Västlig kristendom
Från Rilpedia
Med västlig kristendom eller västkyrkan avses dels de kyrkor vilkas tradition går tillbaka på det västromerska riket och det romerska patriarkatet, dels den kultursfär som hör samman med dessa kyrkor. Man talar även om den latinska kyrkan och om latinsk kristenhet (se latinsk rit). Geografiskt går gränsen mot östkyrkan och dess kultursfär i princip genom Finland och Baltikum, öster om Polen och Slovakien, genom Ungern, öster om Kroatien och genom Bosnien-Hercegovina och öster om Italien och ned genom Libyen.
Man måste således skilja på det allmännare, vidare begreppet västlig kristendom och det betydligt precisare västkyrkan.
Innehåll |
Västkyrkan eller den latinska kyrkan
Med västkyrkan avses de kyrkor vilkas tradition går tillbaka på det västromerska riket och det romerska patriarkatet. Då latin här av hävd är gudstjänstspråk talar man även om den latinska kyrkan (se latinsk rit). Huruvida de olika protestantiska och anglikanska samfunden/kyrkorna skall räknas hit är en teologiskt omstridd fråga. Romersk-katolska kyrkan erkänner inte några protestantiska samfund som varande kyrkor, då dessa inte erkänner prästvigningens sakrament och enligt romersk utsiktspunkt inte bibehållit den apostoliska successionen.
Den västliga kristendomens första kyrkolärare var Gregorius I, Ambrosius av Milano, Augustinus, och Hieronymus.
Västlig kristendom
Härmed avses den kultursfär som präglats av västkyrkan. Till västlig kristendom räknas även de länder och landområden där de samfund överväger, som i samband med reformationen skildes från Rom, t.ex. Norden, Storbritannien, Holland och stora delar av Tyskland. Idag utgörs västlig kristendom av länder präglade av såväl romersk-katolska kyrkan som de samfund som framgått ur denna: protestantismen och anglikanismen.
Förhållande till östkyrkan
Östkyrkan består av olika slags östkyrkor: dels sådana kyrkor som brutit kyrkogemenskapen med Rom (de ortodoxa kyrkorna), dels sådana som aldrig brutit eller som återfunnit sagda kyrkogemenskap (katolska östkyrkor eller uniatkyrkor).
De ortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan delar formellt sett samma tro (kristologi, ecklesiologi, prästämbete, mässoffer, sju sakrament, jungfru Maria, helgonvördnaden, klosterväsendet, ogifta biskopar m.m.) men har ännu inte kunnat enas vare sig ifråga om påvens överhöghet eller gällande filioque. Filioque är ett latinskt tillägg till den nicenska trosbekännelsen, vars teologiska innebörd är att den Helige Ande utgår av Fadern och Sonen. De ortodoxt kristna uppfattar satsen den Helige Ande utgår av Sonen som teologiskt ohållbar. Striden kring detta ord bidrog till inte ringa del till den stora schismen 1054.
