Ytterby

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Se även byn Ytterby, Jomala kommun och Ytterby gruva på Resarö.

Inför kommande utgrävningar i Kungahällaprojektet banas jorden av en grävskopa och dess förare. Arkeologerna Kristina Bengtsson, Anna-Lena Gerdin och Mac Lundquister är ansvariga för projektet sommaren 2008. En eventuell huslämning från forntiden syns i sterilen i förgrunden, såsom en mörk ränna. Tätorten Ytterby syns i bakgrunden.

Den svarta jorden invid Bohusläns näst största gravfält är på vissa ställen metertjock.

Arkeologidag för allmänheten, vid ett av två utgrävningsområden i Ytterby. Detta söder om det stora gravfältet Stora Smällen.

Ytterby är ett stationssamhälle och del av Kungälv i Bohuslän, Västra Götalands län. Den tidigare egna tätorten Ytterby är enligt SCB en del av Kungälvs tätort, eftersom de båda tätorterna alltmer har växt ihop.

Ytterby ingår idag (2008) i Kungälvs kommun, men var tidigare en egen kommun inom Ytterby församlings gränser med en mycket gammal historia.

Staden Kongahälla och tidigare historia

Inom Ytterby församlings gränser låg den gamla staden Kongahälla, som omtalas redan i de gamla isländska sagorna. Här ligger Bohusläns näst största gravfält, med gravar från exempelvis vikingatiden, men även tidigare. Vidare finns hällristningar från bronsåldern samt Bohusläns och möjligen det forntida Norges första kyrka. Kongahällas ursprung hittas med stor sannolikhet i Ytterby, utifrån den kungsgård som har legat i anslutning till gårdsgravfältet vid hällen Västra Porten - Stora Smällen som dominerar landskapet vid Nordre älv. För det arkeologiska materialet i det medeltida Kongahälla är inte äldre än från decennierna före 1100, medan de senaste årens arkeologiska utgrävningar omkring gravfältet uppvisar en stadigvarande bosättning alltsedan bronsåldern. Man antar att den norske konungen Olof Kyrre anlägger staden Kongahälla omkring 1080, några kilometer öster om kungsgården, på andra sidan åsen. Att det är en anlagd stad bevisas av att den äldsta bebyggelsen består av reglerade tomter kring en lång gata vid älven. Staden kom att överta kungsgårdens namn, medan kungsgården i Ytterby med tiden kom att heta Lilla Kongahälla eller Yttre Kongahälla, sedermera Ytterby. Liknande exempel hittar vi i det medeltida Sverige, där Gamla Uppsala, Forn-Sigtuna och Vadstena, ursprungligen namn på kungsgårdar, blev namn på köpstäder.^[1]

Arkeologen Kristina Bengtsson har under 2000-talet lett forskningsutgrävningar av boplatslämningar intill gravfältet i Ytterby och vilka kommer att fortsätta flera år framöver. Utgrävningarna går under namnet Kungahällaprojektet vars huvudmål är att hitta den vikingatida kungsgården, som enligt medeltida källor bör ha legat i området och som beboddes tidvis av Olav Tryggvasson, Olav den helige, Harald Hårdråde med flera. År 2008 gräver Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Göteborgs universitet på två ställen, där den svarta jorden ställvis är cirka 1,5 meter djup och fyndförande från marknivån ned till den sterila sanden.^[1]

Kungsgården har troligtvis föregåtts av en stormannagård som har existerat århundradena före, innan den övertogs av den norska konungamakten med nyvunna maktanspråk på det sydligaste av Bohuslän, då större delen av det som idag går under namnet Göteborgs kommun var danskt fram till 1200-talets mitt. Norska kungamaktens fysiska närvaro i treriksgränsområdet var betydelsefull, då även Sverige som låg öster om Göta älv under denna tid hade maktintressen därstädes.^[2]

Med tiden kom kungsgårdens ägor övergå till Augustinerklostret i Kongahälla, själva klosterkyrkan uppbyggd under senare delen av 1100-talet på marker som Sigurd Jorsalafar i början av samma sekel hade förstärkt staden med ett kastell med vallgrav. Medan staden hade fått kungsgårdens ursprungliga namn kom den gamla kungsgården att bli tillhörigt kastellets domäner såsom Kastell ladugård och då kungamakten donerade detta till Augustinerorden, vars kloster fick namnet Kastala kloster och var beläget i staden Kongahälla, fick dess ladugård namnet Kastellegården. Ladugården var skattinsamlingsplats för alla grödor och andra naturaprodukter som klostrets alla egendomar á 275 mantal inbringade. Nuvarande Kastellegården vid ruinerna av Kongahälla uppkom inte förrän först på 1620-talet, tillhörigt Bohus fästning i samband med att staden flyttades till dagens Kungälv. Efter reformationen åter till kronan tillhöriga ladugården flyttades från Ytterby till den medeltida stadens plats. I samband med att Bohuslän tillföll Sverige 1658 blev gården först kungsgård åt guvernören över Bohuslän, vid namn Harald Stake. Mellan åren 1693-1821 användes gården såsom översteboställe och är numera en statlig arrendegård.^[3] Dock har idag ett flertal fastigheter i Ytterby namnet Kastellegården med vidhängande nummer.

Gravfältet Västra Porten – Stora Smällen

Gravfältet vars huvuddelar ligger på det högsta partiet på den östra och södra sluttningen av moränhöjden som kan betecknas som Hällen och går under benämningen Västra Porten - Stora Smällen. Utsikten från gravfältets topp är vida och man ser ut över Ytterbys dalgång, men även hur Nordre älv slingrar sig ut mot havet norr om Hisingen. Gravfältet, som även har några gravar norrom Hällen vid Östra Porten, består av mer än 160 gravar, antalet kan vara större då det inte är väl undersökt ur ett arkeologiskt perspektiv och åtminstone två stensättningar är borttagna på 1970-talet och på 1800-talet förstördes några gravar i samband med ett bygge av en jordkällare och med stor sannolikhet fördes många resta stenar bort av lokalbefolkningen, såsom från andra gravfält i Sverige, till användning vid byggnation, därtill verkar det finnas fallna resta stenar. Idag igenväxta med grästovor, sly och buskuppslag, även om man de senaste åren har försökt göra gravfältet mer lättillgängligt genom parkarbete och fårbetning. Dessutom har nytillkomna skyltar tillkommit, delvis på grund av att antalet kända gravar har utökats genom inventeringar utförda bland annat inom Kungahällaprojektet. Sju gravar är utgrävda, flertalet i samband med Göteborgsinventeringen inför Göteborgsutställningen 1923, då Georg Sarauw fyra år dessföre utforskade sex gravar på gravfältet. Även Johan Alin undersökte detsamma 1925. Gravarna som utgrävdes uppfördes mellan tidsperioden 500 f. Kr. och 1000 e. Kr., dvs. under minst 1500 år har gravfältet använts, troligtvis längre.

Gravfältet Stora Smällen i Ytterby, utsikt från Hällen.

Gravfältet Stora Smällen i Ytterby.

Gravfältet Stora Smällen i Ytterby.

Det finns dessutom gravfält av mindre storlek i närheten av Västra Porten - Stora Smällen, som för övrigt är namngivet efter två närbelägna torp och verkar inte ha varit något bygravfält, utan ett gårdsgravfält och de utgrävda gravgåvorna därstädes uppvisar högre ståndsstatus. Hästben hittades i tre av gravarna och i hög 9, i den så kallade bärsärkens grav fanns tio björnklor som troligtvis är brända rester av en björnskinnsskjorta. Dessa låg i en urna tillsammans med brända benrester från en man och en kvinna, samt svinben och en folkvandringstida benkam. Vid sidan av utgrävningarna så gjordes ett ovanligt fynd, norrom det egentliga gravfältet och som går under namnet Östra Porten, efter ett blixtnedslag i juli månad 1865. Blixten träffade en rund hög och i graven hittades bl a två fingerringar av guld och en dräktnål av silver med förgyllning. Fibulan har kunnat dateras till tidig romersk järnålder. För att lämna beskrivningen av gravfynden i Västra Porten - Stora Smällen kan det avslutningsvis sägas att nästan alla järnålderstida gravtyper är representerade. Av gravformerna är stensättningarna vanligast, därefter högarna, men det finns också rester av domarringar, skeppssättningar, resta stenar och en treudd.^[4]

Kyrkor och fler fornfynd i samband med kyrkbygge

Ytterby kyrka

Ytterby gamla kyrka, en kyrkoruin utanför Ytterby. Den var församlingskyrka fram till den 20 november 1870

Sedan Ytterby kyrka vid järnvägsstationen i det växande stationssamhället Ytterby invigdes 20 november 1870, har denna kyrka varit Ytterby församlings församlingskyrka.^[5] Innan dess var Ytterby gamla kyrka församlingskyrka.

Murresterna av gamla Ytterby stenkyrka dateras till sent 1100-tal, men i en bevarad avskrift av borgartingets kristenrätt från 1140-talet omtalar en fylkeskyrka i Kungahälla ytri, det vill säga i Ytterby. På 1100-talet synes det därför ha funnits två kyrkor i Ytterby. Ytterby gamla kyrka, helgad åt sjöfarhelgonet S:t Halvard, som var en vanlig sockenkyrka och som torde ha haft en föregångare i trä och en fylkeskyrka, med ett i idag okänt läge. Ett av Kungahällaprojektets mål är att finna dess belägenhet och hypotesen är att den legat nära den förmodade kungsgården i Ytterby och därmed i närheten av gravfältet Västra Porten - Stora Smällen, vilket var vanligt i norsk forntid.

De äldsta kyrkorna låg ofta vid tunet till gamla stormanna- eller kungsgårdar (se till exempel Ucklum). Ofta låg de därför också tätt intill gravfält från förkristen tid, och uppvisade därmed en kontinuitet i religion, bara med nya yttre former. De äldsta kyrkorna var stavkyrkor, vilka Norge i dags dato ännu har knappt ett 30-tal kvar av. Eventuella rester av fylkeskyrkan i Ytterby kanske i framtiden endast kommer att uppvisa stolphål, svarta fläckar efter stolpar som har varit nedgrävna i backen, med eventuella artefaktfynd. Det verkar vara så att gravfältet Västra Porten - Stora Smällen även i sitt yngsta gravmaterial har gravar som har kristna förtecken, vilket inte är förvånande då åtminstone södra Norge var delvis kristet i slutet av 900-talet. De norska kungarna Olav Tryggvason och Olav Haraldsson arbetade hårt för att införa kristen tro och institutionalisera densamma i kungariket, därmed uppfördes även kyrkor vid de skilda kungsgårdarna.^[6]

Nya Ytterby kyrka från väster

Interiör i Ytterby gamla kyrka, kyrkoruinen utanför Ytterby

Ytterby gamla kyrkas norra mur

Kommunikationer och senare tids utveckling och historia

Resenärer på väg med Bohusbanan till Göteborg.

Under de senaste 20 åren har inflyttningen och nybyggnationen i området ökat. Det beror på att Ytterby har en egen järnvägsstation vid Bohusbanan, som också Kungälvsbor reser till och utnyttjar. Grön Express och Marstrandsexpressen är två busslinjer som går via Ytterby, båda till och från Göteborg. Med de 2,5 milens närhet och de goda tåg- och bussförbindelserna till Göteborg har Ytterby därför blivit en attraktiv ort att pendla ifrån.

En av samhällets skolor, Ytterbyskolan, blev i mars 2006 uppmärksammad då man hotade med att ge elever som uttryckte rasistiska åsikter lägre betyg i samhällskunskap.

Kända personer från Ytterby

• Mikael Andersson (ishockeyspelare född 1966)
• Niklas Andersson (ishockeyspelare född 1971)
• Per-Johan Axelsson (ishockeyspelare född 1975)
• Fredrik Sjöström (ishockeyspelare född 1983)

Referenser

En omkring 40 m lång och 9 m bred hallbyggnad från yngre järnåldern uppvisas för allmänheten i Ytterby av arkeologerna Johan Ling och Ulf Ragnesten, den 12 maj 2009. Hallbyggnaden syns i sanden såsom färgskiftningar av väggrännor och mörka runda fläckar, som är snittade i stora hål, vilka klargör husets form.

Webbkällor: Arkeologiska rapporter från Ytterby

• Rapport. Delundersökning av Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby Sn. Vt & Ht 2008.
• Rapport. Delundersökning av Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby sn. HT 2007.
• Rapport. Delundersökning av Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby sn. VT 2007.
• Rapport. Delundersökning av Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby sn. HT 2006.
• Delundersökning av Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby sn. VT 2006.
• Delundersökning av en aktivitetsyta från Järnålder. Raä 22, Västra Porten/Smällen, Ytterby sn. HT 2005.

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Bengtsson, Kristina, Hälla - Kungahälla, Kring Göta älv, Göteborg 1993, sid 70-80; Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, s. 47-60; Bengtsson, Kristina, Lägesrapport från svarta jorden i Kungahälla Yttri. Fynd 2008, s. 36-42; Burell, Hans, Mot kungsgården - på två veckor. Göteborgs Posten, den 2 maj 2007; Hag, Sven Arne, Kungsgården kan ha varit vikingarnas medelpunkt. Kungälvs-Posten, den 8 maj 2007, s. 14 f; Hermundsson Vigerust, Tore, Kastelle kloster i Konghelles jordegods ca 1160-1600. Hovedoppgave i historie. Universitetet i Oslo, våren 1991, sid 146.
2. ↑ Carlsson, Kristina, Var går gränsen? Arkeologiska uttryck för religiösa och politiska aktörer i nuvarande Västsverige under perioden 1000-1300. Bohusläns museums förlag 2007, s. 99 ff.; Löfberg, Thomas, Borgar i gränslandskap. Kring tillkomsten av borgen på Ragnhildsholmen och Bohus slott 1250-1319. Borgar från forntid och medeltid i Västsverige. Arkeologi i Västsverige. Göteborgs arkeologiska museum 1992, s. 132 f.
3. ↑ Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 52f; Carlsson, Kristina, Var går gränsen? Arkeologiska uttryck för religiösa och politiska aktörer i nuvarande Västsverige under perioden 1000-1300. Bohusläns museums förlag 2007, sid 106ff; Statens fastighetsverks hemsida gällande nuvarande Kastellegården.
4. ↑ Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 47-57; Ekhoff, Emil, Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets fornminnesförening, tjugondeförsta häftet. Göteborg 1894, sid 375ff; Hall, Berit, Vikingagravar vid Nordre älv. Göteborgs stadsmuseum 2007, sid 127f; Sjöberg, Jan-Eric, Tusentals fynd från hundratusentals år. En resa i tid och rum genom stadsmuseets arkelogiska samlingar. Göteborgs stadsmuseum 1998, sid 96ff; FMIS Fornsök Ytterby 22:1, se även Ytterby 18:1, 19:1, 19:2 och 110:1; Bohusläns museums informationsbroschyr om Västra Porten - Stora Smällen, utgiven omkring 2006.
5. ↑ I samband med den nya kyrkans uppförande hittade man en guldring från folkvandringstid. Se vidare i Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 57.
6. ↑ Carlsson, Kristina, Var går gränsen? Arkeologiska uttryck för religiösa och politiska aktörer i nuvarande Västsverige under perioden 1000-1300. Bohusläns museums förlag 2007, sid 100; Ekroll, Øystein, Ei anna historie - norsk mellomalder i arkeologisk lys. Tapir Akademisk Forlag, Trondheim 2006. sid 233; Hermundsson Vigerust, Tore, Kastelle kloster i Konghelles jordegods ca 1160-1600. Hovedoppgave i historie. Universitetet i Oslo, våren 1991, sid 145f; Solberg Bergljot, Jernalderen i Norge. 500 før Kristus til 1030 etter Kristus. Cappelen Akademisk Forlag, Oslo 2000, s. 311-320.

Externa länkar

• Mot kungsgården - på två veckor.
• Ett pedagogiskt projekt. Arkeologisk forskningsundersökning i Ytterby. Rapport 2009:7 från Bohusläns museum
• Gravfältet vid Västra Porten – Stora Smällen i Ytterby.
• Korsfarare i Ytterby på 1100-talet - kung Sigurd Jorsalfar.
• Vikingafynd i Ytterby. Ett 40 meter långt hus, där kungar och makthavare samlades under vikingatiden. Utgrävningar i Ytterby har resulterat i ett ovanligt stort fynd.