Arkeolog

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En skärslev (även kallad grävsked), ett av arkeologens viktigaste redskap

Arkeolog är benämningen på en person som arbetar med arkeologi, det vill säga en person som studerar historia med arkeologisk metod.

Yrket består ofta i att utföra och dokumentera utgrävningar för att sedan analysera fynden. I analysen ingår att placera in materialet i sitt sammanhang på tidsskalan (datering) och dra slutsatser genom att jämföra med tidigare funnet material. Många arkeologer är specialinriktade på ett visst område, som till exempel någon del av förhistorien, marinarkeologi, medeltiden o.s.v. Andra arbetsuppgifter är till exempel också arkeologisk inventering som utförs i syfte att påträffa tidigare okända fornlämningar.

För att bli arkeolog krävs flera års universitetsutbildning, även om utbildningens längd varierar från land till land.

Förhållandena ser ofta väldigt olika för hur arkeologi bedrivs i olika länder och arbetsförhållandena varierar därför även för arkeologer. I vissa länder har arkeologer mer av en övervakande funktion vid utgrävningar, medan outbildad arbetskraft sköter själva grävarbetet. Arkeologerna fokuserar på sådana ställen helt på dokumentation och tolkning av fynd samt sköter rapportarbetet. I andra länder sköter arkeologerna själva såväl grävandet som dokumentation och rapportarbete (som i Sverige).

Att vara arkeolog i Sverige

I Sverige är en grävande arkeolog ofta anställd vid ett museum, på riksantikvarieämbetet eller av privata företag. En museiassistent som ännu inte är en fullärd antikvarie kallas ”amanuens”, en beteckning som även Riksantikvarieämbetet använder för sina säsongsanställda arkeologer.

Det finns ungefär 600 svenska arkeologer som är yrkesverksamma idag, även om långt fler än så har studerat arkeologi på universiteten. De flesta av Sveriges arkeologer arbetar inom exploateringsarkeologin, som regleras av kulturminneslagen (faktum är att kulturminneslagen reglerar alla typer av arkeologiska undersökningar, alltså även forskningsundersökningar) och bekostas av den som vill exploatera en yta där det finns en fornlämning.

Det brukar sägas att 95 % av pengarna i arkeologin finns i exploateringsarkeologin och att ungefär 90 % av alla arkeologer återfinns där, resterande arkeologer finns i universitetsvärlden. Sedan flera decennier utbildas långt fler arkeologer än vad som behövs på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de flesta nyutexaminerade arkeologer går direkt ut i arbetslöshet och oftast tvingas omskola sig till något annat relativt snabbt. Många arkeologer organiseras av fackförbundet DIK.

Se även

Personliga verktyg