Från Rilpedia

Per Olof Sundman, född 4 september 1922 i Vaxholm, Stockholms län, död 9 oktober 1992, var en svensk författare och politiker (centerpartist).

Sundman debuterade med novellsamlingen Jägarna (1957) och blev under 1960-talet en - även internationellt - mycket uppmärksammad prosaist genom romaner som Skytten (1960), Expeditionen (1962) och Ingenjör Andrées luftfärd (1967).

Miljöerna i Sundmans berättelser är ofta präglade av det nordjämtska landskap där han bosatte sig i början av 1950-talet. Hans berättarteknik, med ett stramt, återhållet, precist språk, har jämförts med Ernest Hemingway och den isländska sagan (Sundmans roman Berättelsen om Såm (1977) bygger f.ö. på en isländsk saga från 900-talet) och har klara likheter med den franska riktningen "Le Nouveau Roman". Med sin berättarteknik uttrycker Sundman åsikten att man inte kan veta något om andra människors känslor.

I Terrängbeskrivning, utforskar litteraturvetaren Johanna Lundström Sundmans egenartade berättarkonst. Studien belyser det tema som är återkommande i Sundmans verk; medmänniskan och gemenskapens problematik.

Ingenjör Andrées luftfärd blev Sundmans mest uppmärksammade roman. Denna skildrar S.A Andrées expedition till Nordpolen i en vätgasballong 1897. Under många år studerade Sundman dokument kring resan tills han i romanform kunde återge historien med närmast filmisk autenticitet. Romanen belönades med Nordiska Rådets litteraturpris och blev filmatiserad av Jan Troell 1982(Oscarnominerad, belönad under filmfestivalen i Venedig).

Sundman blev sedermera en inflytelserik politiker inom Centerpartiet. Han var riksdagsledamot för detta parti 1969-79 för Stockholms läns valkrets. Ofta beskriven som "en mysfarbror i sliten grön manchesterkostym, gul skjorta och ständigt rökandes pipa".^{[källa behövs]}

Under sin ungdom var Sundman medlem i det nazistiska Nordisk Ungdom, något som emellertid inte blev offentligt förrän efter Sundmans död och då gav upphov till en omfattande debatt. Sundman hade inte hållit sitt tidigare engagemang i den nazistiska undomsrörelsen öppen för allmänheten under efterkrigstiden.

Om Sundmans relation till nazismen skriver journalisten Per Svensson i sin bok Frostviken (Bonniers, 1998). Också vissa motiv och andra drag i Sundmans författarskap, bland annat sökandets motiv, centralt i hans verk, liksom hans återkommande intresse för oläkta sår i samhället, bland annat i form av ouppklarade brott, har i efterhand, dock ej utan kritik, ofta kommit att omtolkas biografiskt med hänvisning till Sundmans bakgrund.

Sundman drev hotellrörelse i Jormlien, i Frostviken, innan han flyttade tillbaka till Vaxholm för att senare bosätta sig på Kungsholmen. Han var vidare ledamot av Svenska Akademien 1975 - 1992, stol 6.

Bibliografi

• Jägarna (Noveller) 1957
• Undersökningen 1958
• Skytten 1960
• Levande fjällbygd 1961
• Expeditionen 1962
• Sökarna (Noveller) 1963
• Två dagar, två nätter 1965
• Trumslagaren 1967
• Berättelser 1967
• Ingenjör Andrées luftfärd 1967 (filmatiserades 1982, Ingenjör Andrées luftfärd (film))
• Ingen fruktan, intet hopp 1968
• Lofoten, sommar 1973
• Olle Hedberg 1975
• Berättelsen om Såm 1977
• Anteckningar i den högsta Norden under Ymerfärden sommaren 1980, 1980
• Andrées ballongfärd 1980
• Ishav 1982
• Norrlandsberättelser 1984
• Tre berättelser 1987
• Jägarna och andra berättelser från Norrland (samlingsvolym med novellsamlingarna Jägarna och Sökarna) 1998

Priser och utmärkelser

• Svenska Dagbladets litteraturpris 1963
• BMF-plaketten 1967
• Nordiska rådets litteraturpris 1968
• Litteraturfrämjandets stora romanpris 1968

Litteratur

• Åsling Nils G.: Per Olof Sundman - ett porträtt, Bokförlag Robert Larson (Bonniers) Stockholm 1970.
• Lundström, Johanna: Terrängbeskrivning, Ellerströms förlag, Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet 2006.

Företrädare: Olle Hedberg

Svenska Akademien, Stol nr 6 1975-1992

Efterträdare: Birgitta Trotzig