rundbågiga och spröjsade gjutjärnsfönster, med kanter och lister målade i rödbrunt. Solbänkarna därunder är av plåt och gråmålade. I korsarmsgavlarna finns runda rosettfönster av trä, också målade i rött. Också fönstren i tornet har ramar och lister av trä som är spröjsade och rödmålade.[5]
Östra korfönstret är igenmurat inifrån men fönsterrutorna utvändigt finns kvar. Detta skedde vid en restaurering 1926 (se nedan), eftersom det gamla barockaltaret återigen ställdes upp i kyrkan. Detta större altare skymmer nämligen ändå detta fönster. I det fönstret finns en glasmålning, som inte är synlig inifrån kyrkan, men kan ses utifrån vid belysning.[5]
Interiör och inventarier
I interiören präglas hela kyrkan av det ganska mäktiga kassettaket. Det är invändigt ett brutet tak (mansardtak) delat i tre ungefär lika stora delar: platt överst (med vindsvåning ovanför) och med takfall vid sidorna. Kassettaket har vitmålade ytor i en något grå nyans, med ljusgrå bjälkar däremellan. Kyrkan präglas också av den barocktida inredningen från första hälften av 1600-talet i form av altartavla och predikstol. Mitt på korgolvet, i blickfånget framför altaret, står dessutom den medeltida dopfunten av trä och till höger om altaret står ett vitmålat golvur.[6]
Kyrkans altare och predikstol (utan ljudtak)[6] är alltså gjorda i barock från första hälften av 1600-talet.[2] De påminner om andra bohuslänska altare och predikstolar gjorda i Norums kyrka, Kareby kyrka, Jörlanda kyrka, Tegneby kyrka, med flera kyrkor i närområdet. Målningen i dem har bland annat danska flaggor med mera från tiden före freden i Roskilde 1658 och har vackra pelarsniderier.
Dopfunten är av snidat trä från tidigt 1200-tal eller sent 1100-tal (från 1180-1219 enligt källmaterialet).[2]
Klockor
Kyrkans båda kyrkklockor är gamla, en av dem förmodligen från medeltiden och en – den större – förmodligen från 1500-talet och tiden därikring; detta i likhet med den näraliggande kyrkan Norums kyrka och de båda gamla klockorna där, se mer om dem på länken Norums kyrka (ett avsnitt). Den större klockan har grundtonen c i fjärde oktaven och den mindre grundtonen h i fjärde oktaven. Vid klockringning i kyrkan finns egenheten att kläppen vanligen endast slår på ena sidan av klockringen på de båda klockorna. Det kan bero på kläppens konstruktion och upphängning i klockorna. Detta ger ett säreget stummare och långsammare ljud än vad som vanligtvis är fallet.
Byggnadshistoria
Medeltiden och senare ombyggnader
Spekeröds kyrka har ett medeltida ursprung, sannolikt 1100- eller 1200-tal (datering på grund av bland annat dopfunten, källor med mera).[2] Den invigdes till Sankt Bartolomeus på detta helgons festdag den 24 augusti. Den omtalas också senare år 1388 som Spikkariodærs kirkia (om tolkningen av ortnamnet, se Spekeröds församling).
Kyrkan har genomgått flera förändringar, framförallt två stora ombyggnader.[2]
Ombyggnader under 1700-talen och 1800-talen
Den första ombyggnaden av kyrkan ägde rum 1734-1735, då det medeltida (vanligen smalare) korpartiet revs och ersattes av det nuvarande tresidiga koret. Kyrkan fick då också större fönster, och ett nytt eller ombyggt tak.[2]
1742 byggdes troligen enligt källmaterialet också dagens trätorn, som ersatte en tidigare klockstapel. Tornet byggdes också om på något sätt 1864 (se uppgiften om vindflöjelns årtalsangivning ovan under rubriken ”Tornet”). Sannolikt gällde det då åtminstone en ny huv (med tanke på årtalsangivelsen). Den ritades efter en ritning av Ludvig Hedin. Eventuellt ritades hela eller stora delar av tornet av denne, liksom då också kan ha skett mer omfattande arbeten. Det är omtvistat om tornet år 1864 byggdes upp för första gången, byggdes upp på nytt eller byggdes om mer eller mindre.[2]
Ombyggnaden 1905
Den andra stora ombyggnaden skedde 1905. Kyrkan utvidgades då genom att två korsarmar samt sakristia byggdes till. Samtidigt skedde en del andra ändringar, bland annat fick kyrkan en ny orgel. Arbetet skedde efter förslag från Adrian C. Petersson (Adrian Crispin Peterson), något omarbetat av Gustaf Hermansson. Interiören fick en i stort sett helt ny inredning, med ny läktare, nya bänkar, ny kyrkorgel av Eskil Lundén, nytt orgelhus med mera. I korets östfönster sattes den nämnda glasmålningen in, och som altarprydnad sattes ett halvhögt kors upp (bortaget 1926, se nedan).[2]
Tillbyggnaderna gjordes med en stomme av tegel vilken anslöts till den äldre stommen av natursten, så att kyrkan idag innehåller medeltida naturstensmurverk i sin västra del, tegelmurverk, och naturstensmurverk från 1734-1735 i koret.[2]
Korsarmsgavlarna från 1905 hade ursprungligen mer utarbetade former i enlighet med detta sekelskiftes förkärlek för historiserande stilar (se bild i källmaterialet[1]), med svängda gråmålade murkrön och rundningar som påminde om renässansgavlar, fönsteromfattningar med mera samt utskjutande portalomfattningar. Dessa detaljer förenklades under renoveringarna 1919-1927 (se nedan).[2]
Reparation 1919 och renovering 1926-1927
En renovering av kyrkan skedde 1926 under ledning av Axel Forssén och Gustaf Ljungman. Dessförinnan hade bland annat putsen fallit av på södra korsarmen, så att teglet under den blev synligt (se bild på hur kyrkan såg ut före reparationen i länken i följande not[1]). Därför hade fasaden reparerats redan 1919 av konstruktören Henrik Kreüger.[2]
Renoveringen 1926 innebar att kyrkans egen historia framhävdes mer, bland annat genom att den gamla altaruppsatsen från 1600-talet återinsattes, och att den liksom predikstolen återfick sina ursprungliga målningar och färger. Dessa restaurerings- (återställnings-) och konserveringsarbeten genomfördes 1927 av konservatorn Sven Gustafsson.[2]
De utsmyckande detaljer som kyrkan hade haft efter 1905 förenklades vid restaureringen 1926. Därmed fick framför allt gavlarna det utseende de har idag. Detta för att framhäva de klassicistiska dragen i kyrkan.[2]
Senare ändringar
Centralvärme installerades 1937, varvid ett pannrum byggdes under norra korsarmen. Färgade glas sattes in i korfönstren 1957. 1968 blästrades (rengjordes) fasaden och fick ny puts, samtidigt som tornet målades och en del glas byttes ut i fönstrens innefönster. 1969-1970 gjordes ytterligare konserveringsarbeten av predikstolen av konservatorn C.O. Svensson.[2]
Renoveringen 1999-2000
Vid den senaste renoveringen 1999-2000 av arkitekten Magnus Wångblad ändrades bland annat interiören. Då inreddes rum under läktaren,[2] samtidigt som altaret flyttades[2] en aning längre fram[6] in mot kyrkan. Altarringen ombyggdes också och ett nytt textilskåp och annan förvaring placerades längst bak i kyrkan bakom kyrkans bänkkvarter. Innerväggarnas färgsättning ändrades också och putsen invändigt lagades.[2]
Vid renoveringen genomförde Magnus Wångblad också underhåll av kyrkans exteriör. Då lagades väggarnas puts liksom trälagningar på tornet, samtidigt som taket lades om.[2] Kyrkan målades också (delvis) om[2] och fönstren fick sina nya karaktäristiska röda färgtoner. Torndörren i väster ändrades också och fick en ny grå färg (se ovan rubriken ”Dörrar och fönster”).
Övrigt
Bland pastorerna i Spekeröd nämns Herr Hans, som tillträdde omkring 1633.
Referenser och externa länkar
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (anläggning - bildgalleri).
- ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (historiedelen).
- ↑ 3,0 3,1 3,2 Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (situationsplan i anläggningsdelen).
- ↑ Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (anläggning).
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (beskrivningsdelen).
- ↑ 6,0 6,1 6,2 Uppgifter i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (bilddelen).
Externa länkar och webbkällor
- Bebyggelseregistret (kräver inloggning) (Riksantikvarieämbetet).
- Spekeröds pastorats webbplats.
- En bild på altaret och av kyrkans interiör på samma webbplats (den för Spekeröds pastorat).
- Kyrkan omnämns även i en passage om Ucklums kyrka på hemsidan av Wilhelm Ängermark, med anteckningar från 1800-talet om tre bohuslänska kyrkor.
Wikimedia Commons har media som rör Spekeröds kyrka
