Jurisdiktion
Från Rilpedia
Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio, rättskipning) är den rättsliga befogenheten att utöva rättskipning och att döma. Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område eller till vissa personer eller visst sakområde.
Den geografiska distinktionen bygger på tanken att en viss viss domstol eller ibland annan myndighet ska eller kan utöva sin domsrätt över brott, som skett inom ett särskilt geografiskt område. Som exempel kan nämnas 2 kap 1 § brottsbalken [BrB) som lyder: För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller, om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket.
Här är uppenbarligen domsrätten inskränkt till brott begångna inom ett lands territorium.[1]
Jurisdiktionen kan också anknyta till att domstol kan ha domsrätt över viss eller vissa personer, typiskt sett domstolslandets egna medborgare och andra som är jämställda med dessa. Som exempel kan nämnas 2 kap 2 § BrB som lyder: För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige,....
Juridiktionen kan även anknyta till vissa typer av brott. Typiskt här är Internationella brottmålsdomstolens (ICCs) jurisdiktion över grova brott som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord enligt artikel 5 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.[2][3] De stater som undertecknat fördraget, för närvarande 108 stater, har samtidigt givit upp sin (exklusiva) rätt att åtala sitt lands medborgare vid landets domstolar.[4] En person kan på detta sätt åtalas både vid lokal domstol och vid ICC. Den konflikten har lösts så att ICC beslutar vilken domstol som har jurisdiktion. Endast om en stat inte har förmåga att själv utreda och lagföra brott kan ICC ingripa. Den huvudsakliga avsikten med domstolen är att få slut på straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommit genom att sporra länderna att själva utreda och lagföra brott.
I Sierra Leone har konflikten löst så att Specialdomstolen för Sierra Leone ska ha företräde framför Sierra Leones nationella domstolar. I varje skede av förfarandet får specialdomstolen formellt anmoda en nationell domstol att överta lagföringen i enlighet med dess stadga och bevis- och förfarandereglerna. Ingen får lagföras vid en nationell domstol i Sierra Leone för gärningar för vilka han eller hon redan har lagförts av specialdomstolen.
Termen används även inom kyrkorätt, där det innebär biskopens respektive abbotens myndighet att förvalta det stift respektive det kloster han blivit anförtrodd. I denna bemärkelse hävdar romersk-katolsk teologi för påvens del universell jurisdiktion över den kristna kyrkan.
Fotnoter
- ↑ https://lagen.nu/1962:700#K2
- ↑ http://www.icc-cpi.int/library/about/officialjournal/Rome_Statute_English.pdf
- ↑ http://www.regeringen.se/content/1/c4/07/16/2adfd04a.pdf
- ↑ http://www.icc-cpi.int/library/about/officialjournal/Rome_Statute_English.pdf (Artikel 12)
