Svartmangatan
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om Svartmangatan i Stockholm. Svartmangatan är även en gata i Fjärdingen i Uppsala.
Svartmangatan i Gamla stan i Stockholm är en av stadens äldsta gator. Den var från början en av de huvudgator som utgick från Stortorget; de andra var Köpmangatan och Skomakargatan.
Första gången som Svartmangatan omtalas är år 1437, gatan som man gaar aff stora torghit til suartbrödhra. Med svartbröderna avsågs dominikanermunkarna som under medeltiden hade kloster i nuvarande kvarteret Venus. På 1400-talet förekommer både Svartbrödragatan och Svartmunkegatan det anmärkningsvärda är att någonstans "på vägen" ändras förleden under 1600-talet och ersätts av Svartman-. Det finns inget belägg för att dominikanerna, svartbröderna även kallats svartmän. Det mest troliga är att namnet Svartbrödra/Svartmunkegatan påverkats av Köpmangatan och ombildats i analogi med detta.
Hus längs gatan
- Svartmangatan 6 är Mäster Olofsgården, Gamla Stans hemgård som skapades 1931 på initiativ av prästen Gabriel Grefberg. Huset ägdes på 1400-talet av Sten Sture den äldre. Johan III skänkte huset till Pontus de la Gardie 1576. 1620 byggdes det om och på 1800-talet skedde ytterligare två ombyggnader.
- Svartmangatan 9 köptes av Kungliga Nummerlotteriet 1799. År 1841 flyttade Sundhetskollegium in och var kvar till 1877, då de fick namnet Medicinalstyrelsen. Fasaden är en typisk 1800-talsfasad och döljer egentligen tre stycken hus.
- På Svartmangatan 11-13 bildades Metallarbetarförbundet 1888.
- Svartmangatan 17 är i rokokostil och har rundade hörn. Det byggdes 1768 åt Tyska kyrkan. J.A Dimling var arkitekt.
- Svartmangatan 20-22, kallat Ehrenstralska huset efter konstnären med samma namn som bodde här på 1600-talet, tillhör Storkyrkoskolan.
- Svartmangatan 24 är byggt 1627.
- Svartmangatan 27 har anor från 1300-talet men nuvarande fasad är från 1850. Här bodde Jacob Bagge som Baggensgatan fått sitt namn av.