Förbön

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Förbön är en särskild form av bön där de troende ber för andra människor.

Förbönen har fått en högtidlig form i mässan.

Innehåll

Förbön som tjänande

Inom vissa delar av den moderna kristenheten har begreppet närmast kommit att bli synonymt med ett specifikt själavårdande tjänande.

Vid en gudstjänst går detta förenklat till på följande (eller liknande) sätt: Personer som upplever sig vara i behov av förbön ombedes att ta sig till en plats i lokalen där ett s.k. "förebedjarteam" (personer som frivilligt anmält sig och som har förtroende i gruppen) väntar. Den förbönssökande får då ofta en personlig förebedjare, ibland planerat så att en manlig förbönsökande får en manlig förebedjare etc. Förebedjare försöker skapa en avslappnad och trygg miljö medan den förbönssökande talar om specifikt vad den vill ha förbön för (detta kan naturligtvis skilja mycket men som exempel kan nämnas en önskan om helande, djupare kontakt med Gud, gudomlig vägledning eller andedop m.m.). Härefter påbörjars själva förbönen.

Bönen bes vanligtvis högt eller på ett sätt så att den förbönssökande kan höra den utan att andra i lokalen nödvändigtvis kan det och innefattar oftast handpåläggning.

Förbönen syftar ofta till direkt påverkan, alltså om någon till exempel söker helande är syftet med bönen att personen, genom ett mirakel, skall gå hem frisk. Förbönen uppfattas alltså inte främst som uppmuntrande pepptalk utan man förväntar sig resultat som svar på bön.

Ibland har förbönen karaktären av informell bikt.

Vetenskapliga studier av effekten av förbön

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Vetenskapliga försök att mäta effekten av förbön, ofta i medicinsk miljö, har genomförts i en handfull kliniska studier. Vissa studier har påvisat effekt, medan andra har konstaterat avsaknad av effekt. Religiösa och filosofiska invändningar innebär att ämnet skulle vara utanför vad som är möjligt att studera med vetenskapliga metoder. Ämnet har behandlats i populärvetenskapliga artiklar, bl.a. i Washington Post[1].

Vetenskapliga, religiösa och filosofiska uppfattningar om bönens effektivitet har ännu inte konvergerat mot någon koncensus, och omfattande dispyter präglar området[2]. Medicinska studier har presenterat motsägelsefulla slutsatser, och debatten om huruduvida sammanblandad effekt av faktorer förekommer i vissa studier fortsätter. Religiösa grupper har argumenterat emot möjligheten att mäta bönens effektivetet i kontrollerade experiment, eftersom förbönen då blir mekanisk och inte äkta [3].

Den filosofiska kontroversen kring ämnet inkluderar även grundläggande frågor om statistisk slutledning (statistisk inferens) och falsifierbarhet, innebörden av att "bevisa" eller "motbevisa" något, samt demarkationsproblemet, dvs huruvida ämnet överhuvud taget är inom vetenskapens domän. Neil C. Abbot, vid medicinska institutionen på universitetet i Dundee skrev år 2000 följande i sin systematiska utvärdering av healing som terapi mot mänsklig sjukdom:

"Ingen definitiv slutsats om effektiviteten eller ineffektiviten av healing kan dras" [4].

Studier som har genomförts i medicinsk miljö har använt olika strukturella metoder och uppmätt såväl "hårda" data (såsom blodtrycksvariationer) och "mjuka" data (ångestnivå och antal läkarbesök). Studierna har uppmätt effekter på första person (där förbönens förmånstagare själv genomför bönen), andra person (där någon med en personlig kontakt med förmånstagaren genomför bönen) och tredje person (där en grupp okända peroner ber för förmånstagaren).

Första person — bön för sig själv

Bernardis studie 2001 i British Medical Journal [5] drar slutsatsen att om hjärt- och kärlpatienter ber rosenkransbönen eller upprepar yogamantran med särskild frekvens, kan baroreflexkänsligheten öka signifikant.

En studie som publicerades 2008 bedömde relationen mellan gymnasieelevers mentala hälsa och hur ofta de bad, genom att mäta neuroticism och psychoticism enligt Hans Eysencks personlighetsmodell. För elever i såväl katolska som protestantiska skolor var högre bönfrekvens kopplad till bättre mental hälsa i avseendet lägre psychoticismvärden. Emellertid observerades bland studenter som deltog i katolska skolor att högre bönfrekvens också var kopplad till högre neuroticismvärden. [6]

Många accepterar att bön kan underlätta tillfrisknande, inte på grund av gudomligt inflytande men till följd av psykologiska och fysiska fördelar med bön. Det har också påpekats att om en person vet om att han eller hon får förbön, såsom är fallet i första och andra personstudier, kan denna vetskap vara uppmuntrande och öka den mentala styrkan. (Se Placeboeffekten.) Många studier hävdar att bön kan reducera fysiologisk stress, oavsett vilken gud eller vilka gudar en person ber till, och detta kan vara sant av många världsliga skäl. Enligt en studie av Centra State Hospital, kan de psykologiska effekterna av förbön reducera stress och ångest, ge framtidstro, och stärka viljan att överleva.[7]

Andra person - förbön av någon man känner

En faktor som kan ha betydelse för bönens effekt är huruvida man har personlig kontakt med den person man ber för. En studie från 2005 fann starka bevis för att healers kunde påverka MRI-mätbara hjärnaktivitet på avstånd hos en partner som var fysiskt och elektriskt isolerade.[8]

Tredje person - förbön av okända personer

Ett antal studier har dragit slutsatsen att patienter som får förbön tillfrisknar snabbare och mer frekvent. En sådan studie, baserat på dubbelblindtest och omkring 500 försökspersoner per grupp, hävdar att förbön av omvända kristna hade statistiskt signifikant positiv effekt på kranskärlspatienter.[9] Ytterligare en studie presenteras av Harris m fl.[10]

Kritiker hävdar att Byrds studie 1988 inte var helt dubbelblind, och att i Harris studie uppvisade patienterna en längre sjukhusvistelse i förbönsgruppen om man även inkluderar de patienter i båda grupperna som lämnade innan förbönen påbörjades,[11]. Emellertid visade Harris studie att de patienter som fått förbön i genomsnitt erhöll bättre tillfrisknandebetyg av läkarna.

En av de största randomiserade kliniska blindtester var en retroaktiv fjärrförbönsstudie utförd i Israel av Leibovici. Denna studie använde 3393 patientjournal från 1990-96, och tilldelade blint några av dessa till en grupp av förebedjare. De patienter som fick förbön hade kortare sjukhusvistelse och kortare febervaraktighet.[12]

Vissa forskare menar att man bör förhålla sig skeptisk till denna typ av anmärkingsvärda resultat en tid tills resultaten granskats noggrant, för att upptäcka eventuella misstag och falsarier. Exempelvis fick en studie från 2001 från Columbia University[13] stor uppmärksamhet i amerikansk media, men har senare ifrågasatts bl.a. eftersom en av medförfattarna i ett annat sammanhang har plagierat forskningsresultat[14]. I ett svar på kritiken försöker emellertid en annan medförfattare tona ned den anklagade personens inflytande [15] [16].

Flera studier av förböners effektivitet har resulterat i nollresultat.[17] En dubbelblindstudie vid Mayo Clinic fann ingen signifikant skillnad vad gäller tillfrisknandefrekvensen mellan människor som var (utan att de visste om det) tilldelade till en grupp förebedjare och dem som inte var det.[18] På liknande sätt fann MANTRA-studien, utförd vid Duke University, inga skillnader i resultatet av hjärtbehandling som resultat av bön.[19] I en annan liknande studie publicerad 2006 i American Heart Journal[20], hade kristen förbön genom läsande av nedskrivna böner ingen effekt på tillfrisknandet av hjärtkirurgipatienter; emellertid fann studien att patienter som hade vetskap om att de fick förbön hade något högre komplikationsrisk än dem som inte visste om att de fick förbön eller dem som inte fick förbön.[21]

Den äldsta statistiska analys av effekterna av förbön för tredje person utfördes 1872 av Francis Galton[22], kanske som en form av satir såväl som experiment. Galton testade hypotesen att om bön var effektivt borde medlemmar av den kungliga brittiska familjen leva längre, emedan tusentals bad för deras välfärd varje söndag. Han jämförde därför livslängd i den brittiska kungliga familjen med befolkningens generella livslängd, men fann ingen skillnad.

De flesta studier har ännu inte uppmätt nivån av tro hos den som får förbönen.

Religiösa och filosofiska invändningar

Ur religiös och filosofisk synvinkel finns invändningar mot att överhuvudtaget uppmäta effekten av bön. Invändningar innefattar att bön skulle vara utanför vetenskapens domän, och inte vara möjligt att studera i kontrollerade, upprepningsbara experiment och med statistiska metoder. Man menar att religion handlar om påstådda unika övernaturliga händelser som inte följer naturlagar medan vetenskap endast kan studera lagbundna återkommande fenomen som kan kontrolleras i försöksuppställningar eller mätas i representativa statistiska stickprovsanalyser. Man ifrågasätter statistiska grundantaganden såsom att tusentals böner skulle skilja sig statistiskt från en bön.

Den ateistiska filosofen Bertrand Russell betraktar religiös aktivitet såsom bön utanför räckvidden för vetenskaperna [23]. Emellertid har ateisten Richard Dawkins motsatt uppfattning, eftersom han säger att "den föregivna kraften av förbön är, åtminstone i princip, nåbar för vetenskap". [24]

Vissa religiösa företrädare har uppfattningen att bönens effekt inte kan eller bör testas, med hänvisning till 5 Mos 6:16 som säger "Du skall inte sätta Herren din Gud på prov"[25].

Religiösa invändningar innefattar också påståendet att i det ögonblick bönen inkluderas i ett experiment är den inte längre en äkta bön, och Gud besvarar endast "hjärtats" bön. Sådana experiment skulle påvisa missförstånd av syftet med bön.

I den ovan nämnda studien från 2006 publicerad i American Heart Journal klagade några av förebedjarna över bönernas manusskriptbetonade karaktär som de ålades att följa[21], och menade att det inte är det normala sättet de brukar be på. Innan studien inleddes berättade förebedjare att de i vanliga fall brukar få information om patientens ålder, kön och medicinska framsteg; de brukar samtala personligen med patientens familj; de brukar själva formulera olika böner för varje patient; de brukar be olika länge beroende på patientens eller familjens önskemål.

Referenser

  1. ↑ Rob Stein, Researchers Look at Prayer and Healing, Washington Post, March 24, 2006
  2. ↑ Times article http://www.time.com/time/columnist/jaroff/article/0,9565,660053,00.html
  3. ↑ Slate article http://www.slate.com/id/2139373
  4. ↑ Neil C. Abbot: Healing as a therapy for human disease: a systematic review [1]
  5. ↑ L. Bernardi et. al Effect of rosary prayer and yoga mantras on autonomic cardiovascular rhythms "British Medical Journal, December 2003" http://www.bmj.com/cgi/content/full/323/7327/1446
  6. ↑ Leslie J. Francis et. al Prayer and psychological health in "Mental Health, Religion & Culture, Volume 11, Issue 1 January 2008" http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a788555195~db=all
  7. ↑ Mind and Spirit. från Medicinska biblioteksdelen av CentraState Healthcare System. Accessad 19 maj 2006.
  8. ↑ Achterberg, Jeanne et al Evidence for Correlations Between Distant Intentionality and Brain Function in Recipients: A Functional Magnetic Resonance Imaging Analysis The Journal of Alternative and Complementary Medicine. 2005, 11(6): 965-971.
  9. ↑ Byrd RC. Positive therapeutic effects of intercessory prayer in a coronary care unit population. South Med J 1988;81:826-9. PMID 3393937.
  10. ↑ Harris WS, Gowda M, Kolb JW, Strychacz CP, Vacek JL, Jones PG, Forker A, O'Keefe JH, McCallister BD. A randomized, controlled trial of the effects of remote, intercessory prayer on outcomes in patients admitted to the coronary care unit. Arch Intern Med 1999;159:2273-8. PMID 10547166.
  11. ↑ Tessman I and Tessman J "Efficacy of Prayer: A Critical Examination of Claims," Skeptical Inquirer, March/April 2000,
  12. ↑ Leibovici L. Effects of remote, retroactive intercessory prayer on outcomes in patients with bloodstream infection: randomized controlled trial. BMJ 2001;323:1450-1. PMID 11751349.
  13. ↑ Cha KY, Wirth DP. Does Prayer Influence the Success of in Vitro Fertilization-Embryo Transfer? Report of a Masked, Randomized Trial, Journal of Reproductive Medicine 2001. PMID 11584476.
  14. ↑ Skeptical Inquirer, Sept/Oct 2004 http://csicop.org/si/2004-09/miracle-study.html
  15. ↑ Cha KY. Clarification: Influence of Prayer on IVF-ET. Reproductive Medicine Nov 2004. http://www.reproductivemedicine.com/toc/auto_abstract.php?id=21868
  16. ↑ Bruce L. Flamm. Letter to the editors. Reproductive Medicine Jan 2005. http://www.reproductivemedicine.com/toc/auto_abstract.php?id=21942
  17. ↑ O'Laoire S. An experimental study of the effects of distant, intercessory prayer on self-esteem, anxiety, and depression. Altern Ther Health Med 1997;3:38-53. PMID 9375429.
  18. ↑ Aviles JM, Whelan SE, Hernke DA, Williams BA, Kenny KE, O'Fallon WM, Kopecky SL. Intercessory prayer and cardiovascular disease progression in a coronary care unit population: a randomized controlled trial. Mayo Clin Proc 2001;76:1192-8. PMID 11761499.
  19. ↑ Krucoff MW, Crater SW, Gallup D, Blankenship JC, Cuffe M, Guarneri M, Krieger RA, Kshettry VR, Morris K, Oz M, Pichard A, Sketch MH Jr, Koenig HG, Mark D, Lee KL. Music, imagery, touch, and prayer as adjuncts to interventional cardiac care: the Monitoring and Actualisation of Noetic Trainings (MANTRA) II randomised study. Lancet 2005;366:211-7. PMID 16023511.
  20. ↑ Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in cardiac bypass patients: A multicenter randomized trial of uncertainty and certainty of receiving intercessory prayer [2]
  21. ↑ 21,0 21,1 Benson H, Dusek JA, Sherwood JB, et al (2006). "Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in cardiac bypass patients: a multicenter randomized trial of uncertainty and certainty of receiving intercessory prayer". Am. Heart J. 151 (4): 934–42. DOI:10.1016/j.ahj.2005.05.028. PMID 16569567. 
  22. ↑ Francis Galton, Statistical Inquiries into the Efficacy of Prayer, The Fortnightly Review, 1 augusti, 1872
  23. ↑ A. J. Ayer, Russell: ISBN 0-00-632965-9
  24. ↑ Richard Dawkins, "The God Delusion": ISBN 0-618-68000-4
  25. ↑ Femte Mosebok 6:16 [3]
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6n"
Personliga verktyg
På andra språk