Folkets hus
Från Rilpedia
Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.
Innehåll |
Historia
Upprinnelsen till att Folkets hus bildades över hela landet var behoven av gemensamma möteslokaler. Både för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.
Idén med Folkets hus spreds från söder till norr. Sveriges första Folkets hus öppnades i Kristianstad, men det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg i Malmö. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bl.a. facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus kom till var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades dock utanför centrum, då företagsledningar och kommuner inte vågade upplåta mark till sådana revolutionerande och upproriska institutioner som folkets hus-föreningar. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen 1955.
Verksamhet
Inriktningen på utbudet är i stort detsamma idag som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
