Från Rilpedia

Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Västlänken
Västra Stambanan mot Stockholm Norge/Vänernbanan mot Kil/Ed Bohusbanan mot Strömstad   Västkustbanan Västlänkens norra ände Göteborg C 100x20px Göteborg C Haga Station   existerande Gårdatunneln Korsvägen Västlänkens södra ände Västkustbanan mot Lund Kust-till-kustbanan mot Kalmar

Västlänken är en planerad järnvägstunnel med stationer under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götalandsregionen och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats. Den blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet.

Innehåll 1 Finansiering 2 Sträcka och stationer 3 Påverkan på staden 4 Behov 5 Fler banor runt Göteborg 6 Kritik mot projektet 7 Se även 8 Externa länkar 9 Källor 9.1 Fotnoter

Finansiering

Västlänken är en statlig angelägenhet. Planeringsprocessen har varit utdragen, för Banverkets del sedan åtminstone 2004, och bedöms pågå i flera år till. Kostnaden beräknades 2006 till cirka 12 miljarder kronor, men till 14,4 miljarder 2007^[1] och till 16 miljarder 2009^[2]. Byggtiden är runt 9 år (varav förberedelser såsom flytt av ledningar 2 år, tunnelbygge 5 år, spår/ledning/signaler 2 år)

Västlänken finns inte med i Banverkets planering fram till 2015, och kan således inte börja byggas på många år framåt, troligen inte förrän efter 2020.^[3]

Göteborgs Stad har under hela planprocessen varit tydliga med att de anser att Västlänken är en statlig angelägenhet och att staden och regionen därför inte kommer att betala någonting. Den 15 april 2009 gjorde kommunfullmäktige dock en helomvändning och beslutade att stå bakom ett beslut att medfinansiera tunneln. Initiativet kom från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet men stöddes av de borgerliga partierna.^[4] Västra Götalandsregionen är även de beredda att satsa en eller flera miljarder på projektet, men hur mycket som de tre parterna kommer att betala blir troligen inte klart förrän hösten 2009.^[4] I tidigare projekt, såsom Citytunneln i Malmö har Banverket svarat för tunnel, spår och plattformar medan berörda kommuner svarat för investeringar i stationsbyggnader och liknande.^[2]

Sträcka och stationer

Kommunens olika remissinstanser har enats om att stödja alternativet Haga-Korsvägen, som innebär en station vid Korsvägen, en vid Hagaparken och en norr om nuvarande centralstationen, som kommer att finnas kvar för fjärrtågen. Se denna karta på banverket.se. [1]

Närmare bestämt kommer station Korsvägen ligga i berget omedelbart väster om Korsvägen, med nedgång från dagens hållplatsområde. Station Hagaparken kommer att ligga under Hagakyrkan. Det kommer att bli nära övergång till spårvägens hållplatser Hagakyrkan och Handelshögskolan. Den tredje stationen blir alldeles norr om Nils Ericssonterminalen, runt 400 m från spårvagnshållplatsen Drottningtorget och 250 m från spårvagnshållplatsen Nordstan.^[5]

En motivering till delar av dragningen, särskilt att man går norr om Nordstan, är att det är mycket vanskligt att dra en tunnel i lera under byggnader. Det kan bli mycket dyrt (jämför "Big Dig"). I berg går det bra. Man kan gå genom Brunnsparken, vilket dock skulle kosta 2 miljarder mer och kräva ett byggdike rakt genom parken i flera år.

Det är viktigt att det är nära gångavstånd till spårvagnar och lokalbussar. Till exempel har Lisebergs station inte så många resenärer eftersom det är 700 m att gå till Korsvägen där många spårvagnar går. 250-400 m är en aning långt vid Centralstationen, men man får acceptera det.

Påverkan på staden

När Västlänken börjar byggas kommer stora delar av Göteborgs innerstad att vara en byggarbetsplats under tio år, bland annat kommer Korsvägen och Örgrytevägen att grävas upp, trafiken i Allén leds om eftersom det blir en stor grop från Hagakyrkan till Vallgraven och dessutom kommer Södra älvstranden mellan Göta älvbron och Packhusplatsen återigen att grävas upp.^[3]

5 kilometer av den totalt 8 kilometer långa tunneln kommer att gå i lera, vilket innebär att man måste gräva upp ett schakt för att bygga tunneln på plats och sedan "fylla igen" hålet.^[3] Detta påverkar stora delar av Göteborg, när det gäller Korsvägen kommer man bland annat bli tvungen att riva Rondo och stänga Lisebergs huvudentré under en viss tid. Enligt Banverket (framgår inte av GP^[3]) ska sådana känsliga byggen ta cirka ett halvår då man gräver ner taket först och fyller igen och sedan gräver under taket^[6]. Mindre känsliga delar kan vara uppgrävda i två år. Övriga delar av tunneln går i berg, och kan sprängas utan någon större påverkan på stadsmiljön.^[3]

Detta sätt att bygga har varit vanligt när man byggt underjordiska järnvägar och tunnelbanor i andra städer. Nästan hela Gröna linjen i Stockholm är byggd så och med längre schakt, dock vid en tid då man inte var lika känslig för det, och då det också fanns mängder med husbyggen som innebar öppna gropar.

Behov

Av invånarna i Storgöteborg bor runt 400 000 utanför Göteborgs kommun. Många av dessa arbetar eller studerar i Göteborg. Inklusive de Göteborgare som pendlar ut ur kommunen är det närmare 250.000 människor som dagspendlar (tur och retur) till eller från Göteborgs kommun. Antalet ökar snabbt eftersom kranskommunernas befolkning ökar med runt 10.000 personer per år, och de flesta av dessa jobbar/studerar i Göteborg.

Den ekonomiska tillväxten i Göteborg & Västsverige ligger på 4,5% i jämförelse med 3,6% i övriga landet, dessutom står Västsverige för mer än en fjärdedel av Sveriges samlade export.^[7] Detta ses som en av de viktigaste anledningarna till varför Västlänken behövs.

Man beräknar att passagerarna vid Göteborg C kommer att stiga från 36,000 till ca. 50,000 dagligen efter att Västlänken byggts, samtidigt kommer de två stationerna Haga & Korsvägen hantera 30,000 passagerare var dagligen.^[8]

För dem som pendlar till Göteborg är egen bil det vanligaste transportmedlet och vägarna är hårt belastade. Bättre tågkommunikationer till olika delar av Göteborg och bättre övergång till spårvagnar skulle förbättra mycket.

Ungefärlig sparad tid till några av de viktigaste målpunkterna för arbets-/skolpendlare:

Plats	Sparad tid från Alingsås/Lerum	Sparad tid från Kungsbacka/Mölndal
Handelshögskolan	8 min	15 min Idag via C-stn, i framtiden via Hagaparken
Lärarhögskolan	5 min	12 min Idag via C-stn, i framtiden via Hagaparken
Sahlgrenska	5 min Idag via C-stn, i framtiden via Korsvägen	5 min Idag via Liseberg/gå till Korsvägen, i framtiden via Korsvägen
Chalmers	0 min Idag via C-stn, i framtiden samma eller via Korsvägen	5 min Idag via Liseberg/gå till Korsvägen, i framtiden via Korsvägen

För viktiga arbetsplatser som butikerna i centrum, Lindholmen, Volvo Torslanda, Östra Sjukhuset påverkas inte resan av Västlänken.

Fler banor runt Göteborg

Man har vid planeringen av tunneln tagit hänsyn till utbyggnader som kan komma att behövas i framtiden. För att kunna får mer tågtrafik behöver banorna runt Göteborg också få större kapacitet, de är samtliga ganska eller mycket hårt belastade.

Utbyggnad till en trafik med tåg varje halvtimme är att vänta på alla utgående banor från Göteborg. Pendeltågen mot Kungsbacka har fått och Alingsås ska få tätare trafik, varje kvart. Pendeltåg mot Älvängen ska införas när ny bana är klar 2012. Trafiken till Stenungsund har utökats till pendeltågsliknande turtäthet, tack vare nytt signalsystem (2009).

Den hårdast belastade är stambanan mot Alingsås och Stockholm, där man fastnat i politisk diskussion om att väga kostnad mot önskemålet att få bort fjärr- och godståg från samhällen. Regeringen prioriterar kostnaden, medan Lerums kommun blockerat för att få en fjärrtågsbana utanför orten.^[9]

I en längre framtid planeras även snabba regionaltåg österut mot Mölnlycke och Härryda då den befintliga banan mot Borås blir ersatt av en ny höghastighetsbana (Götalandsbanan).

Alla pendeltåg och regionaltåglinjer är det meningen att de ska passera Västlänken. Då belastningen ökar kanske de planerade 2 perrongerna inte räcker till, därför ska en utbyggnad till 4-spår vid stationerna göras möjlig i framtiden. Observera dock att själv tunneln sannolikt aldrig kommer kunna byggas ut.

Askim och Torslanda har man länge velat ha pendeltåg eller spårvagn till. En tunnel mot Sahlgrenska från antingen Korsvägen eller Hagakyrkan blir nödvändig i framtiden för trafik mot Askim. För Torslanda finns flera alternativ där det troligaste är att den existerande Marieholmsbron plus en parallell nybyggd Marieholmsbro används, följt av den gamla Hamnbanan som snart ska ersättas av en ny. Man kommer då kunna få stationer vid Lindholmen och andra viktiga arbetsplatser på Hisingen.

Nuvarande och planerad trafik från Göteborg i högtrafik (tåg/timme/riktning, bedömda siffror för framtiden)

Riktning	år 2008	år 2012	år 2030
Bohusbanan	1	2	2
regionaltåg mot Trollhättan	1	2	2
pendeltåg mot Älvängen	0	2	3
mot Karlstad/Oslo	0,75	0,75	1
Alingsåspendeln	3	4	6
X2000 mot Skövde/Stockholm	1	1,5	-
IC-tåg mot Stockholm/Norrland via Skövde	1	1	1
regionaltåg mot Skövde/Mariestad/Jönköping	1	1	2
Kungsbackapendeln	4	4	6
regionaltåg mot Borås	0,5	0,5	3
höghastighetståg mot Jönköping/Stockholm	-	-	2
mot Kalmar/Karlskrona	0,5	0,5	0,5
regionaltåg mot Halmstad	1	1	1
mot Malmö	1,5	2	2
Summa	16	22	31

Det kan bli ännu fler vissa högtrafiktimmar eftersom vissa ganska lågtrafikerade linjer kan ha varsin avgång samma timme. Till exempel går det idag tåg mot både Karlstad, Oslo och Karlskrona runt klockan 7.

Som synes ökar trafiken, och 22-30 tåg per timme/riktning skulle få svårt att få plats på nuvarande centralstation. Det kan bli fler än så om antal resenärer ökar som projektet K2020 (http://www.k2020.se) förutser.

Kritik mot projektet

Det politiska etablissemanget är enigt om att Västlänken ska byggas. Eftersom de politiska krafterna är så starka är det svårt för andra aktörer att kritisera projektet. En del kritiker hävdar att det bland annat är ett utbrett lillebrorskomplex som givit upphov till politikers intresse för att även Göteborg skall få liknande satsningar som de som genomförts i Stockholm och Malmö. Kritiken kan sammanfattas med följande punkter:

• Projektet är ej ekonomiskt förankrat ^[10]
• Byggnadstekniskt ett komplicerat projekt. Det kan bli fördyringar.
• Stor del av tunneln måste byggas i öppna schakt^[3]
• Byggtiden inklusive återställande beräknas till över 10 år, i linje med liknande projekt^[3]
• Stora trafikproblem väntas i city och utanför Liseberg under tiden då tunneln byggs.
• Andra nödvändiga infrastruktursatsningar har stoppats till förmån för västlänken.
• Kostnad/nytta-analys ger en oklar bild. Däremot är det rätt att bygga bort den så kallade säckstationen.

Se även

• Citytunneln i Malmö
• Citybanan i Stockholm
• Göteborgs pendeltåg

Externa länkar

• Banverket.se
• Banverkets Västlänkensajt
• Linjedragningen PDF
• Göteborgs Posten Debatt http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=398783

Källor

Banverket

Fotnoter

1. ↑ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/a-c/Vastlanken.aspx Banverket, info om västlänken
2. ↑ ^{2,0 2,1} Åke Lundgren (15 april 2009). ”Säger ja till tågtunneln”. GT.se. GT/Expressen. http://www.gt.se/nyheter/1.1534023/sager-ja-till-tagtunneln. Läst 15 april 2009. 
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6} Gunilla Grahn-Hinnfors (12 januari 2009). ”Flera års trafikkaos”. GP.se. Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=469522. Läst 13 januari 2009. 
4. ↑ ^{4,0 4,1} Ulf Nyström (15 april 2009). ”Hulthén beredd att satsa på Västlänken”. GP.se. Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=489217. Läst 15 april 2009. 
5. ↑ Källa: karta på banverket.se och mätning med KartSök och ortnamn.
6. ↑ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/a-c/Vastlanken/Fragor-och-svar.aspx Banverket-Frågor och svar
7. ↑ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/a-c/Vastlanken/Bakgrund.aspx
8. ↑ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/a-c/Vastlanken/Fragor-och-svar.aspx
9. ↑ Ulf Nyström (11 januari 2009). ”Bra pendelnät kan kosta 50 miljarder”. GP.se. Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=469283&ref=nb. Läst 13 januari 2009. 
10. ↑ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/a-c/Vastlanken/Fragor-och-svar.aspx

v • d • r Kommunikationer i Göteborg Tunnlar och broar Angeredsbron · Chalmerstunneln · Gnistängstunneln · Gårdatunneln · Göta älvbron · Götatunneln · Hammarkulletunneln · Hisingsbron · Jordfallsbron · Lundbytunneln · Marieholmsbron · Marieholmstunneln · Tingstadstunneln · Älvsborgsbron Kollektivtrafik Göteborgs pendeltåg · Göteborgs spårvägar · Kringen · Stombussar · Västlänken · Västtrafik · Västra Götalands regionaltåg · Älvsnabben Övrigt Göteborg-Landvetter flygplats · Göteborg City Airport · Göteborgs hamn · Göteborg-Frederikshavn (färjelinje)