Från Rilpedia

Salomon August Andrée, under sin livstid oftast bara kallad S. A. Andrée, född 18 oktober 1854 i Gränna, Jönköpings län (Småland), död i oktober 1897 på Vitön, var en svensk patentingenjör, politiker, äventyrare och ballongfarare känd för Andrées polarexpedition, sitt misslyckade försök att nå Nordpolen med vätgasballong, under vilken alla tre deltagarna omkom.

Innehåll 1 Nordpolsexpeditionen 1.1 Första försök 1.2 Örnen-expeditionen 1.3 Eftermäle 2 Se även 3 Källor 4 Externa länkar

Nordpolsexpeditionen

Huvudartikel: Andrées polarexpedition

Första försök

Andrée blev känd i Sverige genom att göra den första luftballongturen från Sverige till Finland. I övrigt hade han mycket begränsad erfarenhet(40 timmar) av ballongflygning innan han publicerade sina planer för en ballongfärd till nordpolen. Från Göteborg ballongflög Andrée vid flera tillfällen, exempelvis den 26 februari 1894 vid middagstid, då han startade från Nya gasverket vid Gullbergsvass och landade först 3 kilometer från järnvägsstationen i Vara, samt den 4 augusti från samma punkt till Trollhättan, på två dagar.^[1]

Hans idéer väckte entusiasm bland allmänheten och han fick ekonomiskt stöd bland annat av kung Oscar II.

Ett första försök att genomföra en expedition till nordpolen gjordes 1896 tillsammans med Nils Ekholm och fotografen Nils Strindberg, men vindarna blåste inte tillräckligt starkt norrut. Ekholm hoppade av projektet, då han ansåg att det var för riskabelt bl. s. för att meteorologin i Norra Ishavet (speciellt vindarna) var outforskade. Han ersattes som besättningsman inför nästa försök av ingenjören Knut Fraenkel.

Örnen-expeditionen

Den 11 juli 1897 var vindarna de rätta och Andrée och medresenärerna Fraenkel och Strindberg lyfte med vätgasballongen Örnen mot Nordpolen. Redan strax efter starten började bekymren då delar av släplinorna (som skulle användas för att styra luftballongen) lossnade vid en skarv. Efter drygt två dygns färd avslutades luftfärden (ventilerna öppnades) då den fuktiga luften skapade is som tyngde ner ballongen. De började sedan sin vandring på isen österut mot depån på Frans Josef's land. Isen drev dem dock västerut och kursen lades då om mot Svalbard. I tre månaders tid kämpade de tre på isen innan de slog läger på Vitön. Där dog de en efter en av ej fastställd anledning, men knappast av köld, svält eller näringsbrist, då proviant fanns. Strindberg dog först och hade begravts. Andrée och Fraenkel tycks ha dött ungefär samtidigt. De vanligaste teorierna om dödsorsaken är trikinförgiftning, blyförgiftning samt utmattning i kombination med vätskebrist.

Eftermäle

Med undantag för en brevduva och några upphittade flytbojar hördes expeditionen inte av på 33 år. Kvarlevorna efter expeditionsmedlemmarna, samt deras verktyg och dagböcker hittades 1930 på Vitön. Det var en mediehändelse av gigantiska mått. Dagböckerna hade bevarats så att man kunde läsa deras egen berättelse om färden. Man lyckades också framkalla filmen i Strindbergs kamera.

Runt avfärden och vid hittandet framställdes Andrée som en hjälte. Många gick t o m så långt att de förnekade att flygningen hade varit ett misslyckande. Senare har detta omvärderats bland annat av Per Olof Sundman. Andrée beskrivs av Sundman som en cynisk och feg person, som inte själv trodde att företaget skulle lyckas, men som genomförde det för att medietrycket blivit allt för stort. I och med det offrade han även två unga mäns liv.

Jan Troell regisserade 1982 filmen Ingenjör Andrées luftfärd (baserad på Per Olof Sundmans bok) om expeditionen, med Max von Sydow i huvudrollen som Andrée, och Göran Stangertz som Strindberg.

I Andrées hemstad Gränna finns Grenna museum, där fynden från Vitön och andra Andréeminnen visas. På andra sidan av Brahegatan, mitt emot museet, ligger hans barndomshem.

Se även

• Andrées polarexpedition
• Andréegatan

Källor

• Carl F Kullenbergh: S.A Andrée. Hans lif och person, 1898
• Med örnen mot polen, Stockholm 1930, innehåller bland annat expeditionens anteckningar, kartor och fotografier
• Per-Olof Sundman: Ingenjör Andrées luftfärd, 1967
• Per Rydén: Den svenske Ikaros. Berättelserna om Andrée, 2004. ISBN 978-91-7203-554-6
• Karin Havemose: I ljuset av Andrée, 2008, ISBN 978-91-7359-015-0
• Thomas Lautz: Mit dem Ballon zum Nordpol. Vor 100 Jahren: Start der verhängnisvollen Andrée-Expedition. In: Münzen & Papiergeld Nov. 1997, S. 7-13 (tysk; vollständige Auflistung und Geschichte der zu Ehren Andrées geprägten Medaillen).

1. ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s.293 >

Externa länkar

• Grenna museum
• Kvitøya - Andrée Expedition (i engelsk)