Skeppsbron, Stockholm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°19′25″N 18°04′31″O / 59.32361, 18.07528

Hela Skeppsbron mot sydväst, vy från Skeppsholmen, maj 2009.
Foto: Holger Ellgaard

Skeppsbron är en huvudtrafikled i Gamla stan i Stockholm mellan Slussen i söder och förbi Stockholms slott till Strömbron i norr.

Skeppsbron är även Stockholms äldsta kaj. Redan i början av 1600-talet förvånades utländska resenärer av att se hur de största och mest djupgående fartygen kunde lägga till här. Gustav II Adolf ville göra Skeppsbron till paradgata trots dess karaktär av arbetsplats. Skeppsbron förblev Stockholms viktigaste hamn under 1700-talet.[1]

Skeppsbroraden kallas de 24 byggnader på 19 kvarter längs Skeppsbron, som följer den senmedeltida stadsmuren.[2]

Skeppsbrokajen är hamn- och kajområdet öster om Skeppsbron. Skeppsbrokajen kom till år 1854 genom Nils Ericson och fick sitt nuvarande namn 1961.

Innehåll

Historik

Med 1600-talets stormaktstid utvecklades Stockholm till en huvudstad av europeisk betydelse. Krigen hade till en början varit mycket lönsamma för Sverige och kraven på att Stockholm skulle vara en representativ storstad växte.[3] 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad med en omfattande inflyttning av såväl vanliga medborgare som köpmän, politiker, ämbetsmän, militärer och en växande intellektuell elit. Samtidigt uppmuntrades bildandet av handelskompanier. Mer än två tredjedelar av utrikeshandeln gick via Stockholm.[4]

Så presenterade sig Stockholm för besökare på 1700-talet, vy från Kastellholmen, målning av Johan Mynde 1725.
Så presenterade sig Stockholm för besökare på 1700-talet, vy från Kastellholmen, målning av Johan Mynde 1725.

När Stockholm, som avsåg Gamla stan, inte längre behövde gömma sig bakom stadsmurar för att skydda och försvara sig, började handel och skeppsfart ta strandområdet på östra Stadsholmen i anspråk. Strandzonen mot Saltsjön hade skapats dels genom landhöjningen och dels genom omfattande utfyllnader. Exakt när projekt "Skeppsbron" beslutades är okänt men tomtförsäljningen började 1629. Handelsmannen Robert Rind var den förste som fick sitt fastabrev den 6 november 1630 och byggde huset Skeppsbron 24[5], som fortfarande finns kvar. Den sista tomten uppläts 1669 till Nicodemus Tessin d.ä.[6]

Upphovsman till Skeppsbron och den så kallade Skeppsbroraden anses ha varit Gustav II Adolf och han gav sitt tillstånd att riva stadsmuren som fortfarande 1625 var Stadsholmens begränsning och befästning mot öst. Den nya gatan ersatte stadens äldsta “skeppsbro” som var Koggabron, den låg cirka 100 meter längre inåt dagens strandlinje. Pålar från denna bro återfanns 1958 vid schaktningsarbeten. Namnet Skeepzbron började användas under 1640-talet.[7]

Bebyggelsen kom att vända sig mot vattnet med en rad höga och smala hus på långsmala tomter. Den var ”till nytta och prydnad” och landets första och främsta skyltfönster utåt, väl synligt för alla besökare som anlöpte Stockholm med fartyg. Sjövägen var den viktigaste transportleden vid denna tid, och den omfattande trafiken över vattnet och längs kajerna kan jämföras med flygtrafiken på dagens Arlanda flygplats.

Trots en svår ekonomisk tillbakagång efter 1760, då det statliga stödet till manufakturen drogs in, blev Skeppsbron fortfarande centum för Stockholms handel. De som bodde och hade sina företag här var oftast förmögna grosshandlare som kallades "Skeppsbroadeln".[8] Bland dem fanns två betydande "Skeppsbrodynastier"; Hebbe, ursprungligen från Greifswald och Küsel invandrad från Lübeck.

Mot slutet av 1800-talet förlorade Skeppsbron sin position som Stockholms främsta hamnområde. Istället byggdes Stadsgårdshamnen ut längre och längre österut och Värtan samt Loudden anlades. Det var fartygsutvecklingen i kombination med landhöjningen som gjorde att Skeppsbron blev för grund för 1900-talets stora motordrivna skepp.[9] Vid besök ligger dessa oftast ute i Saltsjön för ankar.

Arkitektur

Fartygsstäv och Mercurius på Skeppsbron 18

De flesta byggnader var planerade med packhus och kontor i de nedre våningsplanen samt bostäder och representationsrum högre upp. Byggnaderna gestaltades även av landets främsta arkitekter och med utländsk arkitektur som förebild. Här var bland andra arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä., Nicodemus Tessin d.y., Jean de la Vallée och Erik Palmstedt verksamma. Till sin hjälp hade de utländska byggmästare och bildhuggare. Det skulle synas utåt att Sverige och Stockholm var välmående.

Skeppsbron var även centrum för ledningen av landets näringsliv. Den ekonomiska utvecklingen återspeglade sig i ständig om- och nybyggnad av fastigheterna längs Skeppsbron, särskild under 1700-talet och med en kulmen kring sekelskiftet 1900. Då ritades byggnaderna av samtidens stora arkitekter som Isak Gustaf Clason, Erik Josephson och arkitektfirman Hagström & Ekman.

Byggnadens fasader är, med några få undantag, rik smyckade med motiv som leder tanken till just sjöfart och handel. Fartyg, fartygsstäv, Mercurius bevingade hatt och glober återkommer på många fasaderna respektive tak. Mercurius, skyddspatron för handel och köpmän, hyllas flera gånger. Ett undantag är Tullhusets strama fasad som skapades av Erik Palmstedt på 1780-talet.

Under 1800-talets senare hälft var det inte modern med gustaviansk enkelhet, då skulle fasaden "snyggas" till med diverse tinnar och torn samt påkostade fönsteromfattningar. En sådan omdekoration utfördes bland annat på Pauliska huset, på Dångerska huset och på Räntmästarhuset. På 1930-talet och senare återställdes samtliga tre husfasader till sitt ursprungliga skick, senast Räntmästarhusets fasader som rekonstruerades genom arkitekt Anders Tengbom 1974.

Byggnader

Från Stockholms slott till Slussen:

Bilder 2009 Nummer Fastighets-

beteckning

Namn Byggår Ursprunglig arkitekt Byggherre Fastighetsägare 2009[10] Hyresgäster
2009
Skeppsbron 2, 2009b.jpg
2 Æolus 1 Stockholms telegrafstation 1868-1870 Ludvig Hawerman Televerket Fabege Första AP-fonden mfl
Skeppsbron 4, 2009a.jpg
4 Bootes 12 Ruuthska palatset 1650-talet Israel Lagerfelt d.ä. Nordea Livförsäkring Huma Nova mfl
Skeppsbron 6, 2009.jpg
6 Bootes 12 Wittmarckska huset 1652 Förmodligen Josef Månsson Nordea Livförsäkring RE/MAX mfl
Skeppsbron 8, 2009a.jpg
8 Bootes 7 Skeppsbron 8 1901 Erik Josephson Mälarprovinsens enskilda bank Pro Skandinavia AB Angolas ambassad mfl
Skeppsbron 10, 2009.jpg
10 Orpheus 3 Sjöfartshuset 1666-1671 Nicodemus Tessin d.ä eller Jean de la Vallée Isaac Kock Endräkten AB Neptuniorden mfl
Skeppsbron 12-14, 2009.jpg
12-14 Marsyas 11 First Hotel Reisen 1760-talet, 1930 Host Reality i Stockholm AB First Hotel Reisen
Skeppsbron 16, 2009.jpg
16 Pyton 6 Sutthoffska palatset 1750-talet Joachim Sutthoff Simsonship Sweden AB Serica AB mfl
Skeppsbron 18, 2009.jpg
18 Diana 1 Skeppsbron 18 1909-1910 Hagström & Ekman Svenska Handelsbanken Eris & Co, Förvaltnings AB Kinnevik
Skeppsbron 20, 2009a.jpg
20 Bacchus 1 Brandstodsbolagets hus 1901 Isak Gustaf Clason Städernas allmänna brandstodsbolag Vasakronan AB Filippinernas ambassad, Rumänska kulturinstitutet
Skeppsbron 22, 2009.jpg
22 Pollux 1 Hobelinska huset 1670 förmodligen Nicodemus Tessin d.ä. Johan Paul Hobelin Norimex AB Best Hostel, Ångfartygs AB Strömma Kanal
Skeppsbron 24, 2009.jpg
24 Castor 1 Dångerska huset 1630-talet Robert Rind Fastighets AB Drakens Gränd Albert & Jack's Bakery and Deli mfl
Skeppsbron 26, 2009.jpg
26 Apollo 1 Pauliska huset 1680-talet Nicodemus Tessin d.ä. Malmegårds Fastighets AB Kontor
Skeppsbron 28, 2009.jpg
28 Luna 1 Schönska huset 1768 Johan Martin Schön, (se Johan Schön) Lunett AB KFUK-KFUM mfl
Skeppsbron 30, 2009.jpg
30 Glaucus 3 Brandenburgska huset 1600-talet, ombyggt 1767 och 1890 Bostäder, kontor[11]
Skeppsbron 32, 2009a.jpg
32 Glaucus 4 Hebbeska huset[12] 1650 Stiernhöök Fastighets AB Kannan Kontor/butik
Skeppsbron 34, 2009.jpg
34 Phoebus 4 Nordström & Thulins hus 1700-talets början[13] Glasburken 1 Fastighets AB Tidigare huvudkontor för Nordström & Thulin
Skeppsbron 36, 2009.jpg
36 Phoebus 10 Thuenska huset 1674 Nicodemus Tessin d.ä. Peter Thuen Glasburken 1 Fastighets AB Kontor
Skeppsbron 38, 2009.jpg
38 Argus 8 Tullhuset 1783-1790 Erik Palmstedt Gustaf III Vasakronan AB Boston Consulting Group mfl
Skeppsbron 40, 2009.jpg
40 Argus 4 Küselska huset 1693-1701 Nicodemus Tessin d.y. Roland Eliaeson Målarmästarnas Riksförening Målaremästarna, Vandarhem "2kronor hostel" mfl
Skeppsbron 42A, 2009.jpg
42A Proserpina 4 Norra Bankohuset 1772 Carl Johan Cronstedt Riksbanken Statens Fastighetsverk Fastighetsverket mfl[14]
Skeppsbron 42B, 2009.jpg
42B Pluto 1 Södra Bankohuset 1663-1680 Nicodemus Tessin d.ä. Riksbanken Statens Fastighetsverk Fastighetsverket
Skeppsbron 44, 2009.jpg
44 Narcissus 1 Skeppsbron 44 1910, tidigare Levertinska huset Fredrik Dahlberg Carl Smith Gyllenforsen Fastigheter KB Zum Franziskaner mfl
Skeppsbron 46, 2009.jpg
46 Cadmus 1 Skeppsbron 46 1648 Wickman Corneliusson Stadsholmen AB Bostäder[15], tidigare Sjöhistoriska Museet, Larsson korgmakare
Skeppsbron 48, 2009.jpg
48 Achilles 1 Räntmästarhuset[16] 1660-talet Nicodemus Tessin d.ä., ombyggd 1900 Fredrik Lilljekvist, | Börje Cronberg[16] Hufvudstaden Kontor/butik

Bilder

Grundläggningsproblem

Sättningsskada på Norra Bankohuset

Stora delar av Gamla stans strandnära bebyggelse har uppförts på utfyllnader som inte alltid bestod av stabilt material utan även av hushållsavfall och skräp. På så vis växte stränderna medan landhöjningen hjälpte till. Mitt genom skeppsbroradens kvarter går gränsen för 1300-talets strandlinje. Genom att bebyggelsen dels är grundlagd på fast mark längs Österlånggatan och dels på utfyllnader öster därom har fastigheterna skadats genom sättningar. Dessa beror på den pågående landhöjningen som har lyft den gamla pålningen över grundvattenytan, där påltopparna börjat ruttna samt att undergrunden har sjunkit ihop.

I husens fasader längs gränderna kan man avläsa gränsen för den fasta grunden i fasadernas sprickbildning. Sedan 1900-talets början har man grundförstärkt fastigheter i Gamla stan, dock i allt för långsamt takt och en del grundförstärkningar var undermåliga. På 1970-talet ökade man takten och arbeten utfördes med moderna stålpålar som drevs genom avfallslagren ner till grusåsen. År 1978 var 112 hus i Gamla stan i behov av grundförstärkning, 1986 hade antalet sjunkit till 67 stycken och omkring år 2000 bör alla hus stå stadigt.[17]

Ett exempel på en fastighet som drabbats av sättningar är Skeppsbron 46 (byggd 1648), vars fasad lutar kraftigt bakåt. Det kan bero på att de bakre delarna av huset har sjunkit, medan fasaden är grundlagd på fastare grund eller på medeltida kajrester.[18] Husets fönster mot Skeppsbron har undan för undan anpassats, dessa står i lod och bildar så trapetsformiga fönsternischer.

Norra och Södra Bankohusens fasader mot gränderna syns tydligt gränsen mellan stabil och instabil grund. Sättningsskadan går rakt genom fönsteraxeln, ungefär vid grändens mitt.

Konstnärlig utsmyckning

I norra delen av Skeppsbrokajen finns Johan Tobias Sergels staty över Gustav III. Det sägs att Gustav III tog själv initiativ till denna skulptur, som visar kungen då han i triumf stiger i land efter det ryska kriget 1788-1790 just på den plats där statyn är placerad. Johan Tobias Sergel var inspirerad av den antika marmorskulpturen Apollo di Belvedere. Statyn är utförd i brons och älvdalsporfyr. Verket tillverkades först 1799, sju år efter mordet på Gustav III och kom på plats 1808. Statyn restaurerades 2007.

I södra delnen av Skeppsbrokajen, ungefär i höjd med Tullhuset står Sjöguden, skapad av Carl Milles 1913. Skulpturen är av röd granit och en av Milles tyngsta skapelser. Milles hade tänkt sig att placera ut tio stycken massiva, skulpturala figurer med jämna mellanrum längs stadens kajer. Idén mötte litet gensvar och bara Sjöguden kom till utförande. Först 1930 restes skulpturen på sin nuvarande plats på Skeppsbron.

Skeppsbron idag och i framtiden

Idag är det cirka 60 meter breda område mellan bebyggelsen och vattnet uppdelat i en hårt belastad trafikled och en kajremsa som nyttjas till stor del för bilparkering. Fordonstrafiken är tät nästan hela dagen, en kollektivfil slingrar sig fram i slalomstil, ibland till höger, ibland i mitten av körfälten. Busshållplatsen är anordnad mitt i gatan med skyddsräcken så att ingen passagerare riskerar att bli överkörd. Att som fotgängare ta sig över Skeppsbron vid sidan om övergångsställen är livsfarligt.

Tullen är fortfarande närvarande och kan spärra av den del av kajen när utländska fartyg angör Stockholm. Även några av de gamla tullpaviljongerna finns kvar, några nyttjas idag som servering. Varje år sedan 1996 placerar Kinnevik en julgran på Skeppsbrokajen[19] utanför företagets kontor, vilken genom sitt läge alltså fortfarande uppfyller gångna tiders skyltfönsterfunktion.

År 2003 framlades förslag att ge Skeppsbron och Skeppsbrokajen åter nytt liv. Ett av de radikalaste förslagen kom från affärskvinnan Cristina Stenbeck som föreslog att de gamla tullhusen på Skeppsbron skulle byggas om till restauranger och saluhallar och utanför anläggs en hamn för småbåtar och mindre kryssningsfartyg. Dåvarande finansborgarrådet Annika Billström var entusiastisk och menade: "Jag tycker att det är så läckert. Det är en kärleksförklaring till Stockholm." [20] År 2005 tillsattes en utredning som kom fram till en något enklare förnyelse av Skeppsbron. Bland annat skall biltrafiken på Skeppsbrokajen reduceras genom ett nytt parkeringsgarage under Slottsbacken. Tullhusen skall fyllas med en mer publik verksamhet och rustas upp, en ny byggnad planeras för en mindre saluhall. Kryssningstrafiken skall kunna fortsätta angöra vid Skeppsbron och en småbåtsbrygga skall tillåta på- och avstigning utan hamnavgift.[21]

Referenser

  1. Uppgift enligt "Insyn Stockholm"
  2. Gamla stan - historien som lever, sida 159
  3. Stockholm bygger 06, Stockholmia Förlag, 2006, sida 15
  4. Abrahamsson (2004), sida 47
  5. Uppgift enligt Hellbom’s Weblog
  6. Huvudstad i omvandling, sida 61
  7. Stockholms gatunamn, sida 52
  8. Stockholm - en historia i kartor och bilder, sida 82.
  9. Stockholms liv, hur vi bott, arbetat och roat oss under 100 år, Norstedts Förlag, 1950, sida 195
  10. Uppgifter enligt 2009 års fastighetskalender
  11. http://www.bobattre.se/View.asp?BrfId=04808em04808qi
  12. Se även libris
  13. http://axfast.capitex.se/main.aspx?ActivePage=objektbesk.ascx&OBJGUID=38FQ70OFCS7HJ8G9&OBJTYPE=CMFastighet
  14. http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/norra_bankohuset.html
  15. http://www.bofakta.se/filer/nyhetstidningen_gamla_nummer/Nr1-07.pdf
  16. 16,0 16,1 http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/KUL/SSMB_0002798_01.pdf
  17. Gamla stan - historien som lever, sida 222
  18. Gamla stan - historien som lever, sida 223
  19. realtid.se
  20. Uppgift enligt SvD av den 2003-08-13
  21. Uppgift enligt "Insyn Stockholm", sida 18

Se även

Litteratur

Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson: Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Prisma, Stockholm [1973] 1977, 3:e upplagan. ISBN 91 518 1125 1. Libris 7406664. 

Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström: Stockholms gatunamn : innerstaden, Liber/Allmänna förlaget, Stockholm 1986, 1:a upplagan. ISBN 91-38-90777-1. Libris 7269073. 

Helena Friman; Göran Söderström, Sven Nordqvist: Stockholm: en historia i kartor och bilder, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2008, Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 199. ISBN 978-91-46-21843-2. Libris 10736828. 

Thomas Hall; Gunnar Källström: Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 år, Sveriges Radios förlag, Stockholm 1999. ISBN 91-522-1810-4. Libris 7409712. 

Åke Abrahamsson: Stockholm: en utopisk historia, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2004. ISBN 91-518-4264-5. Libris 9604083. 

Béatrice Glase; Gösta Glase, Gunnar Härén: Gamla stan: historia som lever, Trevi, Stockholm 1988. ISBN 91-7160-845-1. Libris 7612806. 

Åke Ohlmarks; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren: Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift, Förlagsaktiebolaget Boken, Stockholm 1953. Libris 1445167. 

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk