Hisingsbron
Från Rilpedia
Hisingsbron eller Kvillebäcksbron, var en äldre, numera borttagen svängbro mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Bron var 175 meter lång, hade en järnvikt på 140 ton och var den första permanenta broförbindelsen mellan Hisingen och fastlandet. Hisingsbron var en järnkonstruktion, uppburen av 60 stycken järnpelare, och tillverkad vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad, på uppdrag av Qvillebäckens Broaktiebolag.[1] Hisingsbron invigdes av landshövding Albert Ehrenswärd den 1 december 1874, användes fram till 1968 och skrotades 1969. År 1939 invigdes Göta Älvbron, som också kallades Hisingsbron.
Innehåll |
Historia
Den som tog initiativ till en bro var organisten i Säve, riksdagsman Jöns Rundbäck. Major J G Richert fick uppdraget att rita bron, och platsen blev densamma där den tidigare färjan hade gått. Richert hade konstruerat bron så att två män med en mekanism kunde svänga mittdelen snabbt, då kunde både ångbåtar och seglare trafikera älven. Kostnaden för uppförandet av Hisingsbron var 208 000 kronor.[2]
"Hon upplyses vid mörkrets inbrott af 18 lyktor och har 14 utsprång, ett slags altaner, som gifva platser för 10 bekväma hvilsoffor. Det hela — ett storverk för våra förhållanden — är af en lätt och smidig form och företer med de långt ut i farleden utlöpande afledarne, som försetts med utkikshus, sinapor och kulörta signallyktor, en ståtlig anblick."[3]
Tidigare hade transporterna över älven skett med en, med handkraft vevad färja mellan S:t Eriks hörn vid Lilla Bommen och Kvillebäcken på Hisingen. Denna färjeförbindelse invigdes den 31 oktober 1849,[4] och ersatte i sin tur en roddfärja mellan Klippan och Färjenäs på Hisingen. Kring år 1860 beräknade man att cirka 200 personer och 100 hästar dagligen fraktades över med Kvillefärjan. Intäkterna för färjetrafiken uppgick då till cirka 20 000 riksdaler silvermynt per år, varav hisingsbönderna stod för tre fjärdedelar. Under de sista åren med Kvilletrafiken satte man in en liten ångbåt som bogserade färjan, vilket medförde tätare turer.[5] För att nyttja bron fick man fram till 1911 betala brotaxa, och exempel på det är; för en bättre, större vagn efter tre hästar kostade 20 öre och en arbets- eller bondkärra kostade 3 öre. En person fick betala 3 öre och varje häst eller nötkreatur kostade 6 öre.
Redan på 1870-talet fanns det planer på en högbro från förlängningen av Bangatan på Stigberget, till Skatberget på Lindholmen. År 1904 föreslogs en tunnel mellan Lilla Bommen och Tingstadsvassen. När väl beslutet var fattat att gamla Hisingsbron skulle ersättas, valde man mellan bro och tunnel. Principbeslutet om en ny bro togs 1933, och de förberedande markarbetena inleddes i november 1935. Denna bro, Götaälvbron, öppnades 1939. Först 1942 blev den södra uppfarten helt färdig. Från augusti 1955 till slutet av 1958 breddades Götaälvbron till sex filer plus nya cykel- och gångbanor, till en kostnad som motsvarade hela den tidigare bron.[6]
Gamla Hisingsbron
Hisingsbron utgick från det dåvarande Sankt Eriks torg på fastlandssidan, där nu Göteborgsoperan ligger. Den var utförd som en svängbro med låg höjd. På hisingssidan anslöt den till en rak anlagd väg över vassområdet, som senare blev Kvillegatan. När Frihamnen byggdes lades vägen om i en lång båge österut och en träviadukt över hamnområdet. Strax väster om brons landfäste, vid S:t Eriks bastion, uppfördes år 1835 en sim- och badanläggning Simskolorna av löjtnanterna Ruth och Koch samt en herr Bahrman.
Sedan bron övergått i stadens ägo, ombyggdes den 1915 och försågs då med inhägnad gångbana på båda sidor samt med en modernare svängbro.
Landfästet på hisingssidan finns kvar än i dag, komplett med broräcken. Det används som fundament för en stor reklamskylt.
Första broförbindelsen
Den allra första broförbindelsen mellan Hisingen och fastlandet var dock den pontonbro av båtar, jakter och pråmar, som stod klar den 19 juli 1678, väster om Stigberget och över till Pölsebo (ungefär Färjestaden). Först byggdes en större pråm som utrustades med 16 grova artilleripjäser samt en flottbrygga.[7] Bron var konstruerad och byggd av chefen för Göteborgs fortifikationer, generalkvartermästarlöjtnant David Lyding (adlad Lydinghielm 1678).[8] Fler än 7 000 man under befäl av överbefälhavaren i västra Sverige, riksamiralen Gustaf Otto Stenbock marscherade då över och drev framgångsrikt bort den danske ståthållaren i Norge, Ulrik Fredrik Gyldenlöwe, som från Ramberget lät kasta in bomber över Göteborg. [9] Hur detta skedde framgår av en samtida tryckt berättelse: "...och emedan Gen. Leut. Greff Wittenberg jämväl medh en Succurs aff 1000. Hästar ifrån Kongl. Maijitz Armeé ankom/så at wår Armeé kom til at bestå aff 11 Battalioner til Foot och 20 Esquadroner til Häst/höltz strax den 17. Julij Krijgzråd och delibererades om Öfwergången åth Hisingen til Fienden/hwiIket Natten emellan den 18. och 19. Julij skulle värckställas/blifwandes der til alle Troupper uti Battaille stälte/til hwilken ända den 18. mot Aff tonen den af General Qwartermästare Leut. Lijding förfärdigade Bron på Båtar affördes/dheslijkes några Pråmar och Flåttar/så och 10 å 12 Jachter härifrån Hampnen afginge."[10]
Externa länkar
Källor
- Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.102
- Göteborg, Richard Holmström/Stig Roth 1960 s.65
- Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923, Lena Carlsson 1976
- Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982 s.60 + s.46
- Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.34
- Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7 s.78-79
Noter
- ↑ Magasinskvarteret i Göteborg, professor Artur Attman & docent Rolf Adamsson, Wezäta Tryckeri 1967 s.23
- ↑ Hugo Hammar 1864 4/3 1939, red. Olof Traung, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1939 s.92
- ↑ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884 s. 198
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.119
- ↑ Idyll och sensation i 1800-talets Göteborg, Claes Krantz, N J Gumperts Förlag, Göteborg 1943 s. 22-23
- ↑ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 123
- ↑ Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870, red. Olof Ribbing, utgiven av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning, Wezäta, Göteborg 1949 s.55
- ↑ Bohuslän, red. Richard Holmström & S Artur Svensson, Allhems Förlag, Malmö 1963 s.86
- ↑ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, Hugo Fröding, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1908
- ↑ Gamla majpojkars förbunds skriftserie VIII, red. Nils Nicklasson, Knut Wichman, Axel Rosén, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1946 "Vår första Hisingsbro - en episod från Gyldenlövefejden" av Stig Roth s.58
