Gasklockan, Göteborg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gasklockan ligger vid kajen på Gullbergsvass. I bakgrunden höjderna på Hisingen.

Gasklockan, ursprungligen Nya Gasverket, är en över 80 meter hög rund byggnad som uppfördes vid Falutorget i stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg. Det som syns är den omgivande strukturen till själva gasklockan som är inbyggd. Gasklockan syns från stora delar av Göteborg, men har inte varit i drift sedan 1993.

Beslutet att bygga ett nytt gasverk togs av Göteborgs stadsfullmäktige den 15 september 1887. Arkitekt var Georg Krüger, och planerna var utarbetade av överingenjören vid Stockholms gasverk, Adolf Ahlsell. Anläggningen utvidgades år 1894 samt 1901-1908 efter ritningar av ingenjörerna Hj. Samzelius (som också blev dess första föreståndare 1 juni 1888) och A T Hall. Det var avdelningschefen vid Stadens vattenledningsstyrelse samt gatu- och vägförvaltningen, ingenjör Gustaf Richert som under major Åqvists överinseende ledde arbetet med schaktning, planering, pålning och grundläggning för verkets byggnader samt en del rörläggningar inom verket och nedläggning av den två kilometer långa huvudledningen från verket till Göteborgs centrum. Kostnaden för den nya anläggningen var 10,7 miljoner kronor i dåtida penningavärde.

Den nuvarande gasklockan är den fjärde i ordningen, och togs i bruk 1933.

Gasklockan hörde till gasverket i Gullbergsvass som på sin tid var det näst största i Sverige. Det var ett kolgasverk, med stenkol som råvara samt koks och stenkolstjära som inkomstbringande biprodukter till huvudprodukten stadsgas. Vid gasverket i Gullbergsvass producerades cirka 250 000 ton stenkolstjära enligt beräkningar av miljökontoret i Göteborg. Stenkolstjäran användes till bland annat asfalt. Till följd av denna produktion är marken starkt förorenad.

Den 5 december 1846 blev Göteborg först i landet med att få stadsgas, genom gasverket vid Rosenlundskanalen. När koks inte längre var någon inkomstbringande biprodukt så gick man över till att tillverka stadsgas av så kallad lättbensin i spaltgasverk, vilket skedde 1968 i en då ny anläggning i Arendal. Denna tillverkning upphörde 1993 då man gick över till naturgas. Sedan 1993 har gasklockan stått tom.

Numera står ett reningstorn från 1889 kvar, en gasklocka från 1933 samt ett par små tegelbyggnader från 1800-talet. Reningstornet (1975) och gasklockan (1987) ingår i Göteborgs stads Bevaringsprogram.[1]

Innehåll

Kuriosa

Artisten Andreas Johnson hade en hit 1999 med låten "Glorious". Videon till denna låt spelades in inuti gasklockan, enligt musikkanalen MTV.

Referenser

Noter

  1. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2 s. 55

Tryckta källor

  • Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.98
  • Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.502
  • Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson, Wezäta förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-85074-78-0
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.66 + s.95
  • Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s.121
Personliga verktyg