Mässa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Mässa (olika betydelser).
Medeltida mässa celebreras av en biskop

Mässan är den mest centrala kristna gudstjänsten. Mässan hänför sig till brödsbrytelsen efter Jesu sista måltid och var gängse redan i den tidiga urkyrkan. Om mässans innebörd är de olika protestantiska samfunden och katolska kyrkan djupt oense.

Innehåll

Etymologi

Ordet mässa kommer av medeltidslatinets ord missa som i sin tur kan härledas från latinets mittere. Verbet mitto (mittere) betyder 'skicka bort', 'låta gå' och användes i avslutningsfrasen ”Ite, missa est!”, ”Gå, [församlingen] är utsänd!”, vilket från början var vanliga avslutningsord vid sammankomster och gudstjänster. Missa kom senare att beteckna gudstjänsten som helhet istället för avslutningen.

Den katolska uppfattningen

Den romerska kyrkan lär att Kristi försoningsdödkorset under mässan åter görs närvarande. Brödet och vinet förvandlas i och med prästens förvandlingsord till Jesu kropp och blod, och intagandet av dem förenar de troende med Jesus och hans offerdöd. Katoliker talar därför om mässoffret.

Den protestantiska uppfattningen

Reformatorerna Luther, Calvin och Zwingli, däremot, lärde att mässan främst var en måltid, en upprepning av Kristi sista måltid. Därav det protestantiska bruket att benämna mässan som nattvard. Lutheranerna företräder i likhet med de Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkorna en tro på realpresensen, dvs att brödet och vinet i och med instiftelseorden verkligen är Kristi kropp repektive blod, men med tillägget "i och med och under" bröd och vin. De reformerta (Calvins och Zwinglis efterföljare) avvisar denna tanke och menar att talet om "Kristi kropp och blod" endast är symboliskt. Svenska kyrkan företräder den lutherska uppfattningen.

Mässans struktur


Här behandlas strukturen främst ur en svenskkyrklig kontext.

Den högtidliga mässform som firas på söndagar och högtidsdagar, oftast på förmiddagen, kallas ibland högmässa. I östkyrkan finns emellertid ingen annan form än den sjungna högmässan med diakon och subdiakon. Inom östkyrkan kallas mässan för liturgi, ett ord som i västkyrklig tradition syftar inte bara på mässan, utan på all officiell kristen gudstjänst: firandet av de olika sakramenten samt tidegärden.

Mässans klassiska struktur beskrivs nedan jämte hänvisningar till de ställen i Bibeln varifrån texterna hämtats.

Detta är ett försök att beskriva de mest oföränderliga delarna av mässan, så som de går tillbaka till åtminstone tidig medeltid. Den är på flera punkter likartad i Katolska kyrkan och i Svenska kyrkan. En presentation av Svenska kyrkans högmässa finns under högmässa.

Detta är en fullständig högmässa. I kortare mässor kan i Svenska kyrkan olika moment utelämnas. Textläsning från Bibeln, samt momenten från prefation till tackbön brukar dock behållas. I Svenska kyrkan förekommer också en högmässa, där man tagit bort nattvardsmomentet, d.v.s. i princip från offertoriepsalm till tackbön. Denna gudstjänst kallas högmässogudstjänst.

I Svenska kyrkan inleds mässan med en beredelse eller ett skriftermål. Det innefattar:

I katolska kyrkan förväntas man regelbundet gå till bikt, och själva mässan inleds endast av en syndabekännelse. Svenska kyrkans sed att beredelsen är infogad i mässan är en sen tradition, inte äldre än 1800-talet. Dessförinnan förväntades detta ske före mässan även i Svenska kyrkan.

Tonsatta moment i mässan

De moment som oftast tonsätts är

Dessa moment beskrivs nedan.

Mässans klassiska struktur

Här beskrivs den klassiska mässans struktur och dess ingående moment.

Introitus

Ingång.

Psaltarpsalm läses eller sjunges.

Trishagion

Trefalt helig.

Text:

Helige Herre Gud,

helige starke Gud,

helige barmhärtige Frälsare,

Du evige Gud,

förbarma Dig över oss!

Kyrie

Den blinde Bartimaios rop till Jesus (Markusevangeliet 10:47).

Detta moment har överlevt på grekiska även i den västkyrkliga mässan.

Text på grekiska:

Kyrie, eleison.

Christe, eleison.

Kyrie, eleison.


Text:

Herre, förbarma Dig.

Kriste, förbarma Dig.

Herre, förbarma Dig.


Gloria

Änglarnas lovsång över Jesu födelse (Lukasevangeliet 2:14).

Text:

Ära åt Gud i höjden och frid på jorden åt människor som Han älskar.

Laudamus

Lovsång

Text:

Vi lovar Dig, vi välsignar Dig, vi tillber Dig, vi prisar och ärar Dig, vi tackar Dig för Din stora härlighet. Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig, Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son, Du som borttager världens synder, förbarma Dig över oss. Ty Du är allena helig, Du allena Herre, Du allena den högste Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. Amen.

Förkortade versioner förekommer. Även andra lovsånger förekommer.

Momentet utgår under fastan.

Kollektbön

Samlingsbön, som ansluter till dagens ämne. Kallas även dagens bön, tidigare även samlingsbön.

Bönen är uppbyggd efter ett visst mönster. Först tilltalas Gud och man hänvisar till någon egenskap eller något handlande hos Gud, till exempel: "O, Herre Gud, Du som...". Sedan framställs själva bönen. Därefter följer en konsekvens av bönen: "..., så att..." Bönen avslutas i Jesu namn (Orden inom parentes vid högtidligare tillfällen): "Genom Jesus Kristus vår Herre (som med Dig och den Helige Ande lever och regerar i en Gudom från evighet till evighet). Amen."

Epistel

Läsning ur någon av Nya Testamentets böcker, utom Evangelierna.

Graduale

Halleluja-omkväde sjunges med eller utan versar.

Halleluja sjunges ej under fastan.

En psalm med anknytning till evangelietextens tema, gradualpsalm, sjungs.

Evangelium

Läsning ur något av Evangelierna i Nya Testamentet.

Predikan

Texten eller texterna utläggs.

Credo

Nicaenska trosbekännelsen läses eller sjunges.

(För texten: Se Nicaenska trosbekännelsen.)

(Även den Apostoliska trosbekännelsen förekommer.)

Förbön

Allmän förbön för kyrkan och världen. Den benämns kyrkans förbön.

Prefation

Lovsång

Text:

Ja, sannerligen Du ensam är värt vårt lov, allsmäktige Fader, helige Gud, Dig vill vi prisa och välsigna genom Din Son Jesus Kristus vår Herre.

(Parti som varierar efter kyrkoåret)

Därför vill vi med Dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa Ditt namn och tillbedjande sjunga:

Sanctus

Serafernas lovsång till Gud i Jerusalems Tempel (Jesaja 6:3) och folkets lovsång till Jesus, när Han red in i Jerusalem (Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13).

Text:

Helig, helig, helig, Herre Gud Sebaot,

himlarna och jorden är fulla av Din härlighet.

(Jesaja 6:3)

Hosianna i höjden.

Välsignad vare Han som kommer i Herrens namn.

Hosianna i höjden.

(Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13)

Eukaristiska bönen eller nattvardsbönen

Bön i vilken följande moment ingår:

- Tacksägelse - eukaristi på grekiska.

- Epikles: Nedkallande av den Helige Ande över nattvardsgåvorna och bön om att de skall bli Kristi sanna kropp och blod.

- Nattvardens instiftelseord:

Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse."

(Ur Den Svenska Kyrkohandboken 1986 [Svenska kyrkan])

(Matteusevangeliet 26:26-28; Markusevangeliet 14:22-24; Lukasevangeliet 22:19-20; Första Korinthierbrevet 11:23-25)

- Anamnes: Ord till åminnelse av Jesu lidande och död, uppståndelse och himmelsfärd.

- Doxologi: Avslutande lovprisning.

Pater noster

Bönen Fader vår, som Jesus lärde oss (Matteusevangeliet 6:9-13).

(För texten: se Fader vår.)

Brödsbrytelsen (Fractio)

Text:

Brödet, som vi bryter, är en delaktighet av Kristi kropp.

Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.

(Första Korinthierbrevet 10:16)


Pax

Frid

Text:

Herrens frid vare med Er.

(Lukasevangeliet 24:36; Johannesevangeliet 20:19)


Agnus Dei

Text:

O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss.

O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss.

O, Guds Lamm, som borttager världens synder, giv oss Din frid.

(Johannesevangeliet 1:29, 36)

Kommunionen

Det välsignade brödet och vinet delas ut till deltagarna. Från medeltiden till Andra Vatikankonciliet (1962-1965) delades i Katolska kyrkan endast brödet ut till lekmännen.

Tackbön

Benedicamus

Välsignelsen.

Olika välsignelser kan användas. Vanlig är den Apostoliska välsignelsen från Andra Korinthierbrevet 13:13:

Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med er alla.

I Svenska kyrkan används som regel den Aronitiska välsignelsen från Fjärde Mosebok 6:24-26:

Herren välsigne Dig och bevare Dig.

Herren låte sitt ansikte lysa över Dig och vare Dig nådig.

Herren vände sitt ansikte till Dig och give Dig frid.

I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. Amen.

Se även

Externa länkar

Mässa för småfolk - Svensk folklig mässa

Personliga verktyg