Uddevalla

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Uddevalla
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
●
Läge 58°21′N 11°55′O / 58.35, 11.917
Landskap Bohuslän
Län Västra Götaland
Kommun Uddevalla
Församling Uddevalla, Bäve
Folkmängd(2005) 30 513 invånare
Area(2005) 1 692 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Uddevalla är en tätort (stad) i Bohuslän och centralort i Uddevalla kommun, Västra Götalands län.

Staden ligger vid Byfjorden, en vik av Skagerrak, vid Bäveåns mynning och är den största orten i landskapet Bohuslän.

Innehåll

Allmänt

Bra förbindelser har alltid varit av vital betydelse för Uddevalla. Där korsvägarna möttes grundades staden som en norsk medeltida handelsplats och fick stadsrättigheter 1496 eller 1498. Därom tvistar de lärde. Uddevallas utveckling genom historien har gynnats genom återkommande sillperioder och dess läge vid havet som har medfört stor import- och exporthandel.

1800-talets industrialisering lade grunden till dagens skiftande näringsliv. Företag som Kampenhofs AB (bomullspinneri), Uddevalla Tändsticksfabrik och textilföretag som exempelvis Tigerfabriken och inte minst Uddevallavarvet har bidragit till utvecklingen mot dagens regioncentrum.

Staden har genom åren härjats av krig och bränder och inte mindre än sex gånger har den brunnit ner till grunden. De fem första gångerna var det svenska trupper som brände ned staden. Därutöver har stora bränder ödelagt delar av staden flera gånger. Uddevalla har genom tiderna ömsom legat i Sverige, Norge och Danmark. Staden har bytt nationalitet sju gånger.[2]

År 1998 firade Uddevalla 500 år som stad.

Utsikt över centrala Uddevalla.
Karta över Uddevalla under tidigt 1900-tal

Historia

Staden Uddevalla fick stadsrättigheterna på pränt år 1498 eller år 1496. Att Uddevalla därmed blev stad är dock inte självklart, stad kan platsen ha varit långt innan dess. Att 1498 nämns som det år då Uddevalla fick stadsrättigheter beror helt enkelt på att det är det äldsta datum från vilket stadsrättigheter finns bevarade. I själva verket måste medeltida städer få sina stadsrättigheter bekräftade av varje ny kung, och det finns också senare privilegiebrev bevarade. Uddevalla låg i ett omstridd område som ofta fick skifta nationalitet. Vid varje sådant skifte behövdes ett privilegiebrev från den nye härskaren, och alltså även när nationaliteten kvarstod men ny kung valdes.

En gång i tiden hette platsen Oddevold, d.v.s. "slåttermarken på udden", ett typiskt ägonamn relaterat till en närliggande bondgård. (En frångången äldre teori är att namnet skulle ha något att göra med Oden.) Namnet Oddevold lever idag vidare i ett fotbollslag. Namnet Oddevold kan härledas ur det norska språket vilket var det talade språket i Uddevalla(Oddevold) fram till den svenska ockupationen år 1658.

Tre händelser har under årens gång påverkat Uddevalla stad mer än några andra. Det är de tre stora stadsbränderna som alla praktiskt taget förintade staden.

Första gången Uddevalla brann ner var år 1564, under det nordiska sjuårskriget, då svenska trupper plundrade och brände den då norsk-danska staden. Den 9 maj 1690 blev återigen stora delar av Uddevalla nerbrända. Den tredje stadsbranden började som eldsvåda den 29 juli 1806 i Sveriges då femte största stad. Numera är Uddevalla Sveriges 50 största stad.

1400-1500-talet

En blomstrande tid med ständiga krig

1498 kom unionskungen Hans till Uddevalla. Borgmästaren Lars Sinclair bad kungen om en bekräftelse på Uddevallas stadsprivilegier. Den 19 december undertecknade kungen ett privilegiebrev för Uddevalla som i och med detta kunde besluta om skatter, regler för handel, vakthållning och liknande. Detta privilegiebrev överensstämde ord för ord med det som utfärdats för Marstrand 1455, med undantag för stadsnamnet och den sista meningen.

Redan 1501 brände svenska trupper den nya staden och i stället för att bygga upp den igen på samma plats flyttade man den till ett mera skyddat läge på ömse sidor om Bäveån.

1519 försökte svenskarna förgäves inta Bohuslän, varvid en dansk trupp brände ner Uddevalla. 1521 upphörde unionen och två år senare intog Gustav Vasa norra Bohuslän och Uddevalla. 1534 gick Kristian III till anfall och återtog Bohuslän. Han lyckades dock inte inta Bohus Fästning, vilket var hans huvudmål. Han återlämnade därefter de områden han intagit.

Gustav Vasa sålde norra Bohuslän och Dalsland till Danmark för 1200 rhenska gyllen. På så vis blev Uddevalla återigen danskt. Nu följde en god tid för Uddevalla som kunde sälja ekvirke till danskarna. 1563 bröt det nordiska sjuårskriget ut och i augusti året därpå plundrade och brände svenskarna staden till grunden. Uddevalla hade vid den här tiden många invånare från Tyskland, Skottland och Nederländerna.

1600-1700-talet

Krig och storhet som hamnstad

På Kungstorget i Uddevalla avtäcktes 31 augusti 1915 en (av Johan Teodor Lundberg modellerad och av grosshandlare A. F. Cavalli-Holmgren bekostad) staty av Karl X Gustav och Erik Dahlbergh.

1611 startade det så kallade Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark. 1612 drabbades Uddevalla vilket slutade med att svenskarna brände staden på nytt. Uddevalla byggdes snabbt upp igen och snart blomstrade staden åter. Kristian IV byggde en skans på toppen av Skansberget, dåvarande Galleberget. På 1620-talet var Uddevalla en stor hamnstad med betydande utförsel av timmer, kött m.m. Under år 1640 utgick 231 fartyg från Uddevallas hamn.

1644 brändes staden ner igen som hämnd för att den danske ståthållaren över Norge, Hannibal Sehested, härjat i Sverige. I februari 1658 gick en svensk här under ledning av Karl X Gustav över isen på Stora och Lilla Bält och angrep Köpenhamn. Den 26 februari tvingades Danmark lämna ifrån sig bl.a. Bohuslän. Statyn på Kungstorget i Uddevalla är rest till minne av den segern.

1675 förklarade Danmark krig mot Sverige och 1676 intog den dansk-norske befälhavaren Ulrik Frederik Gyldenløve Bohuslän. 1677 intog han Carlstens fästning i Marstrand men misslyckades året därpå att inta Bohus fästning vid Kungälv. Efter ett antal attacker undertecknades den 26 september 1679 ett fredsfördrag som slutade med att Sverige fick tillbaka Bohuslän.

Den 9 maj 1690 var elden framme igen, och stora delar av staden blev nerbränd till grunden. Uddevallas södra och västra delar utplånades, medan Uddevalla kyrka och de östra delarna klarade sig. Staden byggdes därefter upp igen på samma plats.

1700-talet började med krig; "Det stora nordiska kriget" rasade från 1700 - 1721. Bohuslän berördes dock inte förrän 1711 då den norske generalen Lövendal gick över Svinesund med sin armé. En svensk här stoppade dock Lövendal utanför Uddevalla och denne drog sig tillbaka till Norge.

I augusti 1716 passerade den unge Karl XII Uddevalla för första gången. Den svenska stormaktstiden fick sitt slut den 30 november 1718 då Karl XII föll vid Fredrikstens fästning vid Fredrikshald i Halden. Den 13 december kom kungen för andra gången till Uddevalla, denna gång död. kroppen balsamerades och placerades i en lokalt tillverkad kista. Det hölls också fältriksdag på Kungstorget i Uddevalla innan liktåget bar av mot Stockholm. Ulrika Eleonora erkändes som Sveriges drottning.

1719 var Bohuslän åter i fara när en norsk flotta ledd av Amiral Tordenskjold var på väg. Uddevalla byggde upp sina försvarsverk för att möta hotet. Den norska flottan var på väg in i Byfjorden men vände när man insåg hur starkt Uddevalla var. Kriget med Danmark-Norge var över 1720. Med Ryssland slöts fred 1721.

1746 besökte Carl von Linné Uddevalla. Han tillbringade två dagar i staden och vid Skalbankarna, samt ute vid Gustafsberg. Gustafsberg blev nu för första gången känt som kur- och badort (badhuset byggdes först 1774).

1788 gick Gustav III, till anfall mot Ryssland. Danmark-Norge hade tidigare lovat att stötta Ryssland, och de blev därför tvungna att angripa Sverige. En trupp gick över Svinesund och in i Bohuslän. Svenska trupper försökte förgäves hejda norrmännen. Detta ledde till en ockupation av Uddevalla under en månad. Norrmännen tågade sedan tillbaka.

1800-1900-talet

Sveriges äldsta kur- och badort, varvsindustri

Blomstervalls hus vid Stora Nygatan i Uddevalla. Huset kan vara från 1860-talet. Det har varit bostad åt rådman Robert Blomsterval. Han fick burskap i Uddevalla som traktör 1852 och drev hotell Phoenix på Lagerbergsgatan. 1921 övertogs huset av kyrkan och var fram till 1979 komministerbostad.
En typisk gångväg i Uddevalla, med en karakteristisk bergvägg

1804 fick Gustafsberg besök av den sjuklige kronprinsen Gustaf. Besöket och brunnsdrickningen lär ha gjort underverk för hans hälsa. Därefter blev Gustafsberg ett populärt resmål för rika.

På morgonen tisdagen den 29 juli 1806 utbröt en brand i apotekare Bergius lada, belägen där Kungsgatan idag ligger mellan vad som idag är Hallmans Bokhandel och Kochska Gränden. Elden spred sig snabbt till närliggande hus och snart brann hela staden. På kvällen fanns endast förkolnade rester kvar. Branden orsakade dock endast ett dödsfall.

Under återuppbyggnaden fick staden gåvor från Tönsberg i Norge, Wolgast i Mecklenburg, Hamburg, London och S:t Petersburg. Man fick också rätt att tullfritt införa holländskt tegel. Uddevalla återuppbyggdes nu efter en rätvinklig stadsplan med bredare gator.

1911 fick Uddevalla sin första taxi, eller droska. Året därpå startade första busslinjen. Andra världskriget var inte enbart dåliga nyheter för staden. Junohus sålde monteringsklara hus till svenska försvaret liksom till England. Företaget ändrade senare inriktning, etablerade sig i fönsterbranschen, bytte namn till Elitfönster men lades ner 1993.

1946 grundade redaren Gustaf B Thordén Uddevallavarvet. Han köpte en varvsanläggning från USA. Varvet kom att bli Uddevallas stora arbetsplats med över 1200 anställda 1950. Mindre företag startades och staden byggdes ut. 1961 arbetade över 3700 personer på varvet.

1971 tog Statsföretag över varvet och en ny torrdocka byggdes vid Sörvik tillsammans med en bockkran och andra byggnader. Tisdagen den 11 december 1984 var det dock slut. Styrelsen i Svenska Varv beslöt att varvet i Uddevalla skulle läggas ner p.g.a. den svenska varvskrisen. Två år senare var avvecklingen klar och symbolen för varvet, bockkranen, revs.

Volvo byggde en ny bilfabrik men den storskaliga produktionen lades ner efter bara några år. Idag lever fabriken vidare som tillverkningsort för Volvo C70. Fabriken ägs av Volvo Cars tillsammans med italienska Pininfarina.

Stadsdelar

Infrastruktur

Uddevallabron


Kända personer från Uddevalla

Uddevalla turistbyrå vid Bäveån och klocktornet på Agneberget.

Idrott

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ ”Uddevalla genom tiderna”. Bohusläns museum. http://www.bohuslansmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=38878. Läst 20 maj 2009. 

Externa länkar

  • Mitt Uddevalla Stadsguide med evenemang, väderprognos, bioprogram och lokala nyheter.
  • TuristhemsidaBoende, aktiviteter och evenemang


v • d • r
Uddevalla kommun i Västra Götalands län i Sverige
Tätorter
Ammenäs · Fagerhult · Herrestad · Hogstorp · Ljungskile · Sunningen · Uddevalla · Utby
 Uddevalla vapen.svg
Församlingar
v • d • r
Härader och städer i Bohuslän
Härader Bohusläns vapen
Städer
Kungälv · Lysekil · Marstrand · Strömstad · Uddevalla
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Uddevalla"
Personliga verktyg