Från Rilpedia

Filioque (latin ’och (av) Sonen’) är ett i den västliga kyrkan uppkommet tillägg i Nicaenska trosbekännelsens tredje artikel, som behandlar den Helige Ande.

Orden "och Sonen" lades till efter orden att den Helige Ande utgår "av Fadern". Tillägget anses att ha spelat en avgörande roll vid schismen mellan väst- och östkyrkan 1054. Man måste dock komma ihåg att motsättningarna mellan kyrkorna i väst och öst även hade realpolitiska grunder och att dessa motsättningar gick betydligt längre tillbaka än till 1054.

Filioque anknyter till Augustinus treenighetslära, enligt vilken Anden är det kärlekens band som förenar Fadern och Sonen. Östkyrkorna förkastar alltjämt denna formulering, som är en stötesten för ekumeniken.

Tillägget filioque kan, möjligen, ha gjorts i polemik mot arianismen, eftersom det först formulerades under tredje konciliet i Toledo år 589. I Spanien spelade den arianska kyrkan under en lång tid en dominerande roll. Formuleringen filioque är dock belagd redan år 410, men det var i Toledo 589 som den för första gången användes i officiella sammanhang.