Rostock
Från Rilpedia
- Rostock kan även syfta på Dals Rostock, Dalsland, Sverige.
| Rostock | |
|---|---|
| Vapen | Karta |
 |
 |
| Basfakta | |
| Delstat: | Mecklenburg-Vorpommern |
| Yta: | 181,44 km² |
| Folkmängd: | 200 413 (31 december 2007) |
| Befolkningstäthet: | 1087 invånare/km² |
| Geografisk läge: | 54° 5′ N 12° 8′ Ö |
| Postnummer: | 18001-18147 |
| Riktnummer: | (+49) 0381 |
| Registreringsskylt: | HRO |
| Webbplats: | www.rostock.de |
| E-postadress: | - |
| Politik | |
| Borgmästare: | Roland Methling (partilös) |
Rostock är en stad i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland belägen nära floden Warnows mynning i Östersjön.
Rostock var under medeltiden en viktig del i Hansans handelsimperium. Hamnen i Rostock är idag landets tredje största Östersjöhamn, med bland annat färjetrafik till Trelleborg i Skåne. Under DDR-tiden var hamnen med uthamn vid Warnemünde landets absolut viktigaste. Här finns bland annat varv, maskin- och motorindustri, kemisk produktion och fiskförädling.
Innehåll |
Historia
Rostock grundas
Grundandet av Rostock är samtidigt historien om grundandet av den mecklenburgska härskarätten. Båda går in i varandra. Långt före grundandet av staden Rostock slog sig slaviska stammar ner i området kring Warnow, bland annat vender. Konkreta bevis om vilka bosättningar och befästningar som existerade fram till 1100-talet är oklara. Källor är slavernas krönikor och den isländska Knytligasagan som berättar om Knut den stores landstigning vid Raudstokk.
Vid samma tid som Rostocks grundade ägde strider med saxare och abodriterna rum, även danskarna var inblandade. 1159–1185 ägde regelbundna sjöslag mellan danskar under kung Valdemar I och venderna rum som hotade de syddanska öarna. Det första belägget för Rostock återfinns i Saxo Grammaticus 16 band om Danmarks historia och danskarnas dåd (Gesta Danorum).
Hansastaden Rostock
Hansastaden Rostocks utveckling börjar med Fredrik II:s död 1250 och det staufiska kejsardömets nedgång och Konrad IV:s korta regeringstid varpå ett interregnum följde. Detta ledde till en starkare ställning för städer och territorier och under interregnum skapas Rostocks första stadsbok (1254–1273).
Rostock fick sina stadsrättigheter 1218. 1251 får Rostock samma handelsprivilegier som tidigare Lübeck av den danske kungen Abel. 1252 får staden också tullfrihet och stärker sin maktställning bland annat genom köpet av Rostocker Heide (ett hedområde) som innebär säkrar träprodukter, byggmaterial och jakt. När Rostock, Lübeck och Wismar har möte angående ekonomiska och politiska frågor består Rostock fortfarande av tre skilda stadsdelar som förenas först 1265. 1262 beslutar fürst Borwin III tillsammans med sina söner om sammanslagningen. Neuer Markt blir Rostocks centrum och en stadsmur byggs för stadens skydd. Muren hade som högst en höjd på sju meter och hade en bredd på en meter. Rostock byggdes stadsportar av vilka Kröpeliner Tor, Kuhtor och Steintor fortfarande existerar. Kuhtor räknas som norra Tysklands äldsta bevarade stadsport. Vid samma tid får även Warnemünde stadsrättigheter, men det handlar inte om dagens Warnemünde som långt senare blev en del av Rostock. Vid Neuer Markt byggdes rådhuset. Danmarks drottning Margarete Sprenghest, systern till Borwin III, grundades 1270 cistercienserklostret. 1277 var Borwin III:s styre slut, han hade styrt med hjälp av sina söner Johann och Waldemar. Borwin överlät 1266 styret av Rostock till Waldemar. Vid denna tid fick Rostock en större självständighet genom att man försökte få furstarna ur deras dominerande position.
Den hanseatiska handeln för Rostock bestämdes utifrån handelsrutterna mellan hansakontoret i Brügge och London med hansastäderna Visby och Novgorod. På grund av handel med Norge koncentrerade sig Rostock i motsats till Lübeck inte på Bryggen utan på kontrollen av handeln i Oslo och Tönsberg. Handeln med sill på Skanör-Falsterbo i Skåne var av stor betydelse. Viktig för Rostocks ställning i regionen var grundandet av Rostocks universitet 1419.
Rostock under Nordiska kriget och sjuåriga kriget
Under trettioåriga kriget (1618–1648) som innebar det slutgiltiga försvinnande av hansan led Rostock stark under de ständig växlande härskare och under olika plundringar. Även tullen som Gustav II Adolf krävde från staden minskade Rostocks ekonomiska framgång. Slutet av det 30-åriga kriget innebar inte ett slut för Rostocks vad gäller förlorandet av makt och styrka. Staden försvagas av det nordiska kriget och det sjuåriga kriget. Furstarna utnyttjar Rostocks svagheter och säkrar makten långsiktigt genom fördrag 1755 och 1788 (Die landesherrlichen Erbverträge). Först i slutet av 1700-talet kan Rostock sakteliga komma tillbaka till sin gamla position. En starkt bidragande orsak är Storbritanniens blockad mot det revolutionära Frankrike som innebär att Rostock kan ta del av den brittiska marknaden som Frankrike utestängs ifrån. Men 1806 blir Rostock ockuperat av Frankrike och dess general Michaud och Rostock måste därmed följa kontinentalspärrens förordningar och männen i Rostock tjänstgöra i den franska armén.
Industrialiseringen
Först på 1800-talet får staden en ny rikedom med den omfattande industrialiseringen som tar vid. Rikedomen visar sig tydligt i byggnader från denna tid. 1830 börjar man bygga utanför stadsmuren och villaområden (till exempel Steintor-Vorstadt) och arbetarkvarter (Kröpeliner-Tor-Vorstadt) uppstår. 1832 rivs delar av stadens befästning som blivit onödig och man anlägger istället en trädgård vid Steintor. Vid samma tid utvecklar sig Warnemünde till en av Tysklands mest populära kurorter. 1834 uppförs de första baden och badställena utvecklar sig genom de goda tågförbindelserna till Berlin och färjan till Gedser. 1870 står Rostocks universitets nuvarande huvudbyggnad klar. 1891 grundas Neptunvarvet - Neptun Schiffswerft und Maschinenfabrik AG som är Mecklenburgs första storindustri. Andra industrier som växer fram är lantbruksmaskintillverkning, kemiska fabriker och byggindustri. Rostock utvecklas också till en viktig förvaltnings- och bankort.
Första världskriget
Den snabba industrialiseringen förde inte bara gott med sig. Bland arbetarna rådde stor fattigdom vilket ledde till oroligheter och krav på ett slut på kriget och de halvfeodala förhållandena i Mecklenburg. Rostockborna spelade en stor roll i demokratiseringen och störtandet av Mecklenburgs storhertig. Den första demokratiska författningen upphävde den gamla förordningen från 1788 som under århundraden hindrat en fri utveckling. Industrialiseringen fortsatte och 1922 grundade Ernst Heinkel Ernst Heinkel Flugzeugwerke i Rostock.
Andra världskriget
Under Nazitysklands förberedelser för det andra världskriget blir Rostock som industristad en del av den allmänna upprustning. Till en början tillverkas krigsskepp vid Neptunvarvet och Rostock utvecklas sedermera till en viktig produktionsort för det tyska ubåtsbyggandet. Från 1933 byggs Heinkel-Werke ut och nya fabriker byggs i stadsdelen Marienehe. Heinkel blir den största arbetsgivaren i Mecklenburg med 14 000 anställda. Under kriget använder Heinkel tvångsarbetare och de viktiga rustningsfabrikerna i staden leder till att Rostock bombas av allierat flyg.
I slutet av kriget har 47,7 % av bostäderna förstörts och 42,2 % av företagsbyggnaderna. 204 har dödats och 89 skadats. De relativt få offren beror på att bombningarna varit kända innan de genomförts. Under bombningarna förstördes Jakobikyrkan, Kuhtor, Nikolaikyrkan, Petrikyrkan, stadsteaterna och Steintor. Offentliga byggnader som domstolarna, post- och telegrafverken, skolor och sjukhus bombas liksom gator och infrastrukturen.
Rostock efter 1945
1 maj 1945 tog andra världskriget slut i Rostock då Röda armén tog kontrollen över staden. Rostock blir bundet att betala sovjetiska krigsskador men Sovjetunionen kom även att investera i återuppbyggnad av hamnen och staden. Bland annat byggde man upp en oljehamn som stod klar 1951 och markerade Rostock som DDR:s viktigaste hamn. Rostocks stad byggdes upp under de kommande åren (bland annat återställdes Steintor och Kuhtor) men förlorade mycket av den gamla prägel som funnits. 1952 genomförde DDR en förvaltningsreform som innebar att Rostock blev huvudstad i distriktet Rostock (Bezirk Rostock). Från 1950-talet och framåt utvecklades Rostock till DDR:s varvscentrum genom Warnow- och Neptunvarven. Rostock växte till att ha över 250 000 invånare. I utkanterna av staden byggdes nya miljonprogramsområden.
I samband med återföreningen 1989 upplevde Rostock sina viktigaste förändringar under de senaste 50 åren. Rostock har kunnat stabilisera invånarantalet efter att under 15 år förlorat nästan 50 000 invånare. Man har då kunnat riva flera av de gamla miljonområdena i utkanterna av staden. Återföreningen har inneburit en nystart för den under den gamla tiden stagnerade staden. En symbol för detta är renoveringen av St. Petri-kyrkan.
I augusti 1992 utbröt främlingsfientliga oroligheter i stadsdelen Lichtenhagen som svärtade ner bilden av Rostock under de kommande åren. Staden startade kampanjen Bunt statt Braun för att motverka främlingsfientligheten. Händelserna och deras bakgrund har ännu inte till fullo utretts.
2003 arrangerade Rostock den internationella trädgårdsutställningen IGA (Internationale Gartenschau). 2003 öppnades även Warnowtunneln. Rostock ansökte tillsammans med Leipzig de olympiska sommarspelen 2012 men föll tidigt vid IOK:s omröstning 2004. Rostock skulle arrangera segeltävlingarna under olympiaden, staden har arrangerat tävlingen Hanse Sail flera gånger. OS-kampanjen skapade dock en starkare identitet för staden med sloganen Ich bin ein Rostock-Olymp. Rostocks innerstad har också renoverats vilket lett till en imageförbättring och trevligare stadskärna.
Historiska minnesmärken
_2006-09-21.JPG)
Ett stort antal gotiska gavelhus och medeltida kyrkor finns att beskåda, även om mycket skadades svårt under Andra världskriget:
- Mariakyrkan, från 1200-1400-talet.
- S:t Jakobikyrkan, från 1300-1400-talet.
- S:t Nikolaikyrkan, från 1300-1400-talet.
- S:t Petrikyrkan, från 1300-1400-talet.
- Rådhuset i tegel tillkom under 1200-talets mitt, samt 1300-talets senare del, då de sju tornen tillfördes. År 1727 uppfördes på fasaden en förbyggnad i barock.
- Stadsmuren med torn finns delvis kvar.
Rostocks stadsvapen, flagga och logotyp
Rostock har haft tre olika stadsvapen: Signum, Secretum och Sigillum. Dagens vapen går tillbaka till 1367 och har använts som stadsvapen sedan dess. Vapnet består av en gyllene grip med en svans och uträckt röd tunga på blå botten och går tillbaka till Rostocks fürstars vapen. Ett sammanhang med den röda gripen i vapnet av hertigdömet Pommern är inte känd. Färgerna silver (vit) och rött är Hansans färger. Rostocks flagga är skapad utifrån vapnet. Stadsflaggan har förändrats ett flertal gånger i historien och fick sin nuvarande utformning 1991. Vapnet är vanligt i Rostock, det används på hus, hållplatser, kanaler, trädgårdsgrindar, broar, restauranger och båtar. Sedan 1993 använder Rostock även en modern logotyp.
Stadsutveckling
Efter grundandet av staden och föreningen av stadsdelarna förvärvade Rostock under 1200-talet den stora Rostocker Heide och några orter i närheten (Bartelsdorf, Bentwisch, Brodersdorf, Kassebohm, Kessin, Rövershagen, Riekdahl, Stuthof, Willershagen och Gragetopshof). Dessa orter blir senare åter egna administrativa enheter och först under 1900-talet inkorporeras de med Rostocks stad. Under 1300-talet tar Rostock kontrollen över Warnemünde och får därmed tillgång till havet. Fram till 1900-talet är Warnemünde en exklav till Rostock och en gemensam stadsbild skapas först från 1934. Därmed kan man se tre steg i Rostocks utveckling: Det första under 1200- och 1300-talet, det andra under industrialiseringen (efter andra hälften av 1800-talet) och det tredje steget efter andra världskriget. Perioden 1989–2004 kom att innebära en kraftig minskning av stadens befolkning och därmed kom flera bostadsområden att rivas i utkanterna av staden.
Befolkningsutveckling
Rostocks befolkningstal låg länge kring 11 000 till 14 000 som maximalt då staden inte växte utanför sina gränser. Rivningen av befästningen 1832 och industrialiseringen ändrade detta och Rostock växte snabbt. 1935 överskred man gränsen 100 000 och blev därmed en av Tysklands (enligt tyskt synsätt) storstäder. Fram till 1940 växte invånarantalet till 129 500. Andra världskriget innebar en tillbakagång och stadens befolkning var 1945 93 305, en tillbakagång på 28 %. Invånarantalet steg snabbt efter kriget, bland annat genom inflyttningen av fördrivna tyskar. 1971 hade Rostock för första gången mer än 200 000 invånare. Rostock hade som mest 254 000 invånare (1989). Efter återföreningen tilltog arbetslösheten och staden förlorade ca 22 procent av befolkningen (ca 55 000 personer) på grund av utflyttning till övriga Tyskland samt minskat antal födslar.
Vänorter
 |
Szczecin i Polen sedan 1957 |  |
Bergen i Norge sedan 1965 |
 |
Åbo i Finland sedan 1959 |  |
Varna i Bulgarien sedan 1966 |
 |
Dunkerque i Frankrike sedan 1960 |  |
Rijeka i Kroatien sedan 1966 |
 |
Riga i Lettland sedan 1961 |  |
Bremen i Tyskland sedan 1987 |
 |
Antwerpen i Belgien sedan 1963 |  |
Dalian i Kina sedan 1988 |
 |
Århus i Danmark sedan 1964 |  |
Raleigh i USA sedan 2001 |
 |
Göteborg i Sverige sedan 1965 |
Museer
Rostock har inte många museer men det finns några intressanta höjdpunkter. Konsthallen Kunsthalle Rostock hade 2006 en utställning om Christo och Jeanne-Claude, de kulturhistoriska museerna har en permanent utställning om Rostocks befästningsverk. Ett annat viktigt museum är Dokumentations- und Gedenkstätte des Bundesbeauftragten für die Stasi-Unterdrückung som behandlar Stasis förtryck av befolkningen. I Warnemünde finns ett hembygdsmuseum. På skeppet Rostock-Schmarl finns ett skeppsbyggnads- och sjöfartsmuseum med maritima specialteman. Det är fritt inträde på de flesta av Rostocks museer som tar emot frivilliga bidrag.
Sevärdheter
Andra sevärdheter är universitetets botaniska trädgård, trädgårdsutställningen IGA:s mässområde och utställningspark, Rostocker Heide och Rostocks Zoo. I Warnemünde finns en populär strand och gatan Am Strom.
Evenemang
Återkommande evenemang i Rostock:
- Hanse Sail
- Rostocker Koggenzieher
- Bücherfrühling an der Warnow
- Prosanova
- Rostocker Kulturwoche
- Rostocker Pfingstmarkt
- Blaumachen
- Kurzfilmfestival FiSh
- Ostseejazz Festival
- Warnemünder Woche
- Boulevardfest
- Rostocker Hafenfest statt
- Rostocks julmarknad
- Nyårsfyrverkerier i stadshamnen och Warnemünde
Näringsliv
I och utanför Rostock finns många mindre företag. De största arbetsgivarna är Universität Rostock, varvsindustrin, rederier och livsmedelsmedelsindustrin. Modernare industrier är bioteknologi och IT-företag. Efter återföreningen har de traditionellt viktiga varven och fiskerinäringen tappat mycket i betydelse och många har förlorat sina arbeten. Flera av dessa industrier har man dock kunnat behålla som Neptunvarvet, Aker Warnow Werft GmbH och nyetableringar har skett som Liebherr och Caterpillar. Bryggeriet Rostocker Brauerei och dess ölmärke Rostocker Pilsener säljs över hela Tyskland. Under senare år har tjänstesektorn vuxit i staden med etableringar av callcenterföretag. Detta beror bland annat på att dialekten i Rostock med omnejd är lätt att förstå för tyskar i allmänhet. Ikea har öppnat ett varuhus i Rostock.
Media
I Rostock utkommer dagstidningarna Ostsee-Zeitung (OZ), Norddeutsche Neueste Nachrichten (NNN) och kvällstidningen Bilds upplaga för Mecklenburg-Vorpommern. Diverser annonstidningar utkommer som till exempel Hanse-Anzeiger, Rostocker Blitz, Warnow-Kurier, NNNplus och Rostocker Sonntag. Rostock har en lokalstation för radio och TV som drivs av NDR. Från Rostock sänder radiokanalen Ostseewelle och Antenne Mecklenburg-Vorpommern har en lokalstation.
Utbildning
Den klart största och viktigaste utbildningsplatsen är Universität Rostock. Det grundades 1419 under reformationen, med stor betydelse för Sverige, och är Nordeuropas äldsta universitet. Det är också ett av Tysklands äldsta universitet efter Heidelberg, Köln, Erfurt och Leipzig. De ursprungliga fakulteterna är juridik, filosofi och medicin. Idag har universitetet nio fakulteter: Jordbruk och miljö, information och elektronteknik, juridik, medicin, matematik och naturvetenskap, maskin- och fartygsteknik, filosofi, handel, sociologi och teologi. Den juridiska fakulteten tvingades stänga av DDR-regimen och återstartades 1989. Universitet har 14 500 studenter (2005) och är därmed den största högskolan i Mecklenburg-Vorpommern.
Rostock har även en högskola för musik och teater Hochschule für Musik und Theater Rostock (HMT). Den grundades 1994 och är den yngsta musik- och teaterhögskolan i Tyskland. Högskolan är starkt inriktad på utbyten med motsvarande utbildningar i Vilnius, Riga och Tallinn. Man har också samarbete med högskolorna i Krakow, Gdansk och Posnan. En del kurser hålls tillsammans med Rostocks universitet.
Idrottsstaden Rostock
Rostock är en stor vattensportstad, framförallt för segling. I fotboll är FC Hansa Rostock stadens mest framgångsrika lag. Hansa Rostock har under perioder varit det enda före detta DDR-laget som spelat i Bundesliga. För närvarande spelar klubben i 2. Bundesliga (säsong 2008/2009). Hansa Rostock spelar på DKB-Arena som totalrenoverades till en modern arena som stod klar 2002. Det traditionsrika handbollslaget HC Empor Rostocks herrlag spelar i 2. Bundesliga och på damsidan spelar PSV Dolphins i Bundesliga. Ishockeylaget Piranhas är populärt. LAV (Leichtathletikverein) är stadens stora friidrottsförening och är en av de ledande föreningarna i norra Tyskland.
Kommunikationer
Rostocks hamn Überseehafen är den näst största tyska östersjöhamnen efter Lübeck. Rostock är en trafikknutpunkt för resor till Gedser, Trelleborg, Ventspils, Finland, Estland och Ryssland. I samband med att DDR:s handelsflotta växte behövdes en ny hamn och 1960 stod en ny hamn utanför Rostock i Breitling färdig. Man grävde en ny utgång till Östersjön i Warnemünde. Rostocks hamn byggde om och till för att anpassas till DDR:s och Östblockets handel. Efter 1989 har man kraftigt moderniserat och byggt om hamnen som var anpassad för DDR:s behov. Rostock är fortfarande en viktig hamn för export och import. Rostock är idag den största tyska kryssningshamnen tack vare närheten till Berlin och det moderna Cruise Center som öppnandes i Warnemünde.
Kollektivtrafik
Rostock har en väl utbyggd kollektivtrafik. Pendeltågen drivs av S-Bahn Rostock och RSAG (Rostocker Straßenbahn AG) driver spårväg och bussar. Rostock har sex spårvägslinjer och 22 buslinjer. Spårvägsnätet byggs ut. De senaste åren har man nästan varje år byggt ut spårvägen. Trädgårdsutställningen IGA innebär en utbyggnad av centralstationen och att spårvägen började gå i en tunnel under centralstationen och går i stadens södra riktning. Man har planer på att skapa ett stadsbanesystem fram till 2010 i samarbete med DB Regio AG (Deutsche Bahn).
Järnväg
Den största och viktigaste järnvägsstationen är Rostocks centralstation som stod klar 1886. Den byggdes för sträckan Warnemünde – Neustrelitz. 1913 följde en utbyggnad i med drag från jugend och små balustrader. Till trädgårdsutställningen IGA 2003 restaurerades och byggdes centralstationen ut. En tunnel under stationen byggdes för spårvägen. De två andra viktigaste stationer är den i Warnemünde och Seehafen Nord.
Rostock har fjärrförbindelser med InterConnex och Deutsche Bahns Intercity, nattåg och City Night Line. Rostock har förbindelser med storstäder som Hamburg, Karlsruhe, Basel, München, Berlin och Leipzig. Man planerar att ha en direktförbindelse med ICE till Berlin och därför byggs delar om för att klara höghastighetståg. Man har förbindelser med mindre orter i Mecklenburg-Vorpommern (bland annat Schwerin, Bad Kleinen, Güstrow, Waren, Wismar, Bad Doberan, Sassnitz, Stralsund, Ribnitz-Damgarten)
Gatunät
2003 stod Warnowtunneln klar som var den första privat finansierade tunneln i Tyskland färdig. Den går 12 meter under Warnow och binder samman östra och västra Rostock norr om stadskärnan, framförallt innebar det en förkortning för trafik mellan Warnemünde och Rostock Überseehafen. Tunneln är avgiftsbelagd, även det en nyhet i Tyskland där staten dittills betalat drift och underhåll av samtliga delar av det allmänna vägnätet. Man har hittills (2006) inte nå målen om 22 000 genomfarter per dag som beräknades, och därför ser tunneln inte ut att kunna finansiera sig själv. Motorvägarna A19 mot Berlin, A20 mot Lübeck/Sczezin och landsvägarna B103, B105 och B110 går via Rostock.
Flygtrafik
30 kilometer sydost om Rostock ligger Rostock-Laages flygplats. I DDR var det bara militära plan som startade från flygplatsen men idag finns även civila fly. Från flygplatsen går linjer till München, Köln och Nürnberg. Charterflyg går till resmål i Europa.
Personer
- Walter Kempowski, författare
- Gebhard Leberecht von Blücher, preussisk militär
Källor
- artikel Rostock på tyska Wikipedia, 9 augusti 2006
- litteraturen som används för den tyska artikeln är listad här: Rostock/Literatur
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rostock
- Hansestadt Rostock
- Rostock City Panoramas - Panoramabilder Mall:Description
(tyska)
- Universität Rostock Information om Rostocks universitet på tyska och engelska
|
|||||||||||
|
|||||||
.svg){kind=small}
