Göteborgsoperan

	Göteborgsoperan
Smeknamn	Operan
Plats	Lilla bommen
Högsta höjd	32 meter
Våningar över markytan	8
Antal hissar	1
Byggstart	juni 1991
Färdigställd	1994
Golvyta	28 700 m²

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 57°42′38.7″N 11°57′48.6″O / 57.71075, 11.9635

Göteborgsoperan, är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär där Länscellfängelset fanns (revs 1972).

Innehåll

1 Byggnaden
2 Repertoar
3 Solister genom åren
4 Göteborgsoperans balett
5 Referenser
- 5.1 Tryckta källor
- 5.2 Webbkällor
6 Externa länkar

Byggnaden

Markbrytningen för operabygget startade i juni 1991 och byggnaden stod färdig i oktober 1994 till en kostnad av 558 miljoner kronor. Beställare var Göteborgs Stad och finansiärer var: staten med 347 miljoner; kranskommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö med 63 miljoner; Göteborgs Stad med 28 miljoner; cirka 500 företag i regionen med 117 miljoner samt enskilda personer genom köp av grundplåtar med 3 miljoner. Konsortiet OPERAtörerna och SKANSKA VÄST AB-SIAB fungerade som totalentreprenörer och arkitekt var Lund & Valentin arkitekter. Resultatet blev en opera i världsklass med sitt auditorium i klassisk stil och med 1 301 platser på parkett och balkong. På operans repertoar finns föreställningar inom opera, balett och musikaler, konserter med mera.

Operan har måtten: 160 meter lång och 85 meter bred. Huset är 32 meter högt och har en golvareal på 28 700 kvadratmeter. Huvudscenen har måtten 20x25 meter (500 kvadratmeter) med en scenöppning på 9 meter, samt två sidoscener (18x18 meter) och en bakscen (17x17 meter). Fyra stycken steglöst rörliga podier (15x14 meter) samt en vridscen som är 14 meter i diameter, rörlig framåt/bakåt och i sidled. Stora scenen lyses upp av 1 000 spotlights med 250 automatiska färgväxlare (scrollers) samt 51 moving heads i den fasta riggen och 900 dimmers. Göteborgshumorn har kallat byggnaden för bland annat Tenorasken, Ackordcentralen och Kal-sången.^{[källa behövs]}

Göteborgsoperan

Arkitekten, Jan Izikowitz, inspirerades av landskapet och han beskriver byggnaden som:

”

Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel.

”

Precis vid kajen mot Göta älv, där operan ligger, fanns på 1800-talet två byggnader i älven med bassänger. Det var Simskolorna som låg här mellan 1835-1850.^[1]

Repertoar

Sedan starten 1994 fram till 2006 hade över 270 olika föreställningar satts upp på operan. Den allra första operauppsättningen var Aniara, därefter följd av Figaros Bröllop och Madame Butterfly. Bland de många baletter som satts upp syns Romeo och Julia, Nötknäpparen och Våroffer. Bland musikalerna märks, Kristina från Duvemåla, West Side Story, Les Miserables, Miss Saigon, Sound of Music, Cats, My fair lady, Mary Poppins.

Solister genom åren

Bland de sångare som sjungit på Göteborgsoperan genom åren märks:

Romelia Lichtenstein (Violetta i La Traviata)
Nadine Secunde (Isolde i Tristan och Isolde)
Nina Stemme (Tosca, Elisabeth i Tannhäuser, Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren, titelrollen i Arabella)
Katarina Dalayman (Tosca, Elisabeth i Tannhäuser)
Tito Beltran (Alfredo i La Traviata)
Gunnel Bohman (kejsarinnan i Die frau ohne schatten, titelrollen i Fidelio)
Misha Didyk (Hermann i Spader dam, Pinkterton i Madama Butterfly)
Anna-Lena Persson (Sieglinde i Valkyrian, titelrollen i Madama Butterfly och Kundry i Parsifal)
Peter Mattei (Figaro i Barberaren i Sevilla)

Även tillställningar som Melodifestivalen 2000 och Guldbaggegalan har hållits här.