Stockholms slott

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Koordinater: 59°19′37″N 18°04′18″O / 59.32694, 18.07167

Se även Kungliga slottet (olika betydelser).

Stockholms slott, eller Kungliga slottet, är kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.

Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer slottet representations- och festvåningar av olika slag. I slottet ligger också Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med riksregalierna, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor med källarvalv från den gamla borgen. Fram till 1878 fanns också Kungliga biblioteket inrymt i den nordöstra flygeln, den så kallade Biblioteksflygeln huserar idag Bernadottebiblioteket. En högvakt har bevakat Slottet och Kungafamiljen sedan 1523. Den inrättades av Gustav Vasa för att ansvara för ordningen i hela staden, det vill säga i nuvarande Gamla stan.

Stockholms slott

Innehåll

Utseende

Vaktavlösning vid slottet
Högvaktspost, Stockholms slott.
Yttre borggården sedd från Storkyrkans torn.

Stockholms slotts fyra fasader har alla särskilda karaktärer: Den västra fasaden mot yttre borggården var kungens fasad och fylldes med krigiska och manliga attribut. Den östra sidan var drottningens sida, och slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar. Den södra fasaden representerar nationen och uppvisar en tydlig barockinspiration i dess triumfbåge. På ömse sidor om valvet ligger Rikssalen och Slottskyrkan. Slottets norra sida mot Norrbro och Gustav Adolfs torg representerar det allmänt kungliga då de stora bostadsvåningarna för konung och drottning vetter mot norr.

Mellan de sydöstra och nordöstra flyglarna ligger Logården, slottets trädgård.

Historia

Branden 1697

Huvudartikel: Slottsbranden 1697

Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden, som föranledde bygget av det nuvarande Stockholms slott. Branden totalförstörde i stort sett den tidigare borgen på platsen, Slottet Tre Kronor, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längans murar, som i stort sett står kvar än idag, eftersom norra längan nästan helt klarade sig undan branden. Till skillnad från det övriga slottet kunde alltså den norra längans murar repareras.[1] Denna del av slottet hade en kort tid innan branden byggts om i den strama barock som längan ännu har och längan hade alltså sett likadan ut även en kort tid före branden. Slottskyrkan i denna länga hade exempelvis invigts så sent som julen 1696[2], alltså cirka fem månader före branden. Inredningen från denna slottskyrka, bland annat bänkar och inventarier i silver finns också delvis bevarade i den nuvarande Slottskyrkan.[3]

En förebild för den norra längans strama romerska barockstil, som exempelvis innebar förhållandevis sträng regelbundenhet och symmetri, var Palazzo Farnese i Rom (därav namnet romersk barock), dit arkitekten för ombyggnaden Nicodemus Tessin d.y. också reste på en studieresa 1688.[4]

Norra längan och murar från det äldre slottet

Ekonomigårdens medeltida murar från slottet Tre Kronor befinner sig därför idag bakom Lejonbacken och i norra längans källare.[5] Lejonbacken döljer således den gamla fönsterlösa muren som finns bakom.

Äldre murar återstår även i en stor del av norra längans fasadmurar längre upp. Väggarna i de före detta nordöstra och nordvästra fyrkantiga hörntornen är exempelvis än idag tjockare i denna del av slottets bottenvåning eftersom Tessin vid sin kraftiga ombyggnad lät de murar stå kvar som kunde återanvändas vilket var ungefär hälften av de gamla. Den sparsamme Karl XI hade nämligen motvilligt gått med på ombyggnaden, som startade 1690. Därför var sparsamheten och återanvändningen viktig vid bygget av längan. Därför gick bygget också ganska snabbt och till allas förvåning var den nya längan redan efter fem månader under tak.[6]

De nya murarna blev också högre än de gamla, förutom tornen som helt inneslöts i de nya murarna).[7] Kvar från före branden är också Karl XI:s galleri, som fortfarande står kvar i enlighet med Tessins plan.[8]

Tessins ritningar av det nya slottet

Efter branden beslutade Karl XII:s förmyndarregering under riksänkedrottning Hedvig Eleonoras ledning på Karlbergs slott att ett nytt slott skulle byggas upp på de gamla murarna efter det nedbrunna slottet. Nicodemus Tessin d.y. fick uppdraget att som arkitekt rita och bygga upp det nya Stockholms slott.[1]

Samtidigt som Tessins planer över det nya slottet godkändes utnämndes han till chef över slottsbygget såsom överintendent över de kungliga slotten. Samtidigt anställdes Göran Josuæ Törnquist (senare adlad Adelcrantz) som överintendentens biträde och ställföreträdare, alltså en viktig person vid slottsbygget, samt Hans Conradt Buchegger som byggmästare. Till sin hjälp hade de en rad tyska "mästergesäller."[9]

Enligt hans plan före branden skulle slottet ha formen av en slottsfyrkant utan flyglar i stram romersk barock (i princip med enbart samma utseende å de övriga längorna som den norra längan). Detta förslag finns inte bevarat eftersom han inte vågade avslöja planerna för den sparsamme Karl XI[2], men i den senare efter kungens död färdigställda Suecia Antiqua et Hodierna finns fem bilder: bild I.19 (över slottets nya norra fasad inklusive Lejonbacken samt den nya slottsfyrkantens borggård), bild I.20 (den nya slottskyrkans interiör ), bild I.21 (slottskyrkans interiör), bild I.27 (med vy över Skeppsholmskyrkan) och bild I.32 (med vy från Kungsträdgården). I utsikten över barockslottet från Skeppsholmen (bild I.27), har det gamla höga runda kärntornet i slottet Tre Kronor i tanken fått stå kvar och ritats in och sticker alltså upp ur den nya slottsfyrkanten.

Nicidemus Tessin d.y.:s ritning för norra fasadens centrala del, ca 1690

Efter att Tessin efter branden fick uppdraget att rita det nya slottet övergav han delvis sin tidigare plan om en slottsfyrkant, på så vis att han lade till de lägre flyglarna, som idag flankerar slottsfyrkanten i väster och i öster.[1] Detta för att ge ökad monumentalitet och på grund av att det fanns en del plats att utvidga hans slott på, bland annat i väster där Gustav Vasas vallgrav och kanonvallar tidigare varit. På grund av att Storkyrkan är i vägen i söder måste dock den sydvästra flygeln bli kortare. Denna asymmetri, som flyglarnas olika längd skapade, kompenserade han genom att också rita de halvrunda fristående kommendants- respektive högvaktsflyglarna väster om huvudbyggnaden. Dessa omsluter idag Yttre borggården.[1]

Det mesta i det nya slottet blev alltså nytt. Bara en del av den norra längan i dess strama barock står kvar, eftersom den inlemmades i de nya skisserna för att omforma hela slottet. Slottets fasader fick också olika utformning och blev inte en och densamma som den ursprungliga norra längan. I söder byggdes exempelvis en triumfbåge i praktfull barock in för att rama in ingången och trapphallen i mitten av längan och i öster och väster byggdes praktfulla mittpartier i typisk barock med pilastrar, hermer och statyer, som livar upp fasaderna. I söder byggdes också in nischer för statyer i varannan fönsteravsats.

Vid utformningen av den östra fasaden mot Logården tycks Tessin ha haft den romerska lantvillan i tankarna, med en trappa från slottsträdgården upp mot slottsporten. Förebilden för utformningen av mittpartiet med kolossalpilastrarna mellan de två översta våningarnas fönster och den rustika bottenvåningen verkar vara Berninis skapelse Palazzo Chigi (Odescalchi) i Rom.[10]

Den gamla slottskyrkans betydelse för det nya slottet

Tessins interiörritning för slottskyrkan, ca 1698

Ursprungligen, före branden, låg Slottskyrkan i den norra längan (där också en ny rikssal då planerades),[11] eftersom den skulle ersätta den gamla slottskyrkan, som hade uppförts av Johan III på samma plats vid den gamla ekonomigården i slottet Tre kronor.[12]

För att den nya slottskyrkan skulle få samma dimensioner som den gamla och passa in i den gamla slottskyrkans murar, med ett bibehållet högre tak innanför det före detta nordöstra tornets murar (nu slottets nordöstra hörn) hade Tessin ett problem om han skulle få detta projekt att passa in i den strama barockstilen, där alla fönsterrader skulle vara nästan absolut regelbundna och inte alltför avvikande och olika höga fönster. Detta oavsett funktionen och vad som dolde sig bakom fönstren. Därför såg Tessin till att lägga till en mezzaninvåning med mindre kvadratiska fönster strax ovan den nedre fönsterraden. Dessa mindre fönster finns nu runt hela byggnaden, som ett minne av den första slottskyrkan, som efter branden ersattes av den nuvarande i den östra delen av södra längan.[12]

Efter branden, när Tessin fick fria händer, placerades slottskyrkan och rikssalen istället i södra längan och dessa omfattar inklusive trapphallen hela denna längas andra och tredje våningar.[11]

Arkitekter och konstnärer

Tessin hade tänkt det skulle bli ett magnifikt barockslott, med 600 rum, och ståtliga riddarsalar med utsikt över hamnen, viken, Kastellholmen och Djurgården. Förutom själva slottet planerade han även slottets omgivningar, såsom parker varav en skulle gå ner till Tyska kyrkan och monumentalplatser, bland annat dåvarande Norrmalmstorg (nuvarande Gustav Adolfs torg)[13] med en ny monumental barockkyrka och ett hovrättshus väster om slottet. Norrbro var också en del av hans plan för slottets omgivningar.[13]

Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart. Ansvaret övertogs då av Carl Hårleman, även om hans Nicodemus Tessins ämbete som överintendent formellt övertogs av hans son Carl Gustaf Tessin.[14]

Tessins planer och uppdrag till konstnärer präglar fortfarande slottets yttre fasader murar och stenpilastrar liksom väggar, golv, pelare och stenpilastrar inne i slottet, exempelvis i Rikssalen och Slottskyrkan och i trapphallarna.[15] Den stora inre borggården vars axlar går i öst-västlig och nord-sydlig riktning ut mot Logården respektive Norrbro är påverkad av Louvrens borggård i Paris, som också är påverkad av barocktidens byggnadsideal.[16]. Under ett tidigt skede på 1690-talet levde fortfarande delvis inhemska men gamla konstnärer som David Klöcker Ehrenstrahl, Sylvius och Carlo Carove, som bidrog alldeles i inledningen vid norra längans färdigställande.

Hårleman utformade stora delar av slottets inre detaljer i en senare stil, mer i tidens smak, rokoko. Under sent 1700-tal och under 1800-talet var också namn som Jean Eric Rehn respektive Fredrik Wilhelm Scholander viktiga för slottets praktfulla inredningar, där salongernas väggar och inredning utformades med pilastrar, pelare, väggutsmyckningar med mera.[17]

Stockholms slott stod färdigt för inflyttning 1754. Den kungliga familjen, som sedan branden i det gamla slottet hade residerat i Wrangelska palatset på Riddarholmen, flyttade in i sin nya bostad första advent samma år.

Skulptörer och hantverkare

Viktiga skulptörer och hantverkare vid slottet vars verk ofta är av yppersta kvalitet är exempelvis René Chaveau, Pietro Pagany, Claude Henrion, Caspar Schröder Bernard Foucquet, Antoine Bellette,[18] Charles Guillaume Cousin, J.-Ph. Bouchardon, Pierre Hubert L'Archevêque, Alessandro Faretti, Adrien Masreliez, Louis Masreliez, Axel Magnus Fahlcrantz, J.N. Byström, Carl Gustaf Qvarnström, Sven Scholander, J.A. Wetterlund och Adolf Lindberg.[19] Axel Magnus Fahlcrantz utformade bland annat modellen för Logårdsmuren och järnstaketet vid Logården, vilka uppfördes 1820-1822.[20] En som tackade nej till att utföra Tessins hantverksuppdrag var Giovanni Battista Tiepolo.[21]

Referenser

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 39.
  2. ↑ 2,0 2,1 Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 38.
  3. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 38-39.
  4. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 34.
  5. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 8-39.
  6. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 35-36.
  7. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 34, 37, 39 och planen över slottet mellan s. 70 och 71.
  8. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 64.
  9. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 40.
  10. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 42-43.
  11. ↑ 11,0 11,1 Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 43-44.
  12. ↑ 12,0 12,1 Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 36-37.
  13. ↑ 13,0 13,1 Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 40-42.
  14. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 34, 37, 39 och planen över slottet mellan s. 52.
  15. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 39-52.
  16. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 47.
  17. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 52-132.
  18. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 45-52.
  19. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 91, samt s. 52 och 56.
  20. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 119-120.
  21. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 91.

Litteratur

Externa länkar


Coat of Arms of Sweden.svg Kungliga slott i Sverige Flag of Sweden.svg
Kungliga slottet i Stockholm | Drottningholms slott | Gripsholms slott | Gustav III:s paviljong | Kina slott | Rosendals slott | Rosersbergs slott | Strömsholms slott | Tullgarns slott | Ulriksdals slott
v • d • r
Skeppsbron
Byggnader
Tidigare byggnader
Verksamheter
Övrigt
Gamla stan - Stockholm
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Stockholms_slott"
Personliga verktyg