Vadstena kloster
Från Rilpedia
Vadstena kloster kom till genom att konung Magnus Eriksson och drottning Blanka av Namur testamenterade folkungapalatset i Vadstena till ett nytt kloster i först det svenska testamentet 1346 och senare i det norska testamentet året därpå. Kungaparets avsikt var att de skulle begravas i det blivande klostrets kyrka och att klostrets präster på kungaparets dödsdagar skulle be för deras själar.
Men först år 1370 blev Birgittas ordensplaner godkända, om än i modifierat skick. Planeringen för det nya klostret började genast, med det kunde inte invigas förrän 1384, vilket var efter såväl Birgittas som hennes dotter Katarina Ulfsdotters död.
Enligt Birgittas instruktioner skulle klostret bestå av 60 systrar och 25 bröder, varav 8 lekbröder under en abbedissa och en generalkonfessor för bröderna. Syftet med att ha ett dubbelkloster, med en manligt konvent vars generalkonfessor utsågs av abbedissan, ihop med ett systrakonvent var troligen att säkra nunnornas behov av präster för bikt och mässor.
Klostret kom att gynnas av kungahus och adel och blev snart både Sveriges främsta andliga centrum och landets största jordinnehavare.
Då reformationen 1527 började i Sverige inleddes avvecklingen av Sveriges kloster och de förbjöds att ta emot nya medlemmar. Sveriges övriga kloster förföll, men Vadstena, som hade en stark position genom sina förbindelser med adeln och sin internationella berömmelse klarade sig bra; nya medlemmar togs emot, dock med förbehåll att de måste få kungens tillstånd. Vadstenas abbedissa, Birgitta Botolfsdotter, lämnade klostret och gifte sig år 1539. Margareta Leijonhufvud och hennes familj samt Karin Månsdotter gav donationer till klostret. Klostrets manliga avdelning, munkorden, bestod till 1555 då munkarna av kungen gjordes till präster eller läkare. Dess kvinnliga del, nunneklostret, bestod till och med 1595 då de sista medlemmarna fördrevs till Polen. Innan dess hade klostret upplevt en sista blomstringstid under Johan III, som 1575 gav tillåtelse för klostret att ta emot nya noviser.
Birgittinerna återvände till Sverige genom Elisabeth Hesselblads försorg 1935. Detta kloster, av den svenska grenen av birgittinorden, anslöt sig 1963 till klostret Maria Refugie i Uden, Nederländerna, av den medeltida grenen. 1988 blev det självständigt och från och med 1991 är det ett abbedisskloster med namnet Pax Mariæ.
Innehåll |
Årtal i klostrets historia
- 1346 - Konung Magnus och drottning Blanka testamenterar den 1 maj Vadstena kungsgård till att bli ett kloster.
- 1347 - Kungaparet testamenterar i sitt norska testamente en stor summa pengar till klosterbygge i Vadstena.
- 1370 - Påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel i kraftigt modifierad form.
- 1373, 23 juli - Den heliga Birgitta dör.
- 1374 - Birgittas kvarlevor förs till Vadstena.
- 1381 - Birgittas dotter Katarina av Vadstena dör.
- 1384 - Vadstena kloster invigs.
- 1391, 7 oktober - Birgitta helgonförklaras.
- 1430 - Vadstena klosterkyrka, blåkyrkan, invigs.
- 1492 - Den första fullständiga utgåvan på latin av Birgittas Himmelska uppenbarelser trycks i Lübeck av Bartholomæus Gothan på uppdrag av Vadstena kloster.
- 1495 - Ett tryckeri inrättas i klostret, det första i Sverige. Det förstörs redan efter ett halvår i en eldsvåda.
- 1527 - Reformationen förbjuder Sveriges kloster att ta emot nya medlemmar.
- 1543 - Gustav Vasa förseglar brevskåpen i Vadstena kloster och låter föra bort otaliga böcker.
- 1555 - Den manliga delen av klostret upplöses, och munkarna tvingas lämna Vadstena.
- 1575 - Johan III ger sin tillåtelse åt klostret att återigen börja ta emot noviser.
- 1595 - De kvarvarande nunnorna tvingas lämna klostret och flyr till Polen.
- 1638 - Den sista birgittinernunnan från Vadstena dör i Polen. Byggnaden är en del av Vadstena hospital.
- 1935 - Birgittasystrar öppnar ett vilohem i Vadstena.
- 1963 - Sankta Birgittas kloster Pax Mariæ grundas i Vadstena från birgittinklostret i Uden, Nederländerna.
- 1991 - Moder Karin Adolfsson vigs till första abbedissan i Vadstena sedan 1595.
Regentlängd för Vadstenas abbedissor
- -1381 : Katarina av Vadstena (ej officiellt vigd)
- 1381-1384 (el. 1385) : Margareta Bosdotter (Oxenstierna) (ej officiellt vigd)
- 1388-1403 : Ingeborg Knutsdotter
- 1403-1422 : Gerdeka Hartlevsdotter (Bolk)
- 1422-1447 : Bengta Gunnarsdotter (priorinna 1403-1422)
- 1447-1452 : Ingeborg av Holstein (första gången)
- 1452-1456 : Katarina Bengtsdotter
- 1457-1457 : Katarina Ulfsdotter (Cecilia Petersdotter valdes först, men vägrade inneha ämbetet)
- 1457-1465 : Ingeborg av Holstein (andra gången)
- 1465-1473 : Katarina Petersdotter
- 1473-1486 : Margareta Clausdotter
- 1487-1496 : Anna Paulsdotter (priorinna 1473-1486)
- 1496-1501 : Margareta ('Märita') Thuresdotter
- 1501-1518 : Anna Fickesdotter Bülow
- 1518-1529 : Anna Germundsdotter
- 1529-1534 : Katarina Eriksdotter
- 1534-1539 : Birgitta Botolfsdotter
- 1539-1548 : Katarina Mattsdotter (död 1559)
- 1548-1553 : Margareta Nilsdotter
- 1553-1564 : Katarina Bengtsdotter Gylta (första gången)
- 1564-1565 : Ingegerd Larsdotter
- 1565-1593 : Katarina Benktsdotter Gylta (andra gången)
- 1593-1595 : Katarina Olofsdotter (utvandrad till birgittinerklostret Marienbrunn ('Fons Mariae') i Danzig)
- 1991- Karin Adolfsson
Se även
Externa länkar
- Birgittasystrarna i Vadstena
- http://runeberg.org/sqvinnor/0310.html, Berömda nunnor i Vadstenas historia.
- http://www.wadbring.com/historia/sidor/vadstklost.htm
- Wikimedia Commons har media som rör Vadstena kloster
Referenser
- Signum svenska kulturhistoria, Renässansen (2005)
- Syster Patricia, OSsS 2003: ”Vadstena klosters abbedissor”. I: Beskow, Per & Annette Landen (red.) Birgitta av Vadstena. Pilgrim och profet 1303–1373. Natur och Kultur, Stockholm. S. 297–314.
- http://runeberg.org/antiqtid/16/0161.html
- http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=antiqtid/16&page=0162
- http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=antiqtid/16&page=0199
- http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=antiqtid/16&page=0202
- http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=antiqtid/16&page=02071 (Carl Silfverstolpe, Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok)