Från Rilpedia

Harald Hårdråde, född 1015 som son till Sigurd Syr och Asta (vilken i ett tidigare gifte med Harald "Grenske" även var mor till Olav den helige) död 25 september 1066 vid Stamford Bridge, England, var kung av Norge 1045-1066.

Han var gift med Ellisif/Elisabet av Kiev, dotter till Jaroslav I och Ingegärd Olofsdotter av Sverige. Harald Hårdråde räknas som den norska huvudstaden Oslos grundläggare.

Som ung var Harald ledare för väringagardet i Miklagård.

Harald angrep Danmark med norska flottor, och danske kungen Svend Estridson gick en augustikväll 1062 till attack mot Harald vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust. Svend förlorade och lyckades med nöd klara sig i land. Fred slöts på Danaholmen i Göta älv.

Men 1066 seglade Harald Hårdråde till England med sin hird, och stupade i slaget vid Stamford Bridge i strid mot kung Harald Godwinson, vilken nitton dagar senare förlorade sitt land och sitt liv mot Vilhelm Erövraren i slaget vid Hastings.

Barn

Med Ellisif:

1. Maria Haraldsdotter
2. Ingegerd Haraldsdotter

Med Tora Torbergsdotter:

1. Magnus
2. Olav Kyrre

Se även

• Trollhätte kanal där hans färd uppför Göta älv även nämns

Externa länkar

• Harald hårdrådes historia Del av Emil Olsons översättning av Heimskringla.

Företrädare: Magnus den Gode

Norsk kung 1045-1066

Efterträdare: Magnus Haraldsson