Gamla stan
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Gamla stan (olika betydelser).
| Gamla stan | |
 |
|
| Bildad | 1926 |
| Stadsdelsområde | Södermalm |
| Församling | Stockholms domkyrkoförsamling |
| Antal invånare | 3000 (2006) |
| Landareal | 36 hektar |
| Kommunområde | Innerstaden |
| Smeknamn | Staden mellan broarna |
| Stockholmsportalen | Stockholms kommun | |
Gamla stan, till 1980 officiellt Staden mellan broarna, är Stockholms historiska centrum och uppbyggt på Stadsholmen. Även Helgeandsholmen och Strömsborg tillhör stadsdelen Gamla stan. Ibland räknas också Riddarholmen till Gamla stan, men den utgör en egen stadsdel. Under flera hundra år utgjorde Gamla stan den egentliga staden.
Gamla stan tillhör stadsdelsområdet Södermalm.
Innehåll |
Historia
Stockholm grundades på 1200-talet och byggdes i hägnet av den stora borganläggningen som Birger Jarl låtit uppföra som "lås" för Mälaren. Vid stadens huvudtorg, Stortorget, byggdes rådhuset och bakom detta bykyrkan - den äldsta delen av Storkyrkan. Från torget utgick gator mot stadsportarna; den viktigaste, Köpmansporten, ledde ned till hamnen vid Saltsjön.
Gamla stan var länge staden i motsats till den mera lantliga omgivningen, malmarna (Norrmalm, Södermalm, Västermalm, Östermalm). Då omtalas den som "staden" eller "själva staden". Från 1800-talets mitt förtydligas namnet till "Staden mellan broarna" eller "Staden inom broarna". Den äldsta medeltida staden omgavs av en stadsmur som låg ovanför nuvarande Västerlånggatan och Österlånggatan. Stadens dominerande byggnad var borgen. Innanför uppstod ett oregelbundet gatunät och redan vid 1200-talets slut påbörjades systematiska utfyllnader vid Stadsholmens stränder, varvid stadens tomtmarker ökade. Byggnader uppfördes på den utfyllda marken nedanför åsen och befästningarna placerades närmare vattnet. Under medeltidens senare del hade de långsmala kvarteren nedanför långgatorna bildats.
.jpg)
Först vid 1600-talet hade de gamla befästningarna spelat ut sin roll och efter en förödande brand 1625 i den sydvästra delen, inleddes ett omfattande regleringsarbete då gamla murrester revs och Stora och Lilla Nygatan drogs fram linjerakt genom det tidigare myllret. Några år senare revs även murarna österut och efterhand byggdes Skeppsbron som en bred strandgata, med präktiga 1600-talshus som bildade stadens front mot vattnet - värdig själva stormaktens huvudstad.
Den äldsta bebyggelsen var sannolikt uppförd i trä, men under senmedeltiden kom en stor del av husen att byggas i tegel. Under stormaktstiden byggdes också många av de medeltida husen om. De fick ny fasadutformning med höga gavlar och rikt utsmyckade portaler. I senare tider har också husen moderniserats. På 1700-talet fick många byggnader nya takformer och enhetliga, putsade fasader och under det sena 1800-talet en rikare fasadutformning och stora skyltfönster längs affärsgatorna.
Bakom de synliga fasaderna finns ännu mycket av medeltida murverk kvar. Inne i husen kan man också finna både källarvalv från medeltiden, kalkmålningar gjorda på 1500-talet, rikt bemålade bjälktak från 1600-talet, högklassig rokokoinredning och 1800-talets överdådiga dekorationer.
Området som helhet skyddas idag av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet. [1]
Sevärdheter
- Stockholms slott
- Stortorget med Börshuset, Grillska huset, Schantzska huset, brunnen och kanonkulan.
- Storkyrkan med bl.a. S:t Göran och draken.
- Tyska kyrkan
- Väster- och Österlånggatorna
- Prästgatan, som följer den gamla stadsmuren.
- Köpmangatan Stockholms äldsta gata.
- Mårten Trotzigs gränd, Stockholms smalaste gränd, 90 cm och 36 trappsteg.
- Brända tomten och kastanjen.
- Kvarteret Cepheus
På Helgeandsholmen:
Gator och torg
- Huvudartikel Gator och torg i Gamla stan
De äldsta kända bevarade gatunamnen i Stockholm och Gamla stan är Köpmangatan omnämnd första gången 1323 och Skomakargatan några år senare. Från 1400-talet finns namn som Stortorget, Kornhamn, Slottsbacken och Järntorget, liksom många namn som påminner om olika kyrkliga företeelser till exempel Stora Gråmunkegränd, Svartmangatan och Själagårdsgatan. Även Kindstugatan och Kåkbrinken är belagda från 1400-talet. Västerlånggatan och Österlånggatan har också medeltida anor.
Väldigt få namn har kommit till på 1800-talet, till dem hör Slussplan och Telegrafgränd, och på 1900-talet namnsattes främst kajer, broar och trappor, till exempel Bankkajen, Kanslikajen, Stallbron samt Norra Helgeandstrappan och Södra Helgeandstrappan. Andra 1900-talsnamn är Riksplan (utanför Riksdagshuset), Riksgatan och Bollhustäppan. På 1900-talet tillkom också flera broar, bland annat Centralbron mellan Norrmalm och Södermalm, som löper mellan Gamla stan och Riddarholmen. Det har höjts kritiska röster för hur lämpligt det egentligen var att på 1960-talet anlägga en motorvägsled genom det historiska hjärtat av Stockholm.
Se även
Referenser
Noter
Litteratur
Åke Ohlmarks; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren: Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift, Förlagsaktiebolaget Boken, Stockholm 1953. Libris 1445167.
Béatrice Glase; Gösta Glase, Gunnar Härén: Gamla stan: historia som lever, Trevi, Stockholm 1988. ISBN 91-7160-845-1. Libris 7612806.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gamla stan
- StockholmGamlaStan
