Mässa
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Mässa (olika betydelser).
Mässan är den mest centrala kristna gudstjänsten. Mässan hänför sig till brödsbrytelsen efter Jesu sista måltid och var gängse redan i den tidiga urkyrkan. Om mässans innebörd är de olika protestantiska samfunden och katolska kyrkan djupt oense.
Innehåll |
Etymologi
Ordet mässa kommer av medeltidslatinets ord missa som i sin tur kan härledas från latinets mittere. Verbet mitto (mittere) betyder 'skicka bort', 'låta gå' och användes i avslutningsfrasen ”Ite, missa est!”, ”Gå, [församlingen] är utsänd!”, vilket från början var vanliga avslutningsord vid sammankomster och gudstjänster. Missa kom senare att beteckna gudstjänsten som helhet istället för avslutningen.
Den katolska uppfattningen
Den romerska kyrkan lär att Kristi försoningsdöd på korset under mässan åter görs närvarande. Brödet och vinet förvandlas i och med prästens förvandlingsord till Jesu kropp och blod, och intagandet av dem förenar de troende med Jesus och hans offerdöd. Katoliker talar därför om mässoffret.
Den protestantiska uppfattningen
Reformatorerna Luther, Calvin och Zwingli, däremot, lärde att mässan främst var en måltid, en upprepning av Kristi sista måltid. Därav det protestantiska bruket att benämna mässan som nattvard. Lutheranerna företräder i likhet med de Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkorna en tro på realpresensen, dvs att brödet och vinet i och med instiftelseorden verkligen är Kristi kropp repektive blod, men med tillägget "i och med och under" bröd och vin. De reformerta (Calvins och Zwinglis efterföljare) avvisar denna tanke och menar att talet om "Kristi kropp och blod" endast är symboliskt. Svenska kyrkan företräder den lutherska uppfattningen.
Mässans struktur
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Här behandlas strukturen främst ur en svenskkyrklig kontext.
Den högtidliga mässform som firas på söndagar och högtidsdagar, oftast på förmiddagen, kallas ibland högmässa. I östkyrkan finns emellertid ingen annan form än den sjungna högmässan med diakon och subdiakon. Inom östkyrkan kallas mässan för liturgi, ett ord som i västkyrklig tradition syftar inte bara på mässan, utan på all officiell kristen gudstjänst: firandet av de olika sakramenten samt tidegärden.
Mässans klassiska struktur beskrivs nedan jämte hänvisningar till de ställen i Bibeln varifrån texterna hämtats.
Detta är ett försök att beskriva de mest oföränderliga delarna av mässan, så som de går tillbaka till åtminstone tidig medeltid. Den är på flera punkter likartad i Katolska kyrkan och i Svenska kyrkan. En presentation av Svenska kyrkans högmässa finns under högmässa.
Detta är en fullständig högmässa. I kortare mässor kan i Svenska kyrkan olika moment utelämnas. Textläsning från Bibeln, samt momenten från prefation till tackbön brukar dock behållas. I Svenska kyrkan förekommer också en högmässa, där man tagit bort nattvardsmomentet, d.v.s. i princip från offertoriepsalm till tackbön. Denna gudstjänst kallas högmässogudstjänst.
I Svenska kyrkan inleds mässan med en beredelse eller ett skriftermål. Det innefattar:
- beredelseord eller skriftetal - ett tal som med utgångspunkt i något Bibelord förbereder för syndabekännelsen.
- syndabekännelse
- avlösning - tillsägelse om syndernas förlåtelse.
- tackbön
I katolska kyrkan förväntas man regelbundet gå till bikt, och själva mässan inleds endast av en syndabekännelse. Svenska kyrkans sed att beredelsen är infogad i mässan är en sen tradition, inte äldre än 1800-talet. Dessförinnan förväntades detta ske före mässan även i Svenska kyrkan.
Tonsatta moment i mässan
De moment som oftast tonsätts är
Dessa moment beskrivs nedan.
Mässans klassiska struktur
Här beskrivs den klassiska mässans struktur och dess ingående moment.
Ingång.
Psaltarpsalm läses eller sjunges.
Trefalt helig.
Text:
Helige Herre Gud,
helige starke Gud,
helige barmhärtige Frälsare,
Du evige Gud,
förbarma Dig över oss!
Den blinde Bartimaios rop till Jesus (Markusevangeliet 10:47).
Detta moment har överlevt på grekiska även i den västkyrkliga mässan.
Text på grekiska:
Kyrie, eleison.
Christe, eleison.
Kyrie, eleison.
Text:
Herre, förbarma Dig.
Kriste, förbarma Dig.
Herre, förbarma Dig.
Änglarnas lovsång över Jesu födelse (Lukasevangeliet 2:14).
Text:
Ära åt Gud i höjden och frid på jorden åt människor som Han älskar.
Lovsång
Text:
Vi lovar Dig, vi välsignar Dig, vi tillber Dig, vi prisar och ärar Dig, vi tackar Dig för Din stora härlighet. Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig, Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son, Du som borttager världens synder, förbarma Dig över oss. Ty Du är allena helig, Du allena Herre, Du allena den högste Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. Amen.
Förkortade versioner förekommer. Även andra lovsånger förekommer.
Momentet utgår under fastan.
Samlingsbön, som ansluter till dagens ämne. Kallas även dagens bön, tidigare även samlingsbön.
Bönen är uppbyggd efter ett visst mönster. Först tilltalas Gud och man hänvisar till någon egenskap eller något handlande hos Gud, till exempel: "O, Herre Gud, Du som...". Sedan framställs själva bönen. Därefter följer en konsekvens av bönen: "..., så att..." Bönen avslutas i Jesu namn (Orden inom parentes vid högtidligare tillfällen): "Genom Jesus Kristus vår Herre (som med Dig och den Helige Ande lever och regerar i en Gudom från evighet till evighet). Amen."
Läsning ur någon av Nya Testamentets böcker, utom Evangelierna.
Halleluja-omkväde sjunges med eller utan versar.
Halleluja sjunges ej under fastan.
En psalm med anknytning till evangelietextens tema, gradualpsalm, sjungs.
Läsning ur något av Evangelierna i Nya Testamentet.
Texten eller texterna utläggs.
Nicaenska trosbekännelsen läses eller sjunges.
(För texten: Se Nicaenska trosbekännelsen.)
(Även den Apostoliska trosbekännelsen förekommer.)
Allmän förbön för kyrkan och världen. Den benämns kyrkans förbön.
Lovsång
Text:
Ja, sannerligen Du ensam är värt vårt lov, allsmäktige Fader, helige Gud, Dig vill vi prisa och välsigna genom Din Son Jesus Kristus vår Herre.
(Parti som varierar efter kyrkoåret)
Därför vill vi med Dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa Ditt namn och tillbedjande sjunga:
Serafernas lovsång till Gud i Jerusalems Tempel (Jesaja 6:3) och folkets lovsång till Jesus, när Han red in i Jerusalem (Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13).
Text:
Helig, helig, helig, Herre Gud Sebaot,
himlarna och jorden är fulla av Din härlighet.
(Jesaja 6:3)
Hosianna i höjden.
Välsignad vare Han som kommer i Herrens namn.
Hosianna i höjden.
(Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13)
Eukaristiska bönen eller nattvardsbönen
Bön i vilken följande moment ingår:
- Tacksägelse - eukaristi på grekiska.
- Epikles: Nedkallande av den Helige Ande över nattvardsgåvorna och bön om att de skall bli Kristi sanna kropp och blod.
- Nattvardens instiftelseord:
Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse."
(Ur Den Svenska Kyrkohandboken 1986 [Svenska kyrkan])
(Matteusevangeliet 26:26-28; Markusevangeliet 14:22-24; Lukasevangeliet 22:19-20; Första Korinthierbrevet 11:23-25)
- Anamnes: Ord till åminnelse av Jesu lidande och död, uppståndelse och himmelsfärd.
- Doxologi: Avslutande lovprisning.
Bönen Fader vår, som Jesus lärde oss (Matteusevangeliet 6:9-13).
(För texten: se Fader vår.)
Brödsbrytelsen (Fractio)
Text:
Brödet, som vi bryter, är en delaktighet av Kristi kropp.
Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
(Första Korinthierbrevet 10:16)
Frid
Text:
Herrens frid vare med Er.
(Lukasevangeliet 24:36; Johannesevangeliet 20:19)
Text:
O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss.
O, Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss.
O, Guds Lamm, som borttager världens synder, giv oss Din frid.
(Johannesevangeliet 1:29, 36)
Det välsignade brödet och vinet delas ut till deltagarna. Från medeltiden till Andra Vatikankonciliet (1962-1965) delades i Katolska kyrkan endast brödet ut till lekmännen.
Tackbön
Olika välsignelser kan användas. Vanlig är den Apostoliska välsignelsen från Andra Korinthierbrevet 13:13:
Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med er alla.
I Svenska kyrkan används som regel den Aronitiska välsignelsen från Fjärde Mosebok 6:24-26:
Herren välsigne Dig och bevare Dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över Dig och vare Dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till Dig och give Dig frid.
I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. Amen.
Se även
- Eukaristi
- Evangelieboken
- Gudstjänst
- Högmässa
- Krismamässa
- Kyrkoåret
- Lavabo
- Levithögmässa
- Liturgi
- Liturgik
- Mässans kanon
- Mässoffer
- Sakrament
- Romersk-katolska kyrkan
- Stilla mässa
- Svenska kyrkan
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Mässa
Mässa för småfolk - Svensk folklig mässa
