Från Rilpedia

Forum för levande historia
Departement	Kulturdepartementet
Län	Stockholm
Kommun	Stockholm
Organisationstyp	Statlig förvaltningsmyndighet
Organisationsnummer	202100-5356
Myndighetschef	Eskil Franck, överintendent
Instruktion	SFS 2007:1197
Webbplats	www.levandehistoria.se

Forum för levande historia är en statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Kulturdepartementet. Myndigheten har till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde.^[1]

I Forum för levande historias lokaler i Gamla stan visas utställningar inom de teman myndigheten arbetar med för skolelever och allmänhet.

Myndigheten bildades officiellt den 1 juni 2003 och har en årsbudget på omkring 40 miljoner kronor.^[2] Ursprunget till myndigheten är informationsinsatsen Levande historia som initierades år 1997 av statsminister Göran Persson. Det var en engångskampanj och blev mest känd för boken Om detta må ni berätta. Regeringen tillsatte dock år 2000 en kommitté i syfte att utreda hur verksamheten kunde permanentas (SOU 2001:05). I december 2001 togs ett riksdagsbeslut om att en ny myndighet skulle inrättas.

Myndighetens överintendent från myndighetens bildande till juli 2006 var Heléne Lööw. Lööw efterträddes i september 2007 av Eskil Franck. I mellanperioden fungerade Anna-Karin Johansson som tillförordnad överintendent.

Innehåll 1 Utställningar 2 Rapporter 3 Kritik 4 Källor 5 Externa länkar 5.1 Rapporter

Utställningar

• 2003 Gränser (i samarbete med Riksutställningar)
• 2004 Baltutlämningen
• 2005-2006 Fördomsturnén
• 2005-2008 Sverige och Förintelsen (producerad av Roy Andersson)
• 2007-2008 Anne Frank & Jag
• 2007-2009 Spelar roll
• 2008-2009 Lillebror ser dig (vandringsutställning)

Rapporter

Den första rapporten som gavs ut av Forum för levande historia var Intoleransrapporten (2004). Denna rapport följdes senare upp av en rapport om homofoba hatbrott (2006), en rapport om antisemitism (2006, se nedan) och en om islamofobi (2006).

En av de mest uppmärksammade rapporterna är Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige, som genomfördes av forskarna Henrik Bachner och Jonas Ring på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet. Rapporten, som syftade till att "kartlägga och därigenom öka kunskapen om antisemitismens utseende och förekomst hos den svenska befolkningen", genomfördes som en enkät med frågor om bland annat attityder till judar och judendom. Enligt rapporten gav 5 procent av de tillfrågade mellan 16 och 75 år uttryck för en "stark och konsekvent antisemitisk inställning", medan en andel om 36 procent av de tillfrågade inbegriper en betydande grupp med "en delvis ambivalent inställning till judar". 59 procent avvisade på ett generellt sätt antisemitiska uppfattningar. Dåvarande statsminister Göran Persson sade sig vara skrämd och förvånad över siffrornas nivå.

Rapportens metodik mötte dock kritik från tre professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, en av dem var Ulf Bjereld. Kritiken tillbakavisades av professor Anders Lange vid CEIFO, Stockholms universitet, och Henrik Bachner. Reaktionerna på undersökningen diskuterades även av historikerna Lars M Andersson och Mattias Tydén.

I augusti 2008 presenterades rapporten Lärarenkät om Förintelsen där man hade undersökt kunskaper och attityder till förintelsen och antisemitism bland lärare. I undersökningen ingick sju faktafrågor kring förintelsen, och av de 5 081 lärare som svarat hade enbart två svarat rätt på samtliga frågor. ^[3] Undersökningen mötte kritik, bland annat för att frågorna handlade om detaljer och kunde tolkas tvetydigt. Dagens Nyheter skrev: "Det är ovärdigt att förvandla miljontals människor död och lidande till spetsfundigheter som ska få myndigheten själv att framstå som betydelsefull". ^[4]

Kritik

Efter regeringsskiftet 2006 meddelade regeringen att myndighetens uppdrag skulle utökas till att även omfatta informationsspridning kring kommunismens brott.^[5] En ledare i Dagens Nyheter med titeln "Levande, inte statlig, historia" menade att detta utökade uppdrag åter aktualiserade problematiken kring statlig opinionsbildning.^[6]. Artikeln kritiserade att Forum för levande historia fått formen av en myndighet och menade att "i stället borde man ha skapat ett självständigt institut i stiftelseform, med en grundläggande urkund och en styrelse med stark förankring i forskarvärlden".

Forum för levande historia har även kritiserats sedan grundandet av bland annat Vänsterpartiet, bland annat därför att man menar att det är forskare och inte statliga myndigheter som ska skriva historia. Staten ska enligt dem inte vara opinionsbildande; den ideologiska striden kring historien ska enligt dem tas av partier, organisationer och folkrörelser. Vänsterpartiet har också kritiserat myndigheten med motiveringen att "Den pro-västliga tendensen är uppenbar. Ondskan placeras konsekvent utanför västerlandets liberalkapitalistiska civilisation. Den västerländska kolonialismens brott, den transatlantiska slavhandeln och liknande har utelämnats. Antikommunismen har fått ansenligt utrymme."^[7]

När Eskil Franck tillträdde som överintendent för myndigheten skrev han en ^[8]debattartikel i Svenska Dagbladet där han försvarade varför staten "aldrig [kan] förhålla sig värderingsfri i grundläggande frågor som varje människas lika värde, okränkbarhet och rättigheter" och att Forum för levande historias uppdrag inte var att granska kommunismen som ideologi, utan brott mot mänskligheten - oavsett om de begåtts under nazistiska eller kommunistiska regimer.

Kritik har även riktats mot Forum för levande historia för att man, trots att uppdraget från regeringen var formulerat som "kommunismens brott mot mänskligheten", själva formulerat sitt arbete som "brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer".^{[källa behövs]}

I april 2008 publicerades i Dagens Nyheter ett ^[9]upprop från ett stort antal svenska akademiker som varnade för att "historieämnet görs till slagfält för ideologiska regeringskampanjer" och att "den öppenhet, kritiska hållning och tolerans som Forum för levande historia var avsett att stimulera" skulle hotas. Uppropet hade redan tidigare publicerats på en särskild kampanjsajt och fylls på successivt med undertecknare som är "doktorand eller disputerad i ett historiskt eller samhällsvetenskapligt ämne".

Bland annat Jan Björklund avfärdade uppropet i ett försvar för kampanjen genom att hävda vissa undertecknares koppling till kommunismen genom ett tidigare engagemang i socialistiska organisationer. Björklunds argument väckte irritation hos talesmän för uppropet då flera av undertecknarna själva flytt från kommunistiska diktaturer. Den 15 april meddelade tankesmedjan Timbros vd Maria Rankka att de ställer sig bakom uppropet ^[10]. Uppropet kritiserades emellertid av professor Bo Rothstein för att vara inkonsekvent och sakna trovärdighet, eftersom de forskare som skrivit under inte stött honom när han kritiserat ideologiskt styrd forskning tidigare ^[11].

Professor Emil Uddhammar tog fasta på undertecknarnas underlåtenhet att kritisera så länge projektet endast berörde brott begångna av nationalsocialister och undrade om det beror på att man vill tysta ner brott mot mänskligheten som begåtts i marxismens namn eller att de flesta undertecknare är marxister eller nyttiga idioter. Han beskrev undertecknarna bland sina kolleger vid Växjö universitet som ett "intellektuellt gulag" och ansåg att "Studerande bör känna till att kurser vid ämnena historia och sociologi genomförs där historieförnekelsen har sin största koncentration." Dessutom varnade han för att sanningskravet bland dessa forskare "kan vara åsidosatt också i andra avseenden än då det gäller kommunismens brott mot mänskligheten."^[12] Det ledde till åtskillig uppståndelse med hotfulla uttalanden av kolleger och ingripande av rektorn.^[13]

Källor

1. ↑ 1 § förordningen (2007:1197) med instruktion för Forum för levande historia.
2. ↑ Regeringens skrivelse 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003 s. 150
3. ↑ Undervisning om Förintelsen viktig för lärare men kunskaperna brister, 20 augusti 2008, Forum för levande historia
4. ↑ Ful fint för god sak, Huvudledare, Dagens Nyheter, 21 augusti 2008
5. ↑ Även kommunismens brott ska skildras, Dagens Nyheter, 2002-12-21.
6. ↑ Levande, inte statlig historia, Dagens Nyheter, 2006-12-23.
7. ↑ Newsdesk: Motion från vänsterpartiet: Avveckla "Forum för levande historia" som myndighet
8. ↑ Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer, Svenska Dagbladet, 2007-09-02.
9. ↑ Regeringen gör historia till ideologiskt slagfält, Dagens Nyheter, 2008-04-02.
10. ↑ Timbro stödjer forskaruppropet, Dagens Nyheter, 2008-04-15
11. ↑ Forskaruppropet i DN saknar konsekvens, Svenska Dagbladet, 2008-04-05
12. ↑ En skamfläck för Växjö universitet Smålandsposten 28 april 2008.
13. ↑ Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Daniel Silander: Debatten har kommit att handla om Uddhammar Smålandsposten 14 april 2008.

Externa länkar

• Forum för levande historia, officiell webbplats
• Webbplats för intoleransrapporten samt rapport om antisemitism
• Sverige och Förintelsen
• Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer
• Historieuppropet mot Forum för levande historia

Rapporter

• Intoleransrapporten (2004)
• Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige (2006)
• En studie av homofoba hatbrott i Sverige (2006)
• Islamofobi - en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006)
• Faktaskrift - Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer (2008)
• Lärarenkät om Förintelsen (2008)