Liturgi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Liturgi, ursprungligen från grekiskans leitourgia (Λειτουργια), är en benämning på en religiös grupps gudstjänst eller gudstjänstordning. Begreppet användes ursprungligen om den judiska gudstjänsten och intar en framträdande roll inom kristendomen, men kan även användas för beskriva andra religioners riter och ceremonier. En liturg är en person som förrättar gudstjänst.

Innehåll

Historik

Leitourgia är gammalgrekiska och betyder "offentligt arbete" eller "uppdrag i det allmännas tjänst". I de grekiska stadsstaterna syftade liturgi på ett bygge eller annat allmännyttigt projekt som en rik medborgare bekostat, antingen frivilligt eller till följd av en särskild skatt som ålagts honom.

I Septuaginta, en översättning till grekiska av de judiska skrifterna i Gamla testamentet vars äldsta delar dateras till från 300-talet f.Kr., uppstod en betydelseglidning där liturgin som allmännyttig tjänst i stället blev en benämning för det judiska prästerskapets tjänstgöring i Jerusalems tempel, alltså tjänst för Gud. Ordet återkom sedan i de grekiska texterna i Nya testamentet för att beskriva tjänst för Kristus snarare än tempeltjänst. Under senantiken eller tidig medeltid hade innebörden helt övergått från att vara en politisk förvaltningsterm till ett religiöst begrepp.

Från senmedeltid finns belägg för en latinisering av ordet, liturgia. Efter den stora schismen 1054 utvecklades begreppet olika i den östliga och västliga kyrkan. I den östortodoxa kyrkofamiljen kom liturgi att syfta på själva mässan. Från 1700-talet är den vanliga betydelsen inom den västliga kyrkofamiljen i stället själva gudstjänstordningen. Kopplingen till tjänst för allmänheten har dock kommit att bevaras genom att främst församlingens gemensamma gudstjänster snarare än enskilda religiösa handlingar har beskrivits som liturgi. I modernt och multireligiöst språkbruk kan dock kravet på offentlig eller gemensamt gudstjänst möjligen ifrågasättas.

Liturgin som kristen gudstjänstordning

Kyrkorna samlar oftast sina olika gudstjänsters liturgi i en kyrkohandbok, fastställd enligt respektive kyrkas ordning. Utöver gudstjänstmomentens inbördes ordning kan liturgin innehålla föreskrifter om texter, böner, musik, rörelser, liturgens kläder, gudstjänstlokalens utsmyckning med mera. Föreskrifterna följer kyrkoåret och liturgin hör därför starkt samman med ett lectionarium. I Romersk-katolska kyrkan är breviariet och Missale Romanum de främsta liturgiska böckerna.

I en svensk kontext har liturgi främst kopplats till högkyrkliga rörelser, men som allmänt begrepp för gudstjänstritualen kan begreppet naturligtvis även tillämpas i de lågkyrkliga samfunden. Under de senaste 20 åren har också flera traditionellt lågkyrkliga frikyrkor gjort anpassningar till de äldre liturgiska modellerna, inte minst genom nymonasticismen.

Liturgin som judisk gudstjänstordning

Den judiska liturgin består av böner och recitationer beskrivna i siddur, en judisk bönebok vars namn kan härledas från ordet seder som betyder just ordning. Siddur innehåller de dagliga bönerna och böner för många särskilda tillfällen, med förklaringar hur recitationen ska gå till. Eftersom vissa gudstjänstmoment kräver att ett visst minsta antal troende är närvarande (minjan) finns också anvisningar för vilka böner som kan läsas enskilt. Större delen av den judiska liturgin sjungs och många synagoger har en särskild försångare, hazzan.

Se även

Externa länkar

  • En svensk hemsida diskuterar just liturgi i vid bemärkelse: Liturgi.


Personliga verktyg