Strömstad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Strömstad
Siffrorna avser orten
Läge 58°56′N 11°10′O / 58.933, 11.167
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Strömstads kommun
Församling Strömstads församling
Folkmängd(2005) 6 110 invånare
Area(2005) 328 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Södra hamnen i Strömstad

Strömstad är en tätort och centralort i Strömstads kommun i Bohuslän.

Innehåll

Historia

Förhistorisk tid

De första kända invandrarna till Bohuslän kom 5500-4000 f Kr och bosatte sig vid Lihult intill sjön Lången i den östra delen av Strömstads kommun. Lihultskulturen är känd för sina stenyxor av grönsten som tillverkades med en typisk form. Lihultarna importerade grönsten som man förädlade för att sedan exportera i regionen.

Strömstad har fornlämningar och kulturmiljöer från äldre stenåldern och framåt. Här finns megalitgravar, domarringar, rösen och hällristningar. En av de förnämsta kulturmiljöerna i landet är området vid Blomsholm med sin magnifika skeppssättning, domarring, högar och gravfält.

1500-talet och 1600-talet

Vid utloppet från Strömsvattnet anlades under 1500-talet en lastplats för timmer, Strömmen. Sedan Bohuslän genom freden i Roskilde 1658 kom att tillhöra Sverige uppstod ett behov av en stad i norra delen av landskapet, för att avleda västkustens handel från det norska Fredrikshald(nuvarande Halden). Strömmen fick köpingsrättigheter 1667, men det är inte helt klart när stadsrättigheter erhölls. I ett kungabrev 1672 kallas samhället "staden Strömstad" och hade då redan ordnat stadsstyre med borgmästare och råd. Den förste borgmästaren hette Anders Jutterbock. Stadsrättigheterna stadfästes formellt av Karl XI den 15 april 1676.

Den första stadsplanen "avrijtat anno 1695" av Johan Kempenschiöld omfattar några tomter efter åns södra sida och vid stranden. Stadens dåtida grundstruktur med kyrka och torg överensstämmer med dagens.

På grund av sitt läge nära gränsen till Norge har Strömstad inte undgått att beröras av konflikter mellan de nordiska länderna. Redan 1675 brände och skövlade den danske generalen Gyldenlöwe staden samt höll den besatt till freden i Lund 1679.

1700-talet

Under kriget mot Norge 1716-1718 kom Strömstad att fungera som ett högkvarter för Karl XII. Vid sina besök i Strömstad bodde Karl XII hos borgmästare Ivar Olofsson Kamp, vars hus var beläget ungefär där Polishuset i dag har sin bakgård. De sista resterna av Kamps hus bortschaktades 1991. År 1717 utsattes Strömstad för två anfall av en dansk flottstyrka under Tordenskjold. Trupper landsattes den 8 juli men möttes av 1 800 svenskar under generalmajor Johan Giertta och kastades tillbaka. Den 3 augusti slogs ett nytt anfall tillbaka. Ett monument på Laholmen minner om de hårda striderna. Under april-oktober 1718 styrdes riket från borgmästare Kamps hus, Då planlades också den ödesdigra attacken mot Fredrikstens fästning, som slutade med kungens död den 30 november 1718.

Linné-lärjungen Pehr Kalm besökte Strömstad och Kosteröarna under sommaren 1742 och sammanfattade i "Resa till Bohuslän" sina intryck av nordbohuslänningen: "Et arbetsamt och idogt folk var här öfver alt af bägge könen, enkanneligen kan väl icke flitigare folk gifvas än mästa parten af Fiskarena; de lata voro här sällsynte. ... Eljest är det i gemen at säga et mycket fromt och godt folk, trogna mot öfverhet, hörsamma mot sina förmän, lydige mot sina lärare, vänlige och enhällige inbördes och sins emellan, trägne i sina sysslor. Falskheten och et förstält väsende har ännu icke hunnit nästla sig här in."

Efter en lång period av lugn bröts freden 1788, då prins Karl av Hessen ryckte in i Bohuslän över Svinesund och under en kort tid besatte Strömstad. Denna gång blev det inga våldsamheter; i stället rådde ett vänskapligt förhållande mellan inkräktarna och stadens invånare.

Under 1700-talet utvecklades staden, mycket tack vare de stora sillperioderna. Strömstad hade cirka 300 invånare omkring 1750, men det stundom mycket goda och inkomstbringande sillfisket gav en ekonomisk skjuts framåt. År 1805 hade folkmängden ökat till nära 1 100.

1800-talet

I april 1808 gjorde en norsk eskader under befäl av kapten Motzfeldt ett försök att landstiga i Strömstad. Angreppet avslutades med att den norska styrkan drog sig tillbaka. Under många år firades segern i stadsparken med en årlig fest den 27 april. År 1827 skadades emellertid en ung man av en exploderande salutkanon, varvid Karl XIV Johan förbjöd staden att fortsättningsvis fira detta minne.

Strömstad blev i slutet av 1700-talet känd som bad- och hälsoort. Lejonkällan utanför Surbrunn hade redan 1782 ett gott rykte som hälsokälla och nyttjades flitigt av brunnsgäster under hela 1800-talet. Vid Bojarkilen fanns redan 1786 ett varmbadhus, Sveriges första. Under 1800-talet byggdes två nya varmbadhus ungefär där dagens badhus finns. Dåvarande kronprins Oscars (senare Oscar I) upprepade besök bidrog till att Strömstad blev en av landets mest populära badorter.

Sjöfartsstaden Strömstad växte fram under 1800-talet, då många fartyg i kusttrafiken hade sin hemmahamn här. Kustfiske och småskalig redarverksamhet blev viktiga näringar för staden.

1900-talet

Under 1900-talet fick handel och vissa tjänster allt större betydelse, liksom bland annat fiskerinäringen som konservindustri samt mekaniska verkstäder. Turist- och servicenäringen har jämte den omfattande gränshandeln förblivit de viktigaste näringarna i kommunen.

Kring sekelskiftet 1900 fick stenindustrin ett stort uppsving, som varade fram till 30-talet. Krokstrands samhälle var vid denna tid större än Strömstad. Bohusläns äldsta Folkets hus finns fortfarande bevarat mitt i det gamla stenhuggarsamhället och används till sammankomster och olika kulturella arrangemang.

1912 skrevs den välkända Kostervalsen av David Hellström och Göran Svenning. Kostervalsen blev en något av en landsplåga under flera decennier framåt.

I början av 1970-talet började man att projektera inför byggandet av en gasplattform. Man började i den norra delen av staden, i ett område som heter Kebal. Där tillverkades bottenfundamentet som senare bogserades vidare till Kålvik norr om Strömstad. Kålvik byggdes ut till att bli en hamn med ett så kallade djupvattenläge och en fri ränna djup nog att klara slutbogseringen av plattformen ut till Nordsjön. I samband med byggandet, som varade i fem år, rustades infrastrukturen upp.

Vid tre tillfällen under 1900-talet har Strömstad befunnit sig i närheten av internationella konflikter. Vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905 var det ett tag mycket spänt vid gränsen. Militär hade besatt staden och svenska flottan befann sig på redden i högsta beredskap. Under första världskriget 1914-1918 förlades trupp till Strömstad, landsstormen mobiliserades och flottan gjorde besök i staden. Under andra världskriget 1939-1945 gränsade Strömstad till en krigszon och två tyska plan blev nedskjutna över staden. Många Strömstadsbor bistod med viktig hjälp till den norska motståndsrörelsen.

Som en symbol för banden mellan Norge och Sverige invigdes Svinesundsbron den 15 juni 1946 av Norges konung Haakon VII och Sveriges kronprins Gustaf Adolf. Mer än femtio år senare, den 10 juni 2005, invigdes den nya bron av kungarna Carl XVI Gustaf och Harald V.

Turistnäring

Nu för tiden är Strömstad i hög grad beroende av sin turistnäring. Staden har bland annat trots sin ringa storlek två systembolag. Hundratusentals människor besöker staden varje sommar, och gästhamnen samt campingarna är överfulla mellan midsommar och mitten av augusti. Dominerande, med nästan 85 procent, är norrmännen som med båt har runt 20 minuter från norska fastlandet till Strömstad, vilket gör att denna väg är väldigt populär. Strömstad har mer än fem campingplatser, varav (Daftö feriecenter) är en av Sveriges största. Kosteröarna är också ett populärt turistmål, och från Strömstad går det snabbåtar ut till både den norra och den södra ön.

Den vanligaste typen av turister är dock endagsbesökare som kommer med bil eller buss för att shoppa matvaror, alkohol och tobak. Tack vare prisskillnader och en fördelaktig kronkurs har gränshandeln medfört att man inom kommunen har byggt ut flera köpcentra och handelsområden.

I Strömstad slutar den 36 mil långa Bohusleden. Leden som startar i Lindome strax söder om Göteborg. Leden följer Bohusläns inland och är populär att vandra inte minst av tillresande turister.

Ett under många decennier populärt turistmål i Strömstad är anläggningen Alaska på ön Nord Långö. Alaska är ett livsverk som guldgräverskan Hilma Swedahl (1870-1965) skapade efter ha återvänt till Sverige. Efter hemkomsten från 30 år i Alaska rodde Hilma själv runt och samlade sten till sina spännande skapelser på ön. Anläggningen Alaska är uppbyggd av murade skapelser dekorerade med natursten och snäckor.

I Norge är Strömstad en välkänd svensk stad; Strömstad har geografisk närhet till de mest tätbefolkade områdena i Norge. Eftersom det mesta är billigare i Sverige åker många norrmän till Strömstad för att köpa billiga varor. En direkt parallell till svenskarnas turande till Danmark på den tiden många varor var billigare på andra sidan gränsen.

På 50- och 60-talet var många varor billigare i grannlandet Norge. Då åkte svenskar till Norge för att handla i första hand mjöl, socker och margarin. Vuxna barn var populära att ta med för inköpen då införselkvoten snabbt ökade. Härav uttrycket "margarinungar".

Strömstad är startpunkt för många båt- och fisketurer. Förutom dessa finns också den reguljära Kostertrafiken med snabba båtar som tar passagerare och gods ut till Kosteröarna på cirka 30 minuter. Kosteröarna är nästan bilfria och ett paradis för cyklister (cyklar finns att hyra).Gods transporteras oftast på ön med traktor eller den så vanliga flakmopeden.

Förutom ovan nämnda båt- och fisketurer är färjor till Norge ett dominerande inslag i hamnen. Över färjelägret beläget på Torskholmen passerar över en miljon resenärer årligen. Färjorna transporterar även bilar och lastbilar över till Norge.

Årligen reser många norska ungdomar till Strömstad varje skärtorsdag på hejsatur, något som av Strömstadsborna ses som allt från ett problem till ett vårtecken.

Öar

Önholmen är en ö norr om Strömstad i inloppet till Dynekilen. Styrsö är en av norra bohusläns vackraste öar med en stor sandstrand och en fantastiskt vacker furuskog med flera hundra år gamla träd. Detta är också sveriges västligaste tallskog. Ön har varit bebodd sedan 1600-talet och fortfarande finns det ett flertal hus på ön som främst används som sommarboende. [1]

Kommunikationer

Tåg

Buss

Färja

Tidning

Kultur

Bildgalleri

Strömstads stadshus.

Strömstads kyrka.

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar


v • d • r
Härader och städer i Bohuslän
Härader Bohusläns vapen
Städer
Kungälv · Lysekil · Marstrand · Strömstad · Uddevalla


v • d • r
Strömstads kommun i Västra Götalands län i Sverige
Tätorter
Kebal · Skee · Strömstad
 Strömstad vapen.svg
Församlingar
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Str%C3%B6mstad"
Personliga verktyg