Thuenska huset
Från Rilpedia
- Även kallat Hebbeska huset. Se även Hebbeska huset (olika betydelser)
Thuenska huset[1] är en byggnad i kvarteret Phaebus nr 10 vid Skeppsbron 36 i Stockholm.
På 1600-talets mitt gick en smal gränd tvärs genom kvarteret (Mäster Simon Skräddarens gränd). Den östra delen av kvarteret köptes av handelsmannen Peter Thuen 1674. Han byggde ett hus med utnyttjande av grändens yta. Byggnaden skapades [2] av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä.[2] och kallades Thuenska huset.
Byggnaden kallades senare även "Hebbeska huset"[3] efter Christian Hebbe d.ä. som invandrade till Stockholm från Greifswald på 1710-talet där han till en början arbetade hos köpmannen Georg Bernhard von Schewen. Efter hand övertog Hebbe firman som blev ett av Stockholms ledande handelshus med säte i fastigheten Skeppsbron 36 som Hebbe köpte 1733. Av Christian Hebbes söner fortsatte de två äldsta att driva företaget som under resten av 1700-talet kallades handelshuset Chr. Hebbe & söner.[4] En av dem var Simon Bernhard Hebbe som blev rikast och var firmans huvudman. Sitt kontor hade han kvar i stamhuset vid Skeppsbon 36, men som bostad köpte han ett palats på Riddarholmen som kallades sedermera Hebbeska palatset.
Sonen Christian Hebbe d.y. köpte på 1760-talet föregångaren till nuvarande Skeppsbron 18 och sonen Johan Fredrik Hebbe förvärvade efter 1760 ännu ett Skeppsbropalats; Skeppsbron 32, även det kallat "Hebbeska huset".[5]
År 1789 sålde Hebbes arvingar huset till firmans förre bokhållare Fr. Fabricius som kompletterade byggnaden med en attikavåning på 1790-talet.[6] Den mest prominente ägaren mellan byggherren Peter Thuen och familjen Hebbe var drottning Kristinas svenske resident, den lärde assessorn Stiernmarck.
Fasaden är utförd i en ljusrosa avfärgad puts med horisontella band och vertikala pilstrar i ljusgrå färg. Fredric Bedoire menar i sin bok “Stockholms arkitektur” att …[fasaden] bildar en klassiskt balanserad komposition, [där] harmonin och lättheten i yttermodelleringen fullföljs i en konstfull taklist.[7]
Noter
- ↑ Se även Samfundet S:t Eriks årsbok 1975
- ↑ 2,0 2,1 capitex.se
- ↑ Boken om Gamla stan, sida 513
- ↑ Uppgift enligt Svensk tidskrift
- ↑ Boken om Gamla stan, sida 506
- ↑ Boken om Gamla stan, sida 505
- ↑ Stockholms byggnader, sida 51
Källor
Åke Ohlmarks; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren: Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift, Förlagsaktiebolaget Boken, Stockholm 1953. Libris 1445167.
Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson: Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Prisma, Stockholm [1973] 1977, 3:e upplagan. ISBN 91 518 1125 1. Libris 7406664.
|
|||||||||||||||||
