Greifswald
Från Rilpedia
| Greifswald | |
|---|---|
| Karta | Vapen |
  |
 |
| Basfakta | |
| Förbundsland: | Mecklenburg-Vorpommern |
| Regierungsbezirk: | inget |
| Kreis: | Kreisfri stad |
| Yta: | 51[1] km² |
| Folkmängd: | 53 845 (31 december 2007[1]) |
| Befolkningstäthet: | 1066 invånare/km² |
| Geografiskt läge: | 54° 5' N 13° 23' Ö |
| Postnummer: | 17487, 17489, 17491, 17493 |
| Riktnummer: | (+49) 3834 |
| Registreringsskylt: | HGW |
| Webbplats: | www.greifswald.de |
| E-postadress: | stadtverwaltung@greifswald.de |
| Politik | |
| Borgmästare: | Arthur König (CDU) |
Greifswald är en stad i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern, belägen vid Östersjökusten. Greifswald var i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 till 1815, då området avträddes till Preussen för en större summa pengar 1815. Greifswald har drygt 50 000 invånare. Greifswalds universitet grundades 1456 och är ett av de äldsta i Europa. Staden ligger ca 200 kilometer norr om Berlin.
Innehåll |
Geografiskt läge
Greifswald ligger mellan öarna Rügen och Usedom vid ån Rycks mynning i Dänische Wiek, en vik i den grunda bukten Greifswalder Bodden. Området kring Greifswald är flackt, där terrängen endast på få ställen reser sig över 20 eter över havet. De högsta kullarna ligger söder om staden; den högsta är den i naturreservatet Eldena belägna Ebertberg, med en höjd av 29,5 meter över havet. Norr om ån Ryck är terrängen bitvis sank, varför större delen av staden ligger söder om Ryck.
Historia
Fram till 1815
Greifswald fick stadsrättigheter år 1242 eller 1250 och blev medlem av Hansan år 1278. Stadens universitet grundades år 1456. Staden ingick som en del i Svenska Pommern under åren 1648–1815. Universitetets nuvarande huvudbyggnad tillkom under svensktiden på 1740-talet, då för övrigt många svenskar studerade där. I universitetsaulan som andas senbarock hänger en stor bild på Gustav III. Svenska studenter som Lasse Lucidor och lärare som Thomas Thorild trivdes i Greifswald under svensktiden.
Caspar David Friedrich föddes i Greifswald under 1700-talet.
1815 till idag
När området blev preussiska växte staden och universitetet starkt. Bland annat Reichskanzlern Bernhard von Bülow tog sitt juristexamen i Greifswald.
Åren 1941–1945 var Åke Ohlmarks lärare vid universitetet. Han lämnade sin post för att återvända till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget. Han återvände inte efter krigsslutet, eftersom han var emot det då införda kommunistiska styret.
Greifswald kom att ligga i den sovjetiska ockupationszonen, som sedan blev Östtyskland. Staden hade klarat kriget utan större skador, men förföll alltmer: många äldre byggnader blev obeboeliga, och en hel del revs.
Efter Tysklands återförening har stora insatser gjorts för att renovera och återuppbygga staden. Under 1990-talet tredubblade universitetets studentantal. Däremot har några tusen invånare flyttat eftersom arbetslösheten i östra Tyskland varit högre än i de västra delarna av landen. Idag har Greifswald en av Tysklands lägsta åldersgenomsnitt och är en bra studentstad. En förening för svenskar har bildats och den största festivalen om nordisk kultur utanför de nordiska länderna (Nordischer Klang) tar plats i Greifswald varje år.
Historiska minnesmärken
I Greifswald finns bland annat följande historiska minnesmärken.
- Marknadsplatsen med rådhuset, vilken har rådhuskällare med förtäringsmöjligheter. De äldsta byggnaderna runt torget är från sista hälften av 1300-talet eller första halvan av 1400-talet.
- Stadsmuren, delar finns kvar med bland annat befästningsanläggningar från svensktiden.
- Katedralen Sankt Nikolai, en av de intressantaste tegelkyrkorna i Mecklenburg-Vorpommern och domkyrka för pommerska evangeliska kyrkan. Byggd under 1300-talet, och utvidgad under 1400-talet. I det nästan 100 meter höga västliga tornet kan man klättra till en 60 meter hög utsiktspunkt.
- Sankt Marien-Kirche, byggd under 1300-talet. En koloss i rött tegel med ett mäktigt inre med imponerande valv. Predikstolen är från 1587.
- Sankt Jacobikyrkan, byggd under senmedeltiden.
- Stadsmuseet, inrymt i resterna av ett gammalt franciskanerkonvent. Här finns tavlor – målningar, akvareller och teckningar – av stadens berömde son Caspar David Friedrich, en av romantikens stora konstnärer. Hans bilder från norra Tyskland är klassiska.
- Klosterruinen Eldena, belägen några kilometer öster om stadskärnan, grundades 1199 av cisterciensermunkar, som därmed lade grunden för den framtida staden Greifswald. Klostret lades ned vid reformationen 1535. Byggnaderna härjades 1637 av svenska trupper och förföll sedan.
- Kärnkraftverket i Greifswald togs i bruk 1974. De fyra kärnreaktorerna stängdes när Tyskland återförenades 1990.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 ”Bevölkerung, Haushalte, Familien, Fläche – Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern” (på tyska). Landesinformationssystem Mecklenburg-Vorpommern. Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern. 2008. http://www.statistik-mv.de/cms2/STAM_prod/STAM/de/bhf/index.jsp. Läst 18 mars 2009.
Litteratur
- Ohlmarks, Åke: Efter mej syndafloden: Greifswald, Berlin, Hamburg 1941–1945, Lindfors, Köping 1980. ISBN 91-7268-103-9.
- Seth, Ivar. 1952. Universitetet i Greifswald och dess ställning i Svensk kulturpolitik 1637 - 1815. Uppsala: Wretman
- Önnerfors, Andreas. 2003. Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815. Lund (Avhandlingen online)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Greifswald
- Zalesky, Bodil (5 september 2005). ”Greifswald, DDR 1981–82 – en introduktion”. Under pausträdet. http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/09/05/167/. Läst 17 mars 2009. ”Idag är Greifswald en vacker och charmfull småstad, byggnadsstilen är densamma som i andra nordtyska städer med hanseatiskt förflutet och stadens centrum är fullt av liv och rörelse. Man får anstränga sig om man vill hitta spår från DDR-tiden; till och med de gråtrista hyreskasernerna i Schönwalde ser efter renoveringen ljusare och gladare ut.”
|
|||||||
.svg){kind=small}
