Eukaristi (katolska kyrkan)
Från Rilpedia
.jpg)
Eukaristi (grekiska ευχαριστία eucharistia ’tacksägelse’) är inom Romersk-katolska kyrkan dels namnet på det i mässan konsekrerade brödet och vinet, dels ett av flera namn på mässan eller mässoffret. En vanlig synonym för det konsekrerade brödet är (den heliga) kommunionen.
Begreppets etymologi kan troligtvis spåras till den långa tacksägelsebön eller förvandlingsbön, den eukaristiska bönen, som sedan äldsta kristen tid har intagit en central plats i mässfirandet. I denna bön tackar gudstjänstens förrättare (biskopen, prästen) för Guds gärningar, särskilt genom Kristus, och förvandlar (konsekrerar) brödet och vinet till att vara Kristi kropp och blod. Ceremonin är den katolska tolkningen av Jesu egna ord och uppmaning i samband med brödsbrytelsen efter den sista måltiden.
I eukaristibönen ingår även förböner för levande och döda. Redan i tidigkristna liturgier ingår mässans instiftelseord i eukaristibönen. I västerländska liturgier förläggs konsekrationsmomentet till instiftelseorden, i östliga liturgier anses konsekrationen ske under epiklesen, en bön med åkallan av den Helige Ande.
De ortodoxa kyrkorna lär på samma sätt som den Katolska kyrkan att endast giltigt vigda präster och biskopar kan förrätta mässan, varvid prästen eller biskopen med rätt sakramentsformel bokstavligen förvandlar mässans bröd och vin till Kristi kropp och blod (transsubstantiationsläran). Eukaristin är här intimt förbunden med mässan och läran om mässoffret. I ett särskilt, förstärkt skåp med lås, ett så kallat tabernakel förvaras de konsekrerade specierna (vanligtvis endast brödet) efter förrättad mässa. Detta för att man vid behov skall kunna ge kommunionen till döende och sjuka. I västkyrkan förvaras tabernaklet synligt så att de troende kan tillbe Jesus Kristus som enligt katolsk tro är helt och fullt närvarande i nattvardselementen.
Att gå till katolsk kommunion innebär förutom ett deltagande i en rit även ett aktivt ställningstagande. Kommunikanten erkänner genom sitt mottagande av de eukaristiska gåvorna påvens primat samt dennes och biskoparnas läroämbete. Vidare erkänns den katolska läran om mässan och eukaristin. Av denna anledning bör endast katoliker delta vid den katolskt celebrerade eukaristin.
Om en katolik har begått en svår synd, måste han eller hon enligt den katolska läran först bikta sig innan han eller hon ånyo kan ta emot eukaristins sakrament då man tror att synden gör att den enskilda individen befinner sig i ett tillstånd av brytning med Gud och kyrkan. Skulle den som syndat svårt inte bikta sig före kommunion begår denne ett helgerån. Även av denna orsak är katolsk kommunion vanligtvis endast öppen för katoliker.
Källor
- Bischofberger, Erwin, För att världen skall leva. Stockholm: Veritas 2004. ISBN 91-89684-19-2
- Johannes Paulus II, Eukaristin och Kyrkan. Encyklikan Ecclesia de Eucharistia om Eukaristin i dess förhållande till Kyrkan. Ängelholm: Catholica 2003. ISBN 91-86428-83-7 (se vidare Ecclesia de Eucharistia)
- Katolska Kyrkans Katekes. Vejbystrand: Catholica 1996. ISBN 99-86428-64-0
