Peder Tordenskjold
Från Rilpedia
Peter Tordenskjold, före adlandet 1716 var hans namn Peder Wessel, född 28 oktober 1690 i Trondheim i Norge, död 12 november 1720, var en norsk sjömilitär verksam i den danska örlogsflottan under stora nordiska kriget.
Tordenskjold var hjärnan bakom dansk-norska marinens seger över svenska flottan 8 juli 1716 i slaget vid Dynekilen. Detta minskade allvarligt Karl XIIs möjlighet att erövra Norge. Samma år blev Tordenskjold chef för Kattegatteskadern.
Han erövrade 25 juli 1719 Marstrand och attackerade därefter Göteborg. Han blev för dessa dåd utnämnd till viceamiral, 29 år gammal. Han dödades 1720 i Tyskland i en duell efter ett bråk med Jakob Axel Staël von Holstein [1], en överste som tidigare hade varit i svensk tjänst.
Tordenskiold är en stor hjälte i Danmark och Norge och är högst levande i dessa två länders självuppfattning. Många myter - sanna och osanna - frodas om hans storhet, vilken framgår inte minst av att han besjungs i barnsånger, till exempel Jeg vil synge om en helt. I Danmark finns en förening, Selskabet Danske Tordenskiold-venner, som fortfarande bland annat firar hans födelsedag.
Intressant att notera är ett svenskt omdöme om honom:
”Tordenskjold var en av de tappraste och skickligaste sjömän den skandinaviska Norden frambragt, men någon stor amiral hann han aldrig bli. Hans förmåga av beräkning stod ej i rimlig proportion till hans oförlikneliga mod eller underbara våghalsighet. Något stort sjöslag vann han aldrig. Det är en oerhörd överdrift att kalla honom "Nordens störste sjöhjälte". Däremot har han - i början av sin bana långt ifrån älskad av sitt manskap - blivit en av Nordens populäraste sjöhjältar genom en mängd på folket anslående egenskaper och färdigheter och genom sina många underbara äventyr."[2]
Tordenskiold har gett upphov till ett flitigt använt begrepp på danska/norska, Tordenskiolds soldater, som innebär att ett fåtal personer används i många funktioner, vilket har fått förnyad aktualitet i samband med modernt projektarbete. Begreppet har sitt ursprung i angreppet på Carlstens fästning på Marstrand 1719, där Tordenskiold ska ha låtit sina få soldater (omkring 500) visa upp sig på många ställen runt den belägrade fästningen, så att svenskarna inne i fästningen skulle tro att det var fler dansk-norska soldater som deltog i belägringen än det faktiskt var.
En anekdot är att Tordenskiold efter ett skeppsbrott på den skånska halvön Kullen förlorade sin tama björn, vilken omhändertogs av svenska armén. Karl XII, som vid tiden låg förlagd i Lund, serverades ett fåtal dagar senare björnstek. Denna episod är i motsats till många andra myter kring Tordenskiold historiskt belagd.[källa behövs]
Källor
- Andersen, Dan H.: Mandsmod og kongegunst : en biografi om Peter Wessel Tordenskiold, Aschehoug, Danmark 2004. ISBN 87-11-11848-2.
- Historisk Tidsskrift, Bind 11. række, 6 (1960 - 1962) 1 [1]
- Blev Tordenskjold myrdet? En Prøve paa C. P. Rothes Kildebenyttelse af H. D. Schepelern [2]
