Vadstena

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Vadstena
Siffrorna avser orten
Läge 58°27′N 14°54′O / 58.45, 14.9
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Vadstena kommun
Församling Vadstena församling
Folkmängd(2005) 5 612 invånare
Area(2005) 339 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)

Vadstena är en tätort (stad) i Östergötland samt centralort i Vadstena kommun, Östergötlands län.

Centrala Vadstena har en utpräglad ålderdomlig karaktär med låg bebyggelse, härstammande från såväl medeltiden som 1700- och 1800-talen, med tillhörande smala gator. På sommaren spelar turismen en viktig roll Vadstena. Viktiga arbetsgivare är Birgittas sjukhus samt Vadstena kommun.

Vadstena ligger på Vätterns östra strand, 16 kilometer sydväst om Motala. Öster om staden utbreder sig Östgötaslätten.

Innehåll

Historia

Centrala Vadstena
Huvudartikel: Vadstenas historia

Både i trakten runt Vadstena och i själva staden finns det spår av mänsklig bosättning från järnåldern. I Vadstena finns spår av en större gård från 1000-talet eller tidigare. Under 1100-talet fanns en romansk kyrka där Rödtornet står i modern tid. Vadstena var en anhalt på pilgrimsvandringen till Trondheim och där fanns en Olavskult redan på 1100- och 1200-talen.[2]

I mitten av 1200-talet uppfördes Bjälbopalatset av kung Valdemar Birgersson. Palatset skänktes 1346 av kung Magnus Eriksson till Heliga Birgitta som grundade Vadstena kloster. Vadstena fick stadsprivilegier 1400 och blev Sveriges största pilgrimsort. Staden utvecklades snabbt med hjälp av besökande pilgrimer och affärsmän.[3]

Gustav Vasa konfiskerade klostrets egendomar och 1550 stängdes munkklostret. Under Gustav Vasas tid uppfördes också Vadstena slott. 1595 tvingades även nunnorna att lämna klostret. 1637 började klostret användas som ett hem för invalidiserade soldater, ett "krigsmanshus". De boende där tjänade extra genom spetsknyppling vilket lade grunden till Vadstenas rykte för sina spetsar. Krigsmanshuset fanns kvar till 1783 när lokalerna började användas som fängelse. Slottet användes som förråd fram till 1753 när en kammarduksfabrik inrättades där. Under 1700- och 1800-talen användes slottet också som kronomagasin för statligt brännvin.[4]

1829 började klostrets lokaler att användas av Vadstena hospital. 1800-talet innebar befolkningstilväxt för Vadstena. Efter att Göta kanal var färdigt byggdes hamnen ut 1848-1853; för att få material till pirarna revs slottets vallar. 1874 invigdes Wadstena Fogelsta Järnväg. 1905 anslog landstinget pengar för bygget av ett nytt lasarett vid Motalagatan eftersom de gamla lokalerna vid klostret var omoderna. Lasarettet fungerade som sådant fram till 1970 när det ersattes av Motala lasarett.[5]

1954 fick Birgittastiftelsen dispositionsrätt över klosterområdet förutom Vadstena klosterkyrka. 1935 köpte Den helige Frälsarens orden under ledning av Elisabeth Hesselblad Strandgården där de än idag driver ett gäst- och vilohem. 1963 öppnades där ett kloster. 1958 upphörde järnvägstrafiken till Ödeshög och 1963 upphörde persontrafiken på järnväg till Linköping.[6]

1945 inrättades Vadstena folkhögskola i det tidigare munkklostret. 1962 kunde folkhögskolan flytta in i lokaler norr om klosterområdet, bland annat det gamla vattentornet.[7]

Stadsbild

Rådhuset från 1400-talet

Mitt i centrum ligger rådhuset från 1400-talet som är Sveriges äldsta bevarade. Udd Jönssons hus är ett handelshus från senmedeltiden. Från 1474 härstammar Biskopshuset som var Linköpingsbiskopens bostad vid dennes besök i Vadstena under medeltiden. Rödtornet är resterna av den medeltida församlingskyrkan, senare ombyggd till skola.

Den gamla teatern är en av Sveriges första landsbygdsteatrar, från 1825. Vid slottet ligger den nedlagda järnvägen som numera används som museijärnväg, Wadstena Fogelsta Järnväg. Bredvid slottet ligger Leksaksmuseet.

Den södra delen av stadens centrum domineras av Vadstena slott, byggt som försvarsanläggning av Gustav Vasa på 1500-talet. I slottet finns idag Landsarkivet i Vadstenasamt ett museum.

I slutet av Storgatan står Rödtornet, ett klocktorn som ingår i stadssiluetten. Däri ligger stadens turistbyrå.

Norr om centrum ligger Vadstena kloster med den ståtliga klosterkyrkan. Norr om centrum finns också Mårten Skinnares hus, ett borgarhus från senmedeltiden, samt det intilliggande Hospitalsmuseet.

Kommunikationer

Genom Vadstena går riksväg 50 för vägtrafik till Motala och Ödeshög samt väg 206 mot Skänninge, Mjölby och Linköping. Östgötatrafikens linje 661 går till Skänninge och Mjölby, linje 612 till Motala och linje 610 till Motala/Ödeshög samt Swebus express linje 855 till Linköping. Passagerartrafiken på järnvägen lades ned den 29 september 1963.

Personer med anknytning till Vadstena

Här följer ett urval av välkända personer som fötts, verkat eller avlidit i Vadstena.

Se även

Externa länkar

Källor

Tryckta källor

  • Monica Lantz: Eriksgatan i Östergötland, G Ekströms förlag, Linköping 2003. ISBN 91-974791-0-1. 
  • Gunnar Sträng: Vadstena under 700 år. En minnesbok, Vadstena kommun, Vadstena 1973. ISBN 9900759923. 

Fotnoter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Lantz (2003), s. 89
  3. ↑ Lantz (2003), s. 90
  4. ↑ Sträng (1973), s. 23-30
  5. ↑ Sträng (1973), s. 32-40
  6. ↑ Sträng (1973), s. 41-47
  7. ↑ Sträng (1973), s. 45
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vadstena"
Personliga verktyg