Wismar
Från Rilpedia
| Wismar | |
|---|---|
| Vapen | Karta |
 |
 |
| Basfakta | |
| Förbundsland: | Mecklenburg-Vorpommern |
| Kreis: | Kreisfri stad |
| Yta: | 41,63 km² |
| Folkmängd: | 45 012 (31 december 2007) |
| Befolkningstäthet: | 1088 invånare/km² |
| Geografiskt läge: | 53° 54' N 11° 28' Ö |
| Postnummer: | 23952, 23966, 23968, 23970 |
| Riktnummer: | (+49) 3841 |
| Registreringsskylt: | HWI |
| Webbplats: | www.wismar.de |
| E-postadress: | |
| Politik | |
| Borgmästare: | Dr. Rosemarie Wilcken (SPD) |
Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Antalet invånare uppgår till 45 012 (2007). Från 1648 till 1803 var guvernementet Wismar en svensk besittning, pantsatt till hertigen av Mecklenburg-Schwerin fram till 1903, då Sverige valde att inte lösa lånet och staden övergick i tysk ägo.
Sedan 27 juni 2002 ingår gamla staden i Wismar tillsammans med Stralsund i UNESCO:s världsarvslista.
Innehåll |
Historia
Före stadens grundande
Fram till 1100-talet beboddes området av slaver som hade sitt huvudfäste i det nuvarande Dorf Mecklenburg, som ligger nära Wismar. Första gången namnet Wismar nämndes var 1147 när den danske kungen Svend Grade landsteg på "Wizmar Havn". Från år 1211 existerar ett dokument som ger tillåtelse för dem som kom från staden Schwerin att åka in i hamnen i Wismar, men denna hamn låg troligtvis inte på samma ställe som Wismars nuvarande hamn.
Stadens grundande
Man uppskattar att staden grundades år 1226. Grundandet stod troligtvis i samband med Heinrich Borwin, som var furste i Schwerin. Det första omnämnandet i en urkund härstammar från 1229. Staden växte runt kyrkorna St. Marien och St. Nikolai och efter 1250 tillkom nya stadsdelar runt kyrkan St. Georgen. Vid denna tid byggdes Wismars ringmur, som ännu idag är gräns för den gamla staden.
Nyare historia
År 1280 bildade Wismar tillsammans med Rostock, Lübeck och Hamburg det så kallade vendiska stadsförbundet. Under medeltiden var staden en viktig medlem av förbundet Hansan. Från 1632 till 1803 tillhörde Wismar Sverige och efter westfaliska freden 1648 hörde den även rättsligt till det svenska riket. Under skånska kriget tillhörde Wismar under en kort tid Danmark. Sverige anlade här den största befästningen på den tyska nordkusten. År 1803 pantsattes staden på 100 år av den svenske kungen till hertigen av Mecklenburg-Schwerin som säkerhet för ett lån på 1,25 miljoner riksdaler Hamburger Banco, och inlöstes inte när perioden löpt ut. Wismar var alltså en del av den svenska staten till 1903 då hertigen av Mecklenburg-Schwerin den 20 augusti höll sitt ceremoniella intåg och övertog staden. Under denna period fick fartyg från staden segla under kommunal flagga dvs varken under svensk eller mecklemburgsk.
Intåget firas än idag under den s.k. Schwedenfest, arrangerad av stadens myndigheter i samarbete med Schützenverein Hansa e.V., då man återuppför svenska militära och civila aktiviteter såsom vaktparad, fältläger, konserter och annat. Till Wismar inbjuds då ca 150 historiska soldater ur svenska militärhistoriska föreningar.
1848 byggdes en järnväg till Schwerin, 1883 till Rostock och 1887 till Karow.
Under andra världskriget var Wismar utsatt för hårda flygbombningar emedan flygplanstillverkaren Dorniers huvudfabrik låg i stadens utkant. Många historiska byggnader, till exempel stadskyrkan, fick stora skador. Efter en kort besättning av kanadensiska armén kom staden den 1 juli 1945 till den sovjetiska ockupationszonen och senare till Östtyskland. I DDR var Wismar statens största exporthamn och säte för gränstruppskolan. Staden hade också en sovjetisk armégarnison. Efter DDR fall och föreningen med Förbundsrepubliken har ingen garnison ännu flyttat in i Wismar.
Kultur och sevärdheter
De viktigaste sevärdheterna ligger i gamla staden. Här finns till exempel marknadstorget, som är det största i norra Tyskland, med rådhuset i klassicistisk stil, som byggdes mellan 1817 och 1819. Vid platsen finns även restaurangen Alter Schwede Wismars äldsta byggnad och museet Schabbelhaus, samt byggnaden Wismarer Wasserkunst, en slags vattenreservoar och pumpverk i renässansstil för stadens bryggerier.
Likaså betydande är byggnaden Fürstenhof, som är uppförd i tegel och rikt dekorerad med terrakotta från konstnären Statius von Dürens verkstad i Lübeck. I denna byggnad finns idag den kommunala domstolen och stadsarkivet. Tidigare residerade här det svenska Tribunalet - förvaltningsdomstolen för de svenska provinserna i Tyskland. Sevärd är även den historiska gamla hamnen som hyser en nybyggd kogg och ön Poel med den enda tyska havsvattenbefästningen, som idag är en ruin.
Den svenske kungen besökte Wismar 1999 och lät renovera det svenska riksvapnet på Zeughaus stadens svenska tyghus där tidigare vapen- och ammunitionsförrådet befann sig.
Kända personer från Wismar
- Friedrich Christoph Dahlmann, tysk historiker och statsman
- Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof
- Carsten Jancker, tysk fotbollsspelare
- Marita Koch, tysk idrottare (löpare)
- Johan Carl Wilcke, professor, Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare 1784 – 1796
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Wismar
- Schwedenfest (Tyska)
- Wismar (Tyska)
|
|||||||
.svg){kind=small}
