Från Rilpedia

Carl Johan Cronstedt, född 25 april 1709 i Stockholm, död 9 november 1779 i Stockholm; arkitekt, greve, president i Kammarkollegium.

Cronstedt var son till Jakob Cronstedt och brorson till Carl Cronstedt, och förmäldes 1744 med grevinnan Eva Margareta Lagerberg. Vid 20 års ålder blev Cronstedt lärjunge 1729 hos Christopher Polhem på Stjärnsund och utnämndes 1733 till hovintendent. Han företog 1735 en tre års resa till Tyskland, Frankrike och Italien. Hemkommen, studerade han under Carl Hårleman byggnadskonst och blev 1743 dennes efterträdare som överintendent. Han beklädde denna post till 1767 och utförde bl.a.

• flyglarna till Drottningholms slott efter Hårlemans ritning, men med förändringar,
• återställandet av Maria Magdalena kyrka i Stockholm efter eldsvådan 1759,
• nya Amiralitetskyrkan i Karlskrona 1760 (den färdigställdes aldrig, utan blev en fyra meter hög ruin),
• Stora tyghuset vid Artillerigården i Stockholm,
• delaktig i uppförandet av Drottningholmsteatern 1764-1765 och
• gjorde ritningarna till S:t Olai kyrka i Norrköping som invigdes 1767 m.m.

1767 blev Cronstedt president i Kammarrevisionen och 1769 president i Kammarkollegium. 1739 ledamot av Vetenskapsakademien.

En av sina största insatser gjorde Cronstedt som konstruktör av den värmeekonomiska svenska kakelugnen. Den 27 januari 1767 beslutade Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott, om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Ansvariga för uppdraget blev Cronstedt och generalen Fabian Wrede. Redan på hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken. Utgifwen af Praesidenten Grefwe C.J. Cronstedt.", där man beskriver olika typer av kakelugnar med slingrande rökgångar, vilka bättre skulle ta tillvara värmen från elden.

Ätten Cronstedt blev adlad och introducerad vid Riddarhuset år 1752.