Från Rilpedia

Länscellfängelset, var Göteborgs centralfängelse under åren 1857-1907, och byggdes på den bergsknalle där tidigare bastionen S:t Erik legat, numera Göteborgsoperans område, vid Lilla Bommen. Arbetet med fängelset påbörjades 1854 och den 30 november 1857 invigdes det. Huvudbyggnaden var utförd i medeltidsstil efter ritningar från Kungl. Fångvårdsstyrelsen i Stockholm.

Det var vid 1844 års riksdag som Rikets ständer beslutade om att varje län skulle ha ett cellfängelse. Länscellfängelset ersatte det utdömda länshäktet på Sillgatan (nuvarande Postgatan), där den mynnade ut i Norra Larmgatan. Byggkostnaden var 210 000 riksdaler. Anläggningen bestod av en huvudbyggnad i tre våningsplan med 115 celler samt två flyglar, där den ena innehöll två sessionssalar, en för länets häradsrätt och en för stadens Rådhusrätts 2:a avdelning. Den andra flygeln var en ekonomibyggnad med bland annat sjukrum för fångarna. Tio promenadgårdar fanns.^[1]

Fängelset flyttades 1907 till det nya centralfängelset Härlandafängelset. Byggnaden vid S:t Eriks Torg uthyrdes då till Frälsningsarmén som härbärge, med namnet Rosenborg den 20 november 1907 och fram till dess att huset revs i februari 1972.^[2]

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborgs Kalender för 1860, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 47
2. ↑ Textillärare Carlssons Göteborg, Lena Carlsson, FORUM Förlag 1989 ISBN 91-37-09657-5 s. 35

Tryckta källor

• Det gamla Göteborg del II - den inre staden, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1921
• Magasinskvarteret i Göteborg, professor Artur Attman & docent Rolf Adamsson, Wezäta Tryckeri 1967
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982